”Upp med alla ideér ur byrålådan”

Lars Askling i Östergötland har lyckats komma långt med sin egenutvecklade jordbruksmaskin, helt och hållet med eget kapital. Men det har tagit betydligt längre tid än om han fått mer support, enligt debattörerna. Jordbruksmaskinen visades upp i höstas för bland annat forskare. Den är utvecklad för jordbrukare som vill minska mängden bekämpningsmedel. Den är utrustad med kameror som ser var en liten planta står och styr undan i sidled för att skona plantorna.

Tipsa en vän om en artikel

”Upp med alla ideér ur byrålådan”

DEBATT. Antingen ska vi hålla tummarna och hoppas på en ljus framtid. Eller så väljer vi att kavla upp ärmarna. Många stora företag har startat hemma i garaget, vi har inte råd att låta bra idéer ligga kvar i byrålådan, skriver en lång rad debattörer från Uppfinnareföreningen, Sveriges Ingenjörer och Högskolorna.

Annons

Skulle du satsa egna pengar på en uppfinning?

Se resultatet
  • Ja 44%
  • En mindre summa 39%
  • Nej 17%
Rösta

Vinnova-rapporten ”Uppfinningars betydelse för Sverige”, som lanseras 12 mars, visar att uppfinningar eller nya idéer som befinner sig i tidiga skeden – och särskilt sådana som inte har sitt ursprung i akademin – inte tas till vara på optimalt sätt i vårt land nu för tiden. Ska Sverige vara med i det internationella racet måste vi ändra på detta. Annars kan vi i inte förvänta oss innovationer och därmed inte heller nya storexporterande företag i framtiden.

Sverige har historiskt haft en fantastisk utveckling, inte minst till följd av internationellt konkurrenskraftiga företag som skapats ur uppfinningar. Men hur kommer Sverige att kunna hålla fast vid den positiva utvecklingen? Kan de kommande 50 åren med någon slags automatik förväntas bli lika goda som under 1900-talet?

Exporten är en viktig motor i vår ekonomi. En ökad världshandel och snabb utveckling i andra delar av världen innebär att vår relativa andel minskar: Från 3,5 procent i början av 1970-talet till under 2 procent 2009. Andelen sjunker också snabbare än för EU-genomsnittet, vilket är allvarligt.

En del i problemet är att flera tidigare draglok inte är att räkna med i samma utsträckning som förr. Exempel som Saab Automobil, AstraZeneca och Sony Mobile talar sitt tydliga språk. De visar på behovet av att stimulera fram nya kandidater till framtida exportframgångar som kan bidra till att säkra framtidens välfärd.

Den demografiska utvecklingen, som innebär att närmare 25 procent av befolkningen år 2050 kommer att vara över 65 år, innebär stora utmaningar för vårdsektorn. Skolan, utbildningsväsende och forskning är andra områden där resurser kommer att behövas. Till detta kan läggas kravet att ställa om till ett mer långsiktigt hållbart samhälle.

Hur ska Sverige möta konkurrensen och dessa nya utmaningar? Vi anser att svaret är nya typer av uppfinningar och nya innovationsdrivna företag.

Innovation kräver principiellt nya idéer som grund. Men samhällsdiskussionen kring innovationer den senaste tiden ger en skev bild. Nära nog allt som handlar om kunskap eller förändring eller är nytt för någon betraktas i dag som innovation. Detta synsätt är inte långsiktigt hållbart. Snarare gör det oss blinda för vad vi faktiskt borde göra.

Vi måste rikta strålkastaren mot uppfinningar och andra nya idéer som speglar nya spännande områden i vårt samhälle. Det handlar både om att stimulera fram nya och att synliggöra existerande. Lika viktigt är att nya uppfinningar och idéer – vad de än må vara av för sort – också vinner insteg på marknaden eller i samhället. Annars blir det inte någon innovation enligt vår syn på begreppet. Insteg handlar vanligen om att uppnå försäljning på konkurrensutsatta marknader. Vi i Sverige behöver bättre förstå och hantera dessa instegsprocesser.

Högskolor och universitet kan spela stor roll som kunskapsgivare i olika faser av innovativa processer, exempelvis genom att bidra med modeller för affärsplaner så att finansiärer (som önskar sådana affärsplaner) nappar. Men långt ifrån alla nya idéer har sitt ursprung från akademiska miljöer. Leif Lundblads världssuccé bankomaten är ett exempel. Spotify är ett annat. Det finns många exempel på världsföretag som snarare hade sin början i idéägarnas garage, alltifrån Karlsson klister till Apple. Sverige har inte råd att förlora värdet av sådana uppfinningar och nya idéer som inte från början har en naturlig koppling till akademin.

Sverige har inte heller råd att gå miste om de uppfinningar och principiellt nya idéer som idag hamnar i ”byrålådan” hos stora företag och organisationer, ett faktum som också diskuteras i nämnda Vinnova-rapport. Vi måste ta vara på all denna substans.

Vi anser att Sverige står inför ett vägval: Antingen ska vi hoppas på en ljus framtid – hålla tummarna. Eller så väljer vi att kavla upp ärmarna och konstruera framtiden. Sistnämnda alternativet är att föredra. Men hur kan framtiden då konstrueras? Vi har dragit tre slutsatser.

1: Ska Sverige uppnå konkurrenskraft i framtiden krävs att vi har unika erbjudanden att komma med. Det är därför nödvändigt att vi i vårt land ger uppfinningar och andra principiellt nya idéer större tyngd och uppmärksamhet än vad som är fallet idag.

2: Dagens och morgondagens uppfinningar är av en annan karaktär än vad vi erfarit i historien. Detta måste beaktas när vi smider framtidsplaner och strategier.

3: Att förstå och hantera ”instegsprocesser” är eftersatt i Sverige. Här behövs ett kompetenslyft och troligen även betydande resursmobilisering.

Per Frankelius, PhD, Linköpings universitet

Harry Goldman, VD, NyföretagarCentrum Sverige

Kai Mickos, Professor emeritus, Mälardalens högskola

Charlotte Norrman, PhD, Linköpings universitet

Göran Johnsson, tidigare ordf. i IF Metall

Kjell Jegefors, vd, Svenska Uppfinnareföreningen

Peter Larsson, samhällspolitisk talesman, Sveriges Ingenjörer

Malin Mohr, projektledare, Svenska Uppfinnareföreningen

Mats Olsson, ordf., Svenska Uppfinnareföreningen

Klas Stoltz, uppfinnare, medgrundare av Färgklämman AB

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

14 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
14
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
De kramar el ur stålet

De kramar el ur stålet

SSAB har tagit pilotanläggning i drift som minskar energisvinnet. 10 kommentarer

Elbil

Eltorsk på vägen - så många drabbas

Många har räckviddsångest i elbilen, men få kör slut på batteriet. Det visar en ny undersökning. 8 kommentarer

Svenska streamingsajten stängs efter polistillslag

Polistillslag får personerna bakom Swefilmer att stänga sajten för gott. 8 kommentarer

Straffet för att ladda ner en film från en piratsajt ska vara 50 dagsböter.

HD: Så hög är boten för piratkopierad film

Högsta domstolen har slagit fast böter för piratkopiering av film. Samtidigt är rättsläget för så kallade streamingsajter oklart. 81 kommentarer

Skulle dykaren sugas upp i jättecylindern?

Skulle dykaren sugas upp i jättecylindern?

TEKNIKFRÅGA. Vad händer om jag simmar in i en jättecylinder ovanför poolens yta? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 21 kommentarer

Tommy Johansson, vd på Amra

”Alla vill jobba med en vinnare”

33-LISTAN. I april kom företaget Amra med på listan över årets hetaste teknikbolag för andra gången. Sedan dess har de fått en stororder. 2 kommentarer

Bekräftat: Ubåten är 
gammal rysk Catfish

Bekräftat: Ubåten är gammal rysk Catfish

Försvarsmakten är klar med analyserna av videomaterialet som visar en sjunken ubåt på svenskt vatten. 25 kommentarer

Här är Catfish Som i siffror

Användes av ryska marinen 1905 till 1913.

Svenska tekniken som hittade ubåten

En svenskutvecklad fjärrstyrd miniubåt gjorde fyndet i Östersjön. 19 kommentarer

Annons
Ögondroppar ska ersätta operation

Ögondroppar ska ersätta operation

Kan grå starr botas med ögondroppar i stället för operation? En grupp forskare har gjort framgångsrika försök. 7 kommentarer

Torrboll

Varför blir båten rostig av torrboll?

TEKNIKFRÅGAN. Torrbollar får båtens metaller att ärga - men varför? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 7 kommentarer

Vindkraftverk

Tvärstopp för svensk vindkraft

Antalet beställda vindkraftverk årets andra kvartal: Noll. 55 kommentarer

Deras mål: Världens djupaste bassäng

Deras mål: Världens djupaste bassäng

Brittiska forskare siktar rekorddjupt - vill bygga en 50 meter djup bassäng. 6 kommentarer

3d-utskriven drönare ska stoppa pirater

3d-utskriven drönare ska stoppa pirater

Billiga drönare utskrivna med 3d-skrivare och monterade till havs. Det kan bli nytt vapen mot pirater eller följder av naturkatastrofer. 7 kommentarer

Då lanseras Toyotas 
nya bränslecellsbuss

Då lanseras Toyotas nya bränslecellsbuss

Toyota testar bränslecellsbussar i centrala Tokyo. Snart är tekniken redo för lansering. 35 kommentarer

Shortcut Labs

Nu kommer knappen som fjärrstyr mobil

33-LISTAN. Utvecklingsbolaget Shortcut Labs har fått luft under vingarna. Nu startar produktionen. 22 kommentarer

Vad styr regnbågens krökning?

Vad styr regnbågens krökning?

TEKNIKFRÅGAN. Hur kommer det sig att olika regnbågar har olika krökning? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 9 kommentarer

Drönare

Drönarförare riskerar skadestånd

Efter 15 incidenter har flygbolaget tröttnat. 3 kommentarer

Bilar ska skyddas mot hackerattack

Fiat Chrysler återkallar 1,4 miljoner fordon i USA för att uppdatera mjukvaran och förhindra hackerattacker. 12 kommentarer

En Jeep Cherokee Limited

Fjärrstyrde bil i diket

Föraren satt hjälplös vid ratten medan hans bil rullade ner i diket, fjärrstyrd av två hackare. Experimentet visar hur sårbara uppkopplade bilar kan vara. 72 kommentarer

Färgen gjorde honom stormrik

Färgen gjorde honom stormrik

TEKNIKHISTORIA. Av en slump upptäckte en ung kemist på påsklov en klart lysande purpurfärg. Tidningen Teknikhistoria berättar om William Perkin som upptäckte den första anilinfärgen, vilket gjorde honom stormrik. 13 kommentarer

Nasa har upptäckt ny jordliknande planet

Nasa har upptäckt ny jordliknande planet

Vad gör vi här, hur kom vi hit, och finns det fler som vi? Upptäckten av den nya planeten Kepler 452b kan leda oss närmare svaren. 16 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Bergskedja på Pluto

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se