”Hur högt får elpriset stiga?”

Konsumenter förväntas få en fördubblad nätavgift när Svenska Kraftnät satsar 73 miljarder kronor på en nätutbyggnad de kommande 15 åren. Foto: Johan Nilsson/Scanpix

”Hur högt får elpriset stiga?”

DEBATT. Elpriset kommer fortsätta stiga. Regeringen måste tillsätta en kommission och ta reda på hur detta slår mot svensk elintensiv industri, skriver Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Annons
Verktyg

Sedan 1970-talet har priset på el stigit kraftigt. Begränsad konkurrens på nordiska elmarknaden och energiomställningen i Europa kommer troligtvis att leda till fortsatt stigande kostnader för svenska elkonsumenter och svensk basindustri.

Sverige har tack vare en inhemskt producerad fossilfri mix av elenergi ett unikt läge i förhållande till vår europeiska omvärld som till 70 procent producerar sin el från fossila bränslen.

Men trots detta kan svenska konsumenter paradoxalt nog drabbas av höjda skatter och avgifter på koldioxidutsläpp vid elproduktion genom den nordiska elmarknadens marginalkostnadsprissättning. Priset bestäms oftast av priset på fossilkraft som ökar, bland annat genom höjda skatter och avgifter. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bland annat beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

Svenska Kraftnät har för de närmaste 15 åren föreslagit utbyggnad av både det svenska nätet och utlandsförbindelserna till en uppskattad kostnad på 73 miljarder kronor som drabbar konsumenterna med en fördubblad nätavgift.

Marginalkostnadsprissättningen kan accentueras ytterligare i och med att den nordiska elmarknaden allt mer integreras med den europeiska marknaden och dess högre priser.

Det finns redan nu indikationer på att den elintensiva industrin pressats hårt av stigande elpriser. De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

Eftersom EU:s huvudstrategi är att CO2-utsläpp ska reduceras så mycket som möjligt kan man fråga sig om inte Sverige istället skulle producera varor med sin fossilfria el snarare än att exportera det elöverskott som nu byggs upp. På så sätt skulle vi både minska CO2-utsläppen och stärka den nationella ekonomin.

Vi föreslår att regeringen tillsätter en kommission som kan studera prisfrågan och utgå från beslut både i Sverige och inom EU.

Svenska konsumenter bör få kännedom om hur samhällsekonomin, och i synnerhet hur den elintensiva industrin, påverkas av den förda energipolitiken.

Staten har en huvudroll när det gäller utvecklingen av elpriset genom skatter och avgifter, genom det statliga Svenska Kraftnät och som ägare av Vattenfall, en av de stora aktörerna inom den nordiska elmarknaden.

Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott:

Sven Kullander Professor emeritus i högenergifysik

Lennart Bengtsson Professor i dynamisk meteorologi

L. Gunnar W. Bergström Professor i Etologisk Kemi

Georgia Destouni Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser

Harry Frank Professor i innovationsteknik för energi

Bertil Fredholm Professor i farmakologi

David G. Gee Professor i orogen dynamik

Karl Grandin Föreståndare

Claes-Göran Granqvist Professor i fasta tillståndets fysik

Ingmar Grenthe Professor emeritus i oorganisk kemi

Dick Hedberg Projektledare, Energiutskottet

Olle Inganäs Professor i biomolekylär och organisk elektronik

Peter Jagers Professor i matematisk statistik

Rickard Lundin Professor i rymdfysik

Karl-Gustaf Löfgren Professor i nationalekonomi, associate editor, Ambio

Karl-Göran Mäler Professor emeritus, forskare, fd föreståndare

Kerstin Niblaeus Tekn.Dr./F.d Generaldirektör på Europeiska Unionens råd

Bengt Nordén Professor i fysikalisk kemi

Torbjörn Norin Professor emeritus i organisk kemi

Eva Olsson Professor i experimentell fysik

Elisabeth Rachlew Professor i fysik

Lars Rask Professor i medicinsk biokemi

Villy Sundström Professor i kemisk fysik

Ann-Mari Svennerholm Professor i infektion och immunitet

Christer Svensson Professor i elektroniska komponenter

Björn von Sydow Universitetslektor, f.d. riksadagens talman

Fakta Läs mer

Här följer en sammanfattning av rapporten från Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott, "Sveriges elpriser – en analys av den nordiska elmarknaden".

• Föreliggande studie syftar till en bättre förståelse för hur den nordiska elmarknaden fungerar. Värdefulla erfarenheter från Norden kan komma att ligga till grund för en framtida gemensameuropeisk elmarknad, som behövs för att effektivt kunna använda en ökande andel intermittent, förnybar energi.

• Det mesta av den el vi förbrukar i Sverige handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Priset på el timme för timme (spotpris) bestäms av utbud och efterfrågan på elbörsen som tillämpar marginalkostnadsprissättning. Europeisk kolkraft blir ofta prisbestämmande i Sverige trots att svensk elkraftproduktion är praktiskt taget fri från fossila bränslen.

• I Sverige förfogar fyra stora aktörer över en stor del av elproduktionskapaciteten och genom kors- och samägande möjliggörs viss marknadsmakt. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bl.a. beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, samt avskrivna kapitalkostnader för kärnkraften och vattenkraften.

• Elmarknaden har en utbuds- och efterfrågekurva där pris och volym bestäms i den punkt där kurvorna skär varandra (marginalkostnadsprissättning). Utbudskurvan är sammansatt av ett flertal kraftformer som inte kommer i kontakt med något marknadspris; marginalkostnaden för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft når aldrig marknadspriset. Marknaden karakteriseras därför av en delvis begränsad konkurrens, den kan sägas vara en kvasikonkurrensmarknad.

• Priser och nyinvesteringar påverkas av såväl statliga regleringar som samägande, vilket försämrar elmarknadens effektivitet. Investeringar i ny kraftproduktion initieras i hög grad av statliga styrmedel, till exempel via elcertifikaten. Men subventioner medför oftast negativa bieffekter och frågan är om inte skatter och avgifter på icke önskad kraftproduktion i allmänhet utgör bättre styrmedel. Eftersom EU:s överordnade målsättning inom energipolitiken är att minska koldioxidutsläppen ter det sig logiskt att belägga fossil kraftproduktion med skatter och avgifter.

• Effektbehovet i landets elsystem varierar ständigt och det är viktigt att balansera efterfrågan och tillförsel på el. För att inte effektbrist ska uppstå (vid t.ex. plötslig sträng kyla) tillhandahåller enligt lag Svenska Kraftnät en effektreserv att snabbt sättas in vid behov (delvis oljekondenskraft idag). Från 2020 upphör lagen och marknaden förväntas klara effektbalanseringen. Eftersom andelen intermittent energi i såväl det nordiska som det europeiska elsystemet förväntas stiga väsentligt ökar förmodligen risken för framtida effektbrist.

• För att löpande balansera den samlade elproduktionen utnyttjas i Sverige vattenkraften, vars reglerande kapacitet är god men inte obegränsad. Förutom att en större andel intermittenta kraftslag i elmixen ökar behovet av reglerkraft visar flera icke nordiska länder stort intresse för svensk och norsk vattenkraft för sina reglerbehov. Detta kan orsaka framtida problem, särskilt som svenska vattendomar och EU:s vattendirektiv begränsar vattenkraftens möjligheter.

• Enligt lag äger svenska vattenkraftproducenter rätten till vattenfallen för all framtid. I flera andra länder äger staten fallrätterna som upplåts till kraftproducenterna för begränsade tidsperioder. Nationella olikheter beträffande fallrätter bör uppmärksammas i utformningen av morgondagens europeiska energisystem.

• De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

• Om Tyskland gör allvar av att lämna kärnkraften kommer den bortfallande elen huvudsakligen att ersättas med fossilgenererad kraft och intermittent sol- och vindkraft. Det torde innebära dels att utsläppsrätterna för koldioxiden stiger i pris, dels att Tyskland behöver mer fossilgenererad reglerkraft för sin vind- och solkraft. Detta leder till att det svenska priset genom marginalkostnadspåverkan på den nordiska elmarknaden kommer att stiga och den elintensiva svenska (och europeiska) industrin kan få ytterligare problem.

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

156 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
156
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Snabbinstallera solpanelerna

Snabbinstallera solpanelerna

Med en ny metod för att installera solceller på hustak kan arbetstiden minskas från dagar till timmar. 21 kommentarer

Solcellspark

Här byggs världens största solcellspark

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 3 kommentarer

Så vill Chalmers 
lagra koldioxid
Så vill Chalmers 
lagra koldioxid

Så vill Chalmers lagra koldioxid

Forskare på Chalmers har en energisnål och lönsammare lösning på metoden att avskilja och lagra industriers utsläpp av koldioxid. Ny Tekniks grafiker Jonas Askergren förklarar metoden. 22 kommentarer

Billigare rening med svensk metod

Bränslet kommer aldrig i kontakt med luften. 1 kommentar

Ulf Ewaldsson Ericsson Smarta armband

Ericsson-chefen: Dags att dehajpa smarta armband

Ulf Ewaldsson är inte imponerad av utvecklingen av ”wearables”.

Äger du någon form av ”wearables”?

Se resultatet
  • Ja 16%
  • Nej 84%
Rösta

Blackberry ska varna för spioneri mot regeringsmobil

Kanadensiska mobiltillverkaren Blackberry ska hjälpa tyska regeringen att hålla tjänstemobilerna fria från spioneri.

Passivhus

Energislöseri i passivhus

Inuti passivhus pågår ofta energislöseri – trots att husen är byggda för att dra lite energi. 8 kommentarer

Annons
Niklas Zennström

Niklas Zennström: Landet fantastiskt för start-ups

Bolaget Sup46 valde i går kväll in it-entreprenören Niklas Zennström i dess ”Swedish Startup Hall of Fame”. 3 kommentarer

Vindkraft

Studie: Så snabbt ger vindkraften överskott

Siemens har utvecklat en livscykelanalys för fyra olika typer av vindkraft. 132 kommentarer

Slukhål svalde lyktstolpe

Studenter får titta var de sätter sina fötter. 6 kommentarer

Gps letar mörk materia

Nu kommer det
pumpfria däcket

Däcket som inte behöver pumpas börjar masstillverkas.

Rosetta Philae

Då kan Philae vakna

Det finns hopp för Rosettas kometlandare. 3 kommentarer

Toyotas nästa vätgasbil betydligt billigare

Toyotas nästa vätgasbil betydligt billigare

När Toyota presenterar sin nästa vätgasdrivna bränslecellsbil till olympiaden 2020 ska den vara betydligt billigare än idag. 8 kommentarer

google

Ja till att dela Google

Med stor majoritet röstade EU-parlamentet i dag för att sökmotorbolag ska skilja sökmotorn från andra digitala tjänster. 7 kommentarer

Boeing Dreamliner

Bitarna i Dreamliner passade inte ihop

Bitarna i Dreamliner 
passade inte ihop

EVERETT, SEATTLE. Det skulle spara bränsle, men blev tre år försenat. Ny Tekniks Eddie Pröckl har besökt världens största flyplanstillverkare för att reda ut vad som hände. 15 kommentarer

USA vill förse Irak med svenska Carl-Gustaf

USA vill förse Irak med svenska Carl-Gustaf

Här är dokumenten som visar att USA vill bekämpa terrorgruppen IS med svenska granatgevär.

Efterlyses: Kvinnliga 
Polhems-kandidater

Efterlyses: Kvinnliga Polhems-kandidater

Allmänheten uppmanas att nominera fler briljanta kvinnliga ingenjörsidéer.

Blu-ray Solceller

Oväntad metod ökar solcellers el-produktion

Mönstra med en speciell skiva och effektiviteten ökar markant. 44 kommentarer

Appen Betalkoll

Här är appen som betalar alla räkningar

Ta ett foto. Sedan samlas månadens räkningar på en enda faktura. 17 kommentarer

Värmeväxlare på Alva Laval.

”Vi krympte vår värmeväxlare”

Så fick Alfa Laval ned sin värmeväxlare till tre decimeter. 3 kommentarer

Anställd bjöds på öl - fick återfall

”Vänlig” målarfärg ger fler allergier

Chefen visste att den anställde genomgått ett program för sitt missbruk. Ändå bjöds han på öl.

Navmotorn säker även på hal väg

Navmotorn säker även på hal väg

Elbilar med motorer monterade i hjulen, navmotorer, är en utmaning för konstruktörerna, inte minst när det gäller trafiksäkerheten. 47 kommentarer

Mistral

Ingen leverans av Mistral

Frankrikes president François Hollande vägrar leverera landstigningsfartyget till Ryssland i nuläget. 42 kommentarer

Så bra funkar 
digitala låset

Så bra funkar digitala låset

NY TEKNIK TESTAR. Att låsa upp utan nyckel kräver sin mobil. 28 kommentarer

Se långtradaren hoppa

Se långtradaren hoppa

När en långtradare satte hopprekord flög den samtidigt över en Formel 1-bil. 10 kommentarer

Varning! Stötande innehåll!

Varning! Stötande innehåll!

TEKNIKHISTORIA. Under 1700-talet pågick primitiva och smärtsamma experiment. 49 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders bästa seriestrippar

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster.

Efterlysning: Sveriges 33 
hetaste nya teknikbolag
33-listan

Efterlysning: Sveriges 33 hetaste nya teknikbolag

För åttonde året går Ny Teknik och Affärsvärlden på jakt efter entreprenörerna som vill lyfta både sina företag och Sverige som innovationsland. Nu vill vi ha din hjälp.

Susanna Baltscheffsky

Hitta morgondagens överraskningar

LEDARE. Nominera till 33-listan du också. 2 kommentarer

Atlas Antibodies

Succébolagets bästa tips för att lyckas

Atlas Antibodies har lyckats gå med vinst efter två år.

Nominera ditt favoritföretag

Var med och skapa årets mest relevanta lista. 2 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta!

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb127 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

öl och kaffe

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se