”Upp med alla ideér ur byrålådan”

Lars Askling i Östergötland har lyckats komma långt med sin egenutvecklade jordbruksmaskin, helt och hållet med eget kapital. Men det har tagit betydligt längre tid än om han fått mer support, enligt debattörerna. Jordbruksmaskinen visades upp i höstas för bland annat forskare. Den är utvecklad för jordbrukare som vill minska mängden bekämpningsmedel. Den är utrustad med kameror som ser var en liten planta står och styr undan i sidled för att skona plantorna.

”Upp med alla ideér ur byrålådan”

DEBATT. Antingen ska vi hålla tummarna och hoppas på en ljus framtid. Eller så väljer vi att kavla upp ärmarna. Många stora företag har startat hemma i garaget, vi har inte råd att låta bra idéer ligga kvar i byrålådan, skriver en lång rad debattörer från Uppfinnareföreningen, Sveriges Ingenjörer och Högskolorna.

Annons

Skulle du satsa egna pengar på en uppfinning?

Se resultatet
  • Ja 44%
  • En mindre summa 39%
  • Nej 17%
Rösta

Verktyg

Vinnova-rapporten ”Uppfinningars betydelse för Sverige”, som lanseras 12 mars, visar att uppfinningar eller nya idéer som befinner sig i tidiga skeden – och särskilt sådana som inte har sitt ursprung i akademin – inte tas till vara på optimalt sätt i vårt land nu för tiden. Ska Sverige vara med i det internationella racet måste vi ändra på detta. Annars kan vi i inte förvänta oss innovationer och därmed inte heller nya storexporterande företag i framtiden.

Sverige har historiskt haft en fantastisk utveckling, inte minst till följd av internationellt konkurrenskraftiga företag som skapats ur uppfinningar. Men hur kommer Sverige att kunna hålla fast vid den positiva utvecklingen? Kan de kommande 50 åren med någon slags automatik förväntas bli lika goda som under 1900-talet?

Exporten är en viktig motor i vår ekonomi. En ökad världshandel och snabb utveckling i andra delar av världen innebär att vår relativa andel minskar: Från 3,5 procent i början av 1970-talet till under 2 procent 2009. Andelen sjunker också snabbare än för EU-genomsnittet, vilket är allvarligt.

En del i problemet är att flera tidigare draglok inte är att räkna med i samma utsträckning som förr. Exempel som Saab Automobil, AstraZeneca och Sony Mobile talar sitt tydliga språk. De visar på behovet av att stimulera fram nya kandidater till framtida exportframgångar som kan bidra till att säkra framtidens välfärd.

Den demografiska utvecklingen, som innebär att närmare 25 procent av befolkningen år 2050 kommer att vara över 65 år, innebär stora utmaningar för vårdsektorn. Skolan, utbildningsväsende och forskning är andra områden där resurser kommer att behövas. Till detta kan läggas kravet att ställa om till ett mer långsiktigt hållbart samhälle.

Hur ska Sverige möta konkurrensen och dessa nya utmaningar? Vi anser att svaret är nya typer av uppfinningar och nya innovationsdrivna företag.

Innovation kräver principiellt nya idéer som grund. Men samhällsdiskussionen kring innovationer den senaste tiden ger en skev bild. Nära nog allt som handlar om kunskap eller förändring eller är nytt för någon betraktas i dag som innovation. Detta synsätt är inte långsiktigt hållbart. Snarare gör det oss blinda för vad vi faktiskt borde göra.

Vi måste rikta strålkastaren mot uppfinningar och andra nya idéer som speglar nya spännande områden i vårt samhälle. Det handlar både om att stimulera fram nya och att synliggöra existerande. Lika viktigt är att nya uppfinningar och idéer – vad de än må vara av för sort – också vinner insteg på marknaden eller i samhället. Annars blir det inte någon innovation enligt vår syn på begreppet. Insteg handlar vanligen om att uppnå försäljning på konkurrensutsatta marknader. Vi i Sverige behöver bättre förstå och hantera dessa instegsprocesser.

Högskolor och universitet kan spela stor roll som kunskapsgivare i olika faser av innovativa processer, exempelvis genom att bidra med modeller för affärsplaner så att finansiärer (som önskar sådana affärsplaner) nappar. Men långt ifrån alla nya idéer har sitt ursprung från akademiska miljöer. Leif Lundblads världssuccé bankomaten är ett exempel. Spotify är ett annat. Det finns många exempel på världsföretag som snarare hade sin början i idéägarnas garage, alltifrån Karlsson klister till Apple. Sverige har inte råd att förlora värdet av sådana uppfinningar och nya idéer som inte från början har en naturlig koppling till akademin.

Sverige har inte heller råd att gå miste om de uppfinningar och principiellt nya idéer som idag hamnar i ”byrålådan” hos stora företag och organisationer, ett faktum som också diskuteras i nämnda Vinnova-rapport. Vi måste ta vara på all denna substans.

Vi anser att Sverige står inför ett vägval: Antingen ska vi hoppas på en ljus framtid – hålla tummarna. Eller så väljer vi att kavla upp ärmarna och konstruera framtiden. Sistnämnda alternativet är att föredra. Men hur kan framtiden då konstrueras? Vi har dragit tre slutsatser.

1: Ska Sverige uppnå konkurrenskraft i framtiden krävs att vi har unika erbjudanden att komma med. Det är därför nödvändigt att vi i vårt land ger uppfinningar och andra principiellt nya idéer större tyngd och uppmärksamhet än vad som är fallet idag.

2: Dagens och morgondagens uppfinningar är av en annan karaktär än vad vi erfarit i historien. Detta måste beaktas när vi smider framtidsplaner och strategier.

3: Att förstå och hantera ”instegsprocesser” är eftersatt i Sverige. Här behövs ett kompetenslyft och troligen även betydande resursmobilisering.

Per Frankelius, PhD, Linköpings universitet

Harry Goldman, VD, NyföretagarCentrum Sverige

Kai Mickos, Professor emeritus, Mälardalens högskola

Charlotte Norrman, PhD, Linköpings universitet

Göran Johnsson, tidigare ordf. i IF Metall

Kjell Jegefors, vd, Svenska Uppfinnareföreningen

Peter Larsson, samhällspolitisk talesman, Sveriges Ingenjörer

Malin Mohr, projektledare, Svenska Uppfinnareföreningen

Mats Olsson, ordf., Svenska Uppfinnareföreningen

Klas Stoltz, uppfinnare, medgrundare av Färgklämman AB

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

14 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
14
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

En stilstudie av Sveriges första reaplan. Efter att de tjänat ut på F 13 i Norrköping, överfördes de till Kungliga Östgöta Flygflottilj på Malmen utanför Linköping. Sikten från kabinen på Vampire-planen var som synes mycket god.

Vampyrerna kommer!

TEKNIKHISTORIA. Den 4 juni 1946 var en stor dag för svenskt flyg. Då kom de första reaktionsdrivna flygplanen till Sverige.

Bäckebo-torpeden var en tysk V2-raket på villovägar som slog ner i Småland. Senare kom Tyskland och Hitler att använda V2-raketer mot England.

Hitlers raket blev startskottet för rea

Det tyska supervapnet slog ner i Småland.

Stamceller

Frisk av stamceller – i det egna blodet

Två matskedar blod och en byggnadsställning är allt som behövs för att odla fram ett kroppseget blodkärl. 1 kommentar

Solel

400 nya miljoner till solel

Regeringen skjuter till nya bidragspengar till personer som installerar solceller. 27 kommentarer

Solcell

Skatterabatt för solceller

60 öre per kWh är nya regeringens förslag. 45 kommentarer

Charlotta von Schultz

Hur känner du för solceller på taket?

KRÖNIKA. Vad skulle få dig att ha solceller hemma? 75 kommentarer

PTS hemlighöll pm om datalagring

PTS generaldirektör Göran Marby ansåg att det var "olämpligt" att skicka myndighetens tolkning av EU:s datalagringsdom till Justitieutskottet. Då skulle den ju bli offentlig och det ville man inte. 13 kommentarer

Risk för snabb 
polomkastning

Världens största fyrverkeri

Ett japanskt företag har tillverkat världens tyngsta fyrverkeripjäs.

Så ska Försvaret gå vidare
Det är fortfarande de tre ytobservationerna som är intressantast när Försvarsmakten ska börja analysera informationen från jakten på en eventuell ubåt i Stockholms skärgår, säger konteramiral Anders Grenstad.

Så ska Försvaret gå vidare

Stora mängder teknisk information som Försvarsmakten samlat in under marinens underrättelseoperation ska nu gås igenom.

”Den eller de som kränkt våra vatten har lämnat”

Merparten av fartygs- och amfibieförbanden har nu gått i hamn. 12 kommentarer

Genom att utnyttja vattenskikt med olika densitet kan en ubåt undgå upptäckt.

Så kan ubåtar gömma sig i Östersjön

Ubåtsjakt är exceptionellt svår just här. 27 kommentarer

Annons

Klart riva reaktor i Studsvik

Kärnreaktorerna R2 och R2-0 i Studsvik har fått klartecken av strålsäkerhetsmyndigheten att rivas. R2 togs i drift 1960. 7 kommentarer

Det vita på guldversionen av Iphone 6 riskerar missfärgas i jeans.

Jeans riskerar färga din Iphone

TEKNIKSVEPET. Användare av Iphone 6 har hittat något nytt att klaga över. 8 kommentarer

Så ska bilarna leva 
vidare efter skroten

Så ska bilarna leva vidare efter skroten

Från årsskiftet ska 95 procent av vikten i en bil kunna återvinnas. 2 kommentarer

Skrotbilen blir koppargruva

Walters Bildelar ska loss koppar ur skrotbilar. 5 kommentarer

Sex av tio billiga bilbarnstolar underkändes

Sex av tio billiga bilbarnstolar underkändes

Sex av tio bilbarnstolar i prisklassen under 70 euro underkändes i en tysk test nyligen. 2 kommentarer

Oro när Daimler säljer Tesla

Oro när Daimler säljer Tesla

Daimlers beslut att sälja sitt innehav av Teslaaktier har satt igång spekulationer om skärpt konkurrens. 6 kommentarer

Varför lyckas Israel 
där Sverige misslyckas?
Varför lyckas Israel 
där Sverige misslyckas?

Varför lyckas Israel där Sverige misslyckas?

TEL AVIV. Jämfört med Sverige lyckas Israel skapa många fler framgångsrika, nya innovativa företag. Ny Teknik besöker Israel.

Klarna

Klarnas coola bas i Tel Aviv

TEL AVIV. Svenska Klarna utformar sitt kontor med grafitti. 9 kommentarer

Texten om 
till video automatiskt

Texten om till video automatiskt

Tjänsten Wibbitz klarar tre språk. 1

Landet för 4 000 uppstartsföretag

Landet för 4 000 uppstartsföretag

Världsledare vallfärdar till Israel.

Skarp kritik mot bilpolitik

Konkreta satsningar på att nå en fossiloberoende fordonsflotta saknas i regeringens budget, menar kritiker. 11 kommentarer

Gripen E

3 miljarder till Super-Jas

Regeringen lägger 2,9 miljarder kronor på utvecklingen av Jas 39 Gripen E. 15 kommentarer

Regeringen bromsar rekrytering av toppforskare

Sju till åtta färre elitforskare. 11

Sverige på hugget med framtidens råvaror

Regeringen öppnar plånboken. 5

Harriet Wallberg.

”Högskolan måste bli internationell”

DEBATT. En färsk rapport visar att endast en tredjedel av de svenska lärosätena har en strategi för internationalisering. Det är olyckligt, skriver universitetskanslern Harriet Wallberg. 11 kommentarer

Specialutformade 
utrymmet i Hercules

Specialutformade utrymmet i Hercules

GRAFIK. Om svenskarna som hjälper till i kampen mot ebola själva skulle bli smittade flygs de hem med en unik ambulans inuti ett Herculesplan. 6 kommentarer

Två svårt sjuka i ebola kan vårdas i Linköping

Sverige har endast vårdplatser för två svårt sjuka ebolapatienter. 13 kommentarer

Susanna Baltscheffsky

Ebola sätter oss i ”omvärlden” på prov

LEDARE. Varenda en som ställer upp för att hejda ebolaepidemin visar ett enastående mod. 8 kommentarer

Mobiltelefonanvändare

Mobilen som får samtal utan SIM

TEKNIKFRÅGAN. Ny Tekniks läsare löser en gåta i radionätet. 8 kommentarer

Gripen E

Argentinas mål: Köpa Gripen E

Förhandlingar ska inledas. 15 kommentarer

Jas-plan flög så lågt att minkvalpar dog

Minkfarmare kräver en dryg miljon kronor i ersättning från försvaret. 16 kommentarer

Mats Jansson och Denny Åberg har tagit fram Bofors nya HPM Blackout. Vapnet kommer dock inte att säljas, utan ska användas i tester.

Karlskogas nya vapen som slår ut elektronik

På det gamla Boforsområdet i Karlskoga har ett futuristiskt supervapen utvecklats. 43 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster.

Här syr vi ihop Under skalet
Här syr vi ihop Under skalet

Här syr vi ihop Under skalet

I det senaste avsnittet av Ny Tekniks webb-tv-serie Under skalet undersöker programledarna Jacob Norrby och Jan Herrlin en symaskin. 1 kommentar

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb161 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Krocktest av tio bilbarnstolar

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se