”FRA måste få skydda oss mot spionage”

Försvarets Radioanstalt på Lovön utanför Stockholm. Foto: Bertil Ericson/Scanpix

”FRA måste få skydda oss mot spionage”

DEBATT. Försvarsmakten klarar inte att på egen hand skydda Sverige från det ökande hotet av avancerat cyberspionage. Det krävs att FRA kan samköra uppgifter med andra myndigheter för att kartlägga vilka som ligger bakom attackerna, skriver Johan Sigholm, doktorand i militärteknik vid Försvarshögskolan.

Annons
De allvarliga it-attacker som i dag riktas mot svenska intressen är mycket avancerade former av nätbaserat spionage, riktat mot svenska företag och myndigheter, skriver Johan Sigholm, officer och doktorand i militärteknik vid Försvarshögskolan

De allvarliga it-attacker som i dag riktas mot svenska intressen är mycket avancerade former av nätbaserat spionage, riktat mot svenska företag och myndigheter, skriver Johan Sigholm, officer och doktorand i militärteknik vid Försvarshögskolan Foto: Rickard Kilström

Verktyg

Offensiva skyddsmetoder som FRA:s Tekniskt detekterings- och varningssystem, TDV, som Ny Teknik beskrev i förra veckan, är helt nödvändiga för att försvara svenska informationstillgångar och samhällsviktig verksamhet mot alltmer avancerade nätbaserade hot. De är även en viktig del av det militära försvaret mot framtidens digitala krigföring.

Vi måste vara på det klara med att de allvarliga it-attacker som i dag riktas mot svenska intressen inte längre består av skräppost eller virusangrepp.

Det handlar nu istället om mycket avancerade former av nätbaserat spionage, riktat mot svenska företag och myndigheter, i syfte att komma över spetsteknologi, företagshemligheter, forskningsresultat eller andra skyddsvärda informationstillgångar.

Mot dessa hot biter inte traditionella, passiva skyddsmetoder såsom brandväggar och antivirusprogram, utan det krävs ett aktivt och mer offensivt tillvägagångssätt.

När militärer börjar tala om krig möts de allt som oftast av skepsis från allmänheten, ibland möjligtvis med rätta. Sverige har som bekant inte varit i krig på 200 år och att Ryssland nu ökat sin militära verksamhet i Östersjöområdet ska inte tolkas som att det föreligger någon omedelbar risk för väpnad konflikt. Det är snarare ett lågintensivt, utdraget hot som riktas mot oss.

Det ökande cyberspionaget vi ser i dag är del av en katt- och råttalek som i militära termer kallas asymmetrisk krigföring. Denna typ av krig, utan regelrätta fysiska stridshandlingar, utgör på lång sikt ett betydande hot mot länder som Sverige.

Jag har studerat framväxande informationsteknik och hur denna kan användas för att stödja civil-militärt samarbete i framtida kris- och katastrofinsatser. Samma teknik kan dock i många fall även användas för att angripa en motståndare, för att sabotera samhällsviktig infrastruktur och för att tillförskansa sig känslig information.

En viktig slutsats som presenteras i avhandlingen är att det krävs ett omfattande, sektoröverskridande samarbete för att möte de avancerade nätbaserade hot som vi nu ser bli allt vanligare. Försvarsmakten kan exempelvis inte ensamt agera mot dessa, utan måste samverka med andra myndigheter, företag och organisationer, såväl nationellt som internationellt, för att nå effekt.

När det gäller kvalificerade it-angrepp, såsom cyberspionage, är ett stort problem att det inte med säkerhet går att peka ut vem som står bakom dessa. Man måste därför lägga ett pussel.

 Med tanke på hur sofistikerade många attacker är kan man dock anta att de ansvariga aktörerna är välorganiserade, uthålliga och resursstarka, samt ibland troligtvis även är i åtnjutande av stöd direkt från en främmande statsmakt. För att möta denna typ av hot krävs en kombination av såväl tekniska som politiska, militära och ekonomiska medel. Att kunna fastställa angriparens ursprung är viktigt för att motåtgärderna ska riktas åt rätt håll.

En avgörande komponent i ett framtida, aktivt cyberförsvar är förmågan att fusionera underrättelser från en mängd olika håll, såsom signalspaning och källor inom säkerhetstjänst och kontraspionage. Analyser av den datatrafik som passerar till och från vissa särskilt utsatta organisationer, som kan åstadkommas genom FRA:s Tekniskt detekterings- och varningssystem (TDV) och motsvarande system, spelar en avgörande roll.

Givetvis måste vi samtidigt bevaka vår grundlagsskyddade rättighet att kunna kommunicera med myndigheter och varandra på nätet utan att bli övervakade. Ett överdrivet hemlighetsmakeri kring de åtgärder som vidtas riskerar att urholka allmänhetens förtroende.

Vi måste därför våga föra en balanserad och öppen debatt om de värden som faktiskt står på spel och vilka risker vi är villiga att ta.

Vi måste söka breda överenskommelser för att uppnå en acceptabel balans mellan skyddet av svenska informationstillgångar och upprätthållandet av personlig integritet på nätet.

Det handlar om att slå vakt om några av Sveriges viktigaste tillgångar – kunskap, kompetens och innovationer – vilka bidrar till att behålla landets konkurrenskraft och i förlängningen säkra jobb och välfärd.

Johan Sigholm, officer och doktorand i militärteknik vid Försvarshögskolan

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

26 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
26
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Norge bygger hundratals snabbladdare för att elbilsförare ska slippa oron för att bli stående med tomt batteri. Estland likaså. I Sverige finns endast 32 platser med snabbladdare. 103 kommentarer

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Hur lång tid tar det att köra elbil mellan landets två största städer? Är det ens möjligt? Ny Teknik testar. 20 kommentarer

Här slår Tesla rekord

Tesla S är mest sålda bil i Norge under första kvartalet. 168 kommentarer

Gripens krokiga väg mot succé

Gripens krokiga väg mot succé

(TEKNIKHISTORIA) 1988 flög JAS 39 Gripen över Linköping. Det gick att se planet på två sätt. Antingen var det en dyr fåfänga som harvats fram genom förseningar och skandaler i tre decennier. Eller så var det ett smart, teknikledande stridsflygplan som konstruerades på bara några få år och gav Sverige en militär resurs i världsklass. Båda beskrivningarna stämde. 6 kommentarer

Ny lag mot plastpåsar

Den frikostiga användningen av plastpåsar ska minska i Europa. 80 procent ska ha försvunnit om fem år. 37 kommentarer

TEKNIKSVEPET

Ny måne hittad runt Saturnus

München pekas ut som Europas it-nav och rymdfarkosten Cassini kan ha hittat en ny måne. Här är några av de senaste tekniknyheterna.

Bomba i google

Här letar miniubåten efter försvunna MH370

Miniubåten Bluefin 21 bygger upp en 3d-karta av havsbottnen med hjälp av reflekterade ljudpulser.

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

ANALYS. Gång på gång blev Saabs delegation avspisad när man uppvaktade tyskarna. Sen hände något. 32 kommentarer

Saab köper Kockums

Icke bindande avsiktsförklaring undertecknad. 35

Motorer hämtade på Kockums

Topphemlig försvarsutrustning togs av FMV. 69

Annons

Skjuter fortkörare med ljudkanon

Ett ljudligt skott ska få fortkörare vid vägarbeten i Missouri att sänka farten. 7 kommentarer

Orolig anställd.

Kan chefen säga upp halva min anställning?

Experten på arbetsrätt svarar orolig anställd.

DEBATT
”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

DEBATT. Krisen i Ukraina blottar EUs ohållbara beroende av rysk energi. Men med 100 % förnybar energi kan vi få ett oberoende energisystem och samtidigt öppna för export av smart teknik, skriver miljöpartisterna Isabella Lövin och Peter Eriksson. 71 kommentarer

Ukraina köper tysk gas

Tyskland börjar leverera. 46

Ukraina slutar köpa rysk gas

Priset höjdes med 80 procent. 20

Vinnova ska ansvara för företagsinkubation

Beslutet fattades av regeringen på onsdagen. 3 kommentarer

Skadestånd för kärnkraftsstopp i sikte

Tyska energibolag har nu kommit ett steg närmare att få skadestånd för stängningen av kärnkraftverken 2011. 5 kommentarer

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Deras existens har betraktats som hypotetiskt möjliga, men knappas troliga. 5 kommentarer

”Löfvén satsar på 
att lösa fel problem”

”Löfvén satsar på att lösa fel problem”

REPLIK. Statens riskkapital kan bara ge försumbara effekter på innovationskraften, enligt Christian Sandström på Ratio. 8 kommentarer

Knepen som gör elcykeln vädertålig
Knepen som gör elcykeln vädertålig

Knepen som gör elcykeln vädertålig

UNDER SKALET Allt fler svenskar köper elcyklar för att klara pendlingen till jobbet utan att bli alltför svettiga. Ny Teknik bänder upp en för att kolla vad som finns under kåporna. 34 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it och telekom. Här hittar du hela digitala arkivet.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb204 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Under skalet: Elcykel

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se