”Hur högt får elpriset stiga?”

Konsumenter förväntas få en fördubblad nätavgift när Svenska Kraftnät satsar 73 miljarder kronor på en nätutbyggnad de kommande 15 åren. Foto: Johan Nilsson/Scanpix

”Hur högt får elpriset stiga?”

DEBATT. Elpriset kommer fortsätta stiga. Regeringen måste tillsätta en kommission och ta reda på hur detta slår mot svensk elintensiv industri, skriver Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Annons

Verktyg

Sedan 1970-talet har priset på el stigit kraftigt. Begränsad konkurrens på nordiska elmarknaden och energiomställningen i Europa kommer troligtvis att leda till fortsatt stigande kostnader för svenska elkonsumenter och svensk basindustri.

Sverige har tack vare en inhemskt producerad fossilfri mix av elenergi ett unikt läge i förhållande till vår europeiska omvärld som till 70 procent producerar sin el från fossila bränslen.

Men trots detta kan svenska konsumenter paradoxalt nog drabbas av höjda skatter och avgifter på koldioxidutsläpp vid elproduktion genom den nordiska elmarknadens marginalkostnadsprissättning. Priset bestäms oftast av priset på fossilkraft som ökar, bland annat genom höjda skatter och avgifter. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bland annat beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

Svenska Kraftnät har för de närmaste 15 åren föreslagit utbyggnad av både det svenska nätet och utlandsförbindelserna till en uppskattad kostnad på 73 miljarder kronor som drabbar konsumenterna med en fördubblad nätavgift.

Marginalkostnadsprissättningen kan accentueras ytterligare i och med att den nordiska elmarknaden allt mer integreras med den europeiska marknaden och dess högre priser.

Det finns redan nu indikationer på att den elintensiva industrin pressats hårt av stigande elpriser. De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

Eftersom EU:s huvudstrategi är att CO2-utsläpp ska reduceras så mycket som möjligt kan man fråga sig om inte Sverige istället skulle producera varor med sin fossilfria el snarare än att exportera det elöverskott som nu byggs upp. På så sätt skulle vi både minska CO2-utsläppen och stärka den nationella ekonomin.

Vi föreslår att regeringen tillsätter en kommission som kan studera prisfrågan och utgå från beslut både i Sverige och inom EU.

Svenska konsumenter bör få kännedom om hur samhällsekonomin, och i synnerhet hur den elintensiva industrin, påverkas av den förda energipolitiken.

Staten har en huvudroll när det gäller utvecklingen av elpriset genom skatter och avgifter, genom det statliga Svenska Kraftnät och som ägare av Vattenfall, en av de stora aktörerna inom den nordiska elmarknaden.

Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott:

Sven Kullander Professor emeritus i högenergifysik

Lennart Bengtsson Professor i dynamisk meteorologi

L. Gunnar W. Bergström Professor i Etologisk Kemi

Georgia Destouni Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser

Harry Frank Professor i innovationsteknik för energi

Bertil Fredholm Professor i farmakologi

David G. Gee Professor i orogen dynamik

Karl Grandin Föreståndare

Claes-Göran Granqvist Professor i fasta tillståndets fysik

Ingmar Grenthe Professor emeritus i oorganisk kemi

Dick Hedberg Projektledare, Energiutskottet

Olle Inganäs Professor i biomolekylär och organisk elektronik

Peter Jagers Professor i matematisk statistik

Rickard Lundin Professor i rymdfysik

Karl-Gustaf Löfgren Professor i nationalekonomi, associate editor, Ambio

Karl-Göran Mäler Professor emeritus, forskare, fd föreståndare

Kerstin Niblaeus Tekn.Dr./F.d Generaldirektör på Europeiska Unionens råd

Bengt Nordén Professor i fysikalisk kemi

Torbjörn Norin Professor emeritus i organisk kemi

Eva Olsson Professor i experimentell fysik

Elisabeth Rachlew Professor i fysik

Lars Rask Professor i medicinsk biokemi

Villy Sundström Professor i kemisk fysik

Ann-Mari Svennerholm Professor i infektion och immunitet

Christer Svensson Professor i elektroniska komponenter

Björn von Sydow Universitetslektor, f.d. riksadagens talman

Fakta Läs mer

Här följer en sammanfattning av rapporten från Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott, "Sveriges elpriser – en analys av den nordiska elmarknaden".

• Föreliggande studie syftar till en bättre förståelse för hur den nordiska elmarknaden fungerar. Värdefulla erfarenheter från Norden kan komma att ligga till grund för en framtida gemensameuropeisk elmarknad, som behövs för att effektivt kunna använda en ökande andel intermittent, förnybar energi.

• Det mesta av den el vi förbrukar i Sverige handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Priset på el timme för timme (spotpris) bestäms av utbud och efterfrågan på elbörsen som tillämpar marginalkostnadsprissättning. Europeisk kolkraft blir ofta prisbestämmande i Sverige trots att svensk elkraftproduktion är praktiskt taget fri från fossila bränslen.

• I Sverige förfogar fyra stora aktörer över en stor del av elproduktionskapaciteten och genom kors- och samägande möjliggörs viss marknadsmakt. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bl.a. beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, samt avskrivna kapitalkostnader för kärnkraften och vattenkraften.

• Elmarknaden har en utbuds- och efterfrågekurva där pris och volym bestäms i den punkt där kurvorna skär varandra (marginalkostnadsprissättning). Utbudskurvan är sammansatt av ett flertal kraftformer som inte kommer i kontakt med något marknadspris; marginalkostnaden för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft når aldrig marknadspriset. Marknaden karakteriseras därför av en delvis begränsad konkurrens, den kan sägas vara en kvasikonkurrensmarknad.

• Priser och nyinvesteringar påverkas av såväl statliga regleringar som samägande, vilket försämrar elmarknadens effektivitet. Investeringar i ny kraftproduktion initieras i hög grad av statliga styrmedel, till exempel via elcertifikaten. Men subventioner medför oftast negativa bieffekter och frågan är om inte skatter och avgifter på icke önskad kraftproduktion i allmänhet utgör bättre styrmedel. Eftersom EU:s överordnade målsättning inom energipolitiken är att minska koldioxidutsläppen ter det sig logiskt att belägga fossil kraftproduktion med skatter och avgifter.

• Effektbehovet i landets elsystem varierar ständigt och det är viktigt att balansera efterfrågan och tillförsel på el. För att inte effektbrist ska uppstå (vid t.ex. plötslig sträng kyla) tillhandahåller enligt lag Svenska Kraftnät en effektreserv att snabbt sättas in vid behov (delvis oljekondenskraft idag). Från 2020 upphör lagen och marknaden förväntas klara effektbalanseringen. Eftersom andelen intermittent energi i såväl det nordiska som det europeiska elsystemet förväntas stiga väsentligt ökar förmodligen risken för framtida effektbrist.

• För att löpande balansera den samlade elproduktionen utnyttjas i Sverige vattenkraften, vars reglerande kapacitet är god men inte obegränsad. Förutom att en större andel intermittenta kraftslag i elmixen ökar behovet av reglerkraft visar flera icke nordiska länder stort intresse för svensk och norsk vattenkraft för sina reglerbehov. Detta kan orsaka framtida problem, särskilt som svenska vattendomar och EU:s vattendirektiv begränsar vattenkraftens möjligheter.

• Enligt lag äger svenska vattenkraftproducenter rätten till vattenfallen för all framtid. I flera andra länder äger staten fallrätterna som upplåts till kraftproducenterna för begränsade tidsperioder. Nationella olikheter beträffande fallrätter bör uppmärksammas i utformningen av morgondagens europeiska energisystem.

• De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

• Om Tyskland gör allvar av att lämna kärnkraften kommer den bortfallande elen huvudsakligen att ersättas med fossilgenererad kraft och intermittent sol- och vindkraft. Det torde innebära dels att utsläppsrätterna för koldioxiden stiger i pris, dels att Tyskland behöver mer fossilgenererad reglerkraft för sin vind- och solkraft. Detta leder till att det svenska priset genom marginalkostnadspåverkan på den nordiska elmarknaden kommer att stiga och den elintensiva svenska (och europeiska) industrin kan få ytterligare problem.

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

156 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
156
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Norge bygger hundratals snabbladdare för att elbilsförare ska slippa oron för att bli stående med tomt batteri. Estland likaså. I Sverige finns endast 32 platser med snabbladdare. 138 kommentarer

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Hur lång tid tar det att köra elbil mellan landets två största städer? Är det ens möjligt? Ny Teknik testar. 26 kommentarer

Här slår Tesla rekord

Tesla S är mest sålda bil i Norge under första kvartalet. 168 kommentarer

Gripens krokiga väg mot succé

Gripens krokiga väg mot succé

(TEKNIKHISTORIA) 1988 flög JAS 39 Gripen över Linköping. Det gick att se planet på två sätt. Antingen var det en dyr fåfänga som harvats fram genom förseningar och skandaler i tre decennier. Eller så var det ett smart, teknikledande stridsflygplan som konstruerades på bara några få år och gav Sverige en militär resurs i världsklass. Båda beskrivningarna stämde. 11 kommentarer

Ny lag mot plastpåsar

Den frikostiga användningen av plastpåsar ska minska i Europa. 80 procent ska ha försvunnit om fem år. 43 kommentarer

TEKNIKSVEPET

Ny måne hittad runt Saturnus

München pekas ut som Europas it-nav och rymdfarkosten Cassini kan ha hittat en ny måne. Här är några av de senaste tekniknyheterna.

Bomba i google

Här letar miniubåten efter försvunna MH370

Miniubåten Bluefin 21 bygger upp en 3d-karta av havsbottnen med hjälp av reflekterade ljudpulser.

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

ANALYS. Gång på gång blev Saabs delegation avspisad när man uppvaktade tyskarna. Sen hände något. 38 kommentarer

Saab köper Kockums

Icke bindande avsiktsförklaring undertecknad. 35

Motorer hämtade på Kockums

Topphemlig försvarsutrustning togs av FMV. 69

Annons

Skjuter fortkörare med ljudkanon

Ett ljudligt skott ska få fortkörare vid vägarbeten i Missouri att sänka farten. 8 kommentarer

Orolig anställd.

Kan chefen säga upp halva min anställning?

Experten på arbetsrätt svarar orolig anställd.

DEBATT
”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

DEBATT. Krisen i Ukraina blottar EUs ohållbara beroende av rysk energi. Men med 100 % förnybar energi kan vi få ett oberoende energisystem och samtidigt öppna för export av smart teknik, skriver miljöpartisterna Isabella Lövin och Peter Eriksson. 88 kommentarer

Ukraina köper tysk gas

Tyskland börjar leverera. 46

Ukraina slutar köpa rysk gas

Priset höjdes med 80 procent. 20

Vinnova ska ansvara för företagsinkubation

Beslutet fattades av regeringen på onsdagen. 4 kommentarer

Skadestånd för kärnkraftsstopp i sikte

Tyska energibolag har nu kommit ett steg närmare att få skadestånd för stängningen av kärnkraftverken 2011. 5 kommentarer

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Deras existens har betraktats som hypotetiskt möjliga, men knappas troliga. 6 kommentarer

”Löfvén satsar på 
att lösa fel problem”

”Löfvén satsar på att lösa fel problem”

REPLIK. Statens riskkapital kan bara ge försumbara effekter på innovationskraften, enligt Christian Sandström på Ratio. 10 kommentarer

Knepen som gör elcykeln vädertålig
Knepen som gör elcykeln vädertålig

Knepen som gör elcykeln vädertålig

UNDER SKALET Allt fler svenskar köper elcyklar för att klara pendlingen till jobbet utan att bli alltför svettiga. Ny Teknik bänder upp en för att kolla vad som finns under kåporna. 34 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it och telekom. Här hittar du hela digitala arkivet.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb202 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Under skalet: Elcykel

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se