Vinnova-rapporten ”Uppfinningars betydelse för Sverige”, som lanseras 12 mars, visar att uppfinningar eller nya idéer som befinner sig i tidiga skeden – och särskilt sådana som inte har sitt ursprung i akademin – inte tas till vara på optimalt sätt i vårt land nu för tiden. Ska Sverige vara med i det internationella racet måste vi ändra på detta. Annars kan vi i inte förvänta oss innovationer och därmed inte heller nya storexporterande företag i framtiden.

Sverige har historiskt haft en fantastisk utveckling, inte minst till följd av internationellt konkurrenskraftiga företag som skapats ur uppfinningar. Men hur kommer Sverige att kunna hålla fast vid den positiva utvecklingen? Kan de kommande 50 åren med någon slags automatik förväntas bli lika goda som under 1900-talet?

Exporten är en viktig motor i vår ekonomi. En ökad världshandel och snabb utveckling i andra delar av världen innebär att vår relativa andel minskar: Från 3,5 procent i början av 1970-talet till under 2 procent 2009. Andelen sjunker också snabbare än för EU-genomsnittet, vilket är allvarligt.

En del i problemet är att flera tidigare draglok inte är att räkna med i samma utsträckning som förr. Exempel som Saab Automobil, AstraZeneca och Sony Mobile talar sitt tydliga språk. De visar på behovet av att stimulera fram nya kandidater till framtida exportframgångar som kan bidra till att säkra framtidens välfärd.

Den demografiska utvecklingen, som innebär att närmare 25 procent av befolkningen år 2050 kommer att vara över 65 år, innebär stora utmaningar för vårdsektorn. Skolan, utbildningsväsende och forskning är andra områden där resurser kommer att behövas. Till detta kan läggas kravet att ställa om till ett mer långsiktigt hållbart samhälle.

Hur ska Sverige möta konkurrensen och dessa nya utmaningar? Vi anser att svaret är nya typer av uppfinningar och nya innovationsdrivna företag.

Innovation kräver principiellt nya idéer som grund. Men samhällsdiskussionen kring innovationer den senaste tiden ger en skev bild. Nära nog allt som handlar om kunskap eller förändring eller är nytt för någon betraktas i dag som innovation. Detta synsätt är inte långsiktigt hållbart. Snarare gör det oss blinda för vad vi faktiskt borde göra.

Vi måste rikta strålkastaren mot uppfinningar och andra nya idéer som speglar nya spännande områden i vårt samhälle. Det handlar både om att stimulera fram nya och att synliggöra existerande. Lika viktigt är att nya uppfinningar och idéer – vad de än må vara av för sort – också vinner insteg på marknaden eller i samhället. Annars blir det inte någon innovation enligt vår syn på begreppet. Insteg handlar vanligen om att uppnå försäljning på konkurrensutsatta marknader. Vi i Sverige behöver bättre förstå och hantera dessa instegsprocesser.

Högskolor och universitet kan spela stor roll som kunskapsgivare i olika faser av innovativa processer, exempelvis genom att bidra med modeller för affärsplaner så att finansiärer (som önskar sådana affärsplaner) nappar. Men långt ifrån alla nya idéer har sitt ursprung från akademiska miljöer. Leif Lundblads världssuccé bankomaten är ett exempel. Spotify är ett annat. Det finns många exempel på världsföretag som snarare hade sin början i idéägarnas garage, alltifrån Karlsson klister till Apple. Sverige har inte råd att förlora värdet av sådana uppfinningar och nya idéer som inte från början har en naturlig koppling till akademin.

Sverige har inte heller råd att gå miste om de uppfinningar och principiellt nya idéer som idag hamnar i ”byrålådan” hos stora företag och organisationer, ett faktum som också diskuteras i nämnda Vinnova-rapport. Vi måste ta vara på all denna substans.

Vi anser att Sverige står inför ett vägval: Antingen ska vi hoppas på en ljus framtid – hålla tummarna. Eller så väljer vi att kavla upp ärmarna och konstruera framtiden. Sistnämnda alternativet är att föredra. Men hur kan framtiden då konstrueras? Vi har dragit tre slutsatser.

1: Ska Sverige uppnå konkurrenskraft i framtiden krävs att vi har unika erbjudanden att komma med. Det är därför nödvändigt att vi i vårt land ger uppfinningar och andra principiellt nya idéer större tyngd och uppmärksamhet än vad som är fallet idag.

2: Dagens och morgondagens uppfinningar är av en annan karaktär än vad vi erfarit i historien. Detta måste beaktas när vi smider framtidsplaner och strategier.

3: Att förstå och hantera ”instegsprocesser” är eftersatt i Sverige. Här behövs ett kompetenslyft och troligen även betydande resursmobilisering.

Per Frankelius, PhD, Linköpings universitet

Harry Goldman, VD, NyföretagarCentrum Sverige

Kai Mickos, Professor emeritus, Mälardalens högskola

Charlotte Norrman, PhD, Linköpings universitet

Göran Johnsson, tidigare ordf. i IF Metall

Kjell Jegefors, vd, Svenska Uppfinnareföreningen

Peter Larsson, samhällspolitisk talesman, Sveriges Ingenjörer

Malin Mohr, projektledare, Svenska Uppfinnareföreningen

Mats Olsson, ordf., Svenska Uppfinnareföreningen

Klas Stoltz, uppfinnare, medgrundare av Färgklämman AB