”Hur högt får elpriset stiga?”

Konsumenter förväntas få en fördubblad nätavgift när Svenska Kraftnät satsar 73 miljarder kronor på en nätutbyggnad de kommande 15 åren. Foto: Johan Nilsson/Scanpix

Tipsa en vän om en artikel

”Hur högt får elpriset stiga?”

DEBATT. Elpriset kommer fortsätta stiga. Regeringen måste tillsätta en kommission och ta reda på hur detta slår mot svensk elintensiv industri, skriver Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Annons

Sedan 1970-talet har priset på el stigit kraftigt. Begränsad konkurrens på nordiska elmarknaden och energiomställningen i Europa kommer troligtvis att leda till fortsatt stigande kostnader för svenska elkonsumenter och svensk basindustri.

Sverige har tack vare en inhemskt producerad fossilfri mix av elenergi ett unikt läge i förhållande till vår europeiska omvärld som till 70 procent producerar sin el från fossila bränslen.

Men trots detta kan svenska konsumenter paradoxalt nog drabbas av höjda skatter och avgifter på koldioxidutsläpp vid elproduktion genom den nordiska elmarknadens marginalkostnadsprissättning. Priset bestäms oftast av priset på fossilkraft som ökar, bland annat genom höjda skatter och avgifter. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bland annat beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

Svenska Kraftnät har för de närmaste 15 åren föreslagit utbyggnad av både det svenska nätet och utlandsförbindelserna till en uppskattad kostnad på 73 miljarder kronor som drabbar konsumenterna med en fördubblad nätavgift.

Marginalkostnadsprissättningen kan accentueras ytterligare i och med att den nordiska elmarknaden allt mer integreras med den europeiska marknaden och dess högre priser.

Det finns redan nu indikationer på att den elintensiva industrin pressats hårt av stigande elpriser. De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

Eftersom EU:s huvudstrategi är att CO2-utsläpp ska reduceras så mycket som möjligt kan man fråga sig om inte Sverige istället skulle producera varor med sin fossilfria el snarare än att exportera det elöverskott som nu byggs upp. På så sätt skulle vi både minska CO2-utsläppen och stärka den nationella ekonomin.

Vi föreslår att regeringen tillsätter en kommission som kan studera prisfrågan och utgå från beslut både i Sverige och inom EU.

Svenska konsumenter bör få kännedom om hur samhällsekonomin, och i synnerhet hur den elintensiva industrin, påverkas av den förda energipolitiken.

Staten har en huvudroll när det gäller utvecklingen av elpriset genom skatter och avgifter, genom det statliga Svenska Kraftnät och som ägare av Vattenfall, en av de stora aktörerna inom den nordiska elmarknaden.

Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott:

Sven Kullander Professor emeritus i högenergifysik

Lennart Bengtsson Professor i dynamisk meteorologi

L. Gunnar W. Bergström Professor i Etologisk Kemi

Georgia Destouni Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser

Harry Frank Professor i innovationsteknik för energi

Bertil Fredholm Professor i farmakologi

David G. Gee Professor i orogen dynamik

Karl Grandin Föreståndare

Claes-Göran Granqvist Professor i fasta tillståndets fysik

Ingmar Grenthe Professor emeritus i oorganisk kemi

Dick Hedberg Projektledare, Energiutskottet

Olle Inganäs Professor i biomolekylär och organisk elektronik

Peter Jagers Professor i matematisk statistik

Rickard Lundin Professor i rymdfysik

Karl-Gustaf Löfgren Professor i nationalekonomi, associate editor, Ambio

Karl-Göran Mäler Professor emeritus, forskare, fd föreståndare

Kerstin Niblaeus Tekn.Dr./F.d Generaldirektör på Europeiska Unionens råd

Bengt Nordén Professor i fysikalisk kemi

Torbjörn Norin Professor emeritus i organisk kemi

Eva Olsson Professor i experimentell fysik

Elisabeth Rachlew Professor i fysik

Lars Rask Professor i medicinsk biokemi

Villy Sundström Professor i kemisk fysik

Ann-Mari Svennerholm Professor i infektion och immunitet

Christer Svensson Professor i elektroniska komponenter

Björn von Sydow Universitetslektor, f.d. riksadagens talman

Fakta Läs mer

Här följer en sammanfattning av rapporten från Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott, "Sveriges elpriser – en analys av den nordiska elmarknaden".

• Föreliggande studie syftar till en bättre förståelse för hur den nordiska elmarknaden fungerar. Värdefulla erfarenheter från Norden kan komma att ligga till grund för en framtida gemensameuropeisk elmarknad, som behövs för att effektivt kunna använda en ökande andel intermittent, förnybar energi.

• Det mesta av den el vi förbrukar i Sverige handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Priset på el timme för timme (spotpris) bestäms av utbud och efterfrågan på elbörsen som tillämpar marginalkostnadsprissättning. Europeisk kolkraft blir ofta prisbestämmande i Sverige trots att svensk elkraftproduktion är praktiskt taget fri från fossila bränslen.

• I Sverige förfogar fyra stora aktörer över en stor del av elproduktionskapaciteten och genom kors- och samägande möjliggörs viss marknadsmakt. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bl.a. beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, samt avskrivna kapitalkostnader för kärnkraften och vattenkraften.

• Elmarknaden har en utbuds- och efterfrågekurva där pris och volym bestäms i den punkt där kurvorna skär varandra (marginalkostnadsprissättning). Utbudskurvan är sammansatt av ett flertal kraftformer som inte kommer i kontakt med något marknadspris; marginalkostnaden för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft når aldrig marknadspriset. Marknaden karakteriseras därför av en delvis begränsad konkurrens, den kan sägas vara en kvasikonkurrensmarknad.

• Priser och nyinvesteringar påverkas av såväl statliga regleringar som samägande, vilket försämrar elmarknadens effektivitet. Investeringar i ny kraftproduktion initieras i hög grad av statliga styrmedel, till exempel via elcertifikaten. Men subventioner medför oftast negativa bieffekter och frågan är om inte skatter och avgifter på icke önskad kraftproduktion i allmänhet utgör bättre styrmedel. Eftersom EU:s överordnade målsättning inom energipolitiken är att minska koldioxidutsläppen ter det sig logiskt att belägga fossil kraftproduktion med skatter och avgifter.

• Effektbehovet i landets elsystem varierar ständigt och det är viktigt att balansera efterfrågan och tillförsel på el. För att inte effektbrist ska uppstå (vid t.ex. plötslig sträng kyla) tillhandahåller enligt lag Svenska Kraftnät en effektreserv att snabbt sättas in vid behov (delvis oljekondenskraft idag). Från 2020 upphör lagen och marknaden förväntas klara effektbalanseringen. Eftersom andelen intermittent energi i såväl det nordiska som det europeiska elsystemet förväntas stiga väsentligt ökar förmodligen risken för framtida effektbrist.

• För att löpande balansera den samlade elproduktionen utnyttjas i Sverige vattenkraften, vars reglerande kapacitet är god men inte obegränsad. Förutom att en större andel intermittenta kraftslag i elmixen ökar behovet av reglerkraft visar flera icke nordiska länder stort intresse för svensk och norsk vattenkraft för sina reglerbehov. Detta kan orsaka framtida problem, särskilt som svenska vattendomar och EU:s vattendirektiv begränsar vattenkraftens möjligheter.

• Enligt lag äger svenska vattenkraftproducenter rätten till vattenfallen för all framtid. I flera andra länder äger staten fallrätterna som upplåts till kraftproducenterna för begränsade tidsperioder. Nationella olikheter beträffande fallrätter bör uppmärksammas i utformningen av morgondagens europeiska energisystem.

• De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

• Om Tyskland gör allvar av att lämna kärnkraften kommer den bortfallande elen huvudsakligen att ersättas med fossilgenererad kraft och intermittent sol- och vindkraft. Det torde innebära dels att utsläppsrätterna för koldioxiden stiger i pris, dels att Tyskland behöver mer fossilgenererad reglerkraft för sin vind- och solkraft. Detta leder till att det svenska priset genom marginalkostnadspåverkan på den nordiska elmarknaden kommer att stiga och den elintensiva svenska (och europeiska) industrin kan få ytterligare problem.

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

156 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
156
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Brons stålbalkar ska 
ersättas – med plast

Brons stålbalkar ska ersättas – med plast

Trafikverket bygger Sveriges första vägbro i plast som armerats med glas- och kolfiber. 9 kommentarer

Ringhals har fyra reaktorer. Vattenfall föreslog att två av dem ska stänga tidigare än beräknat, men skjuter nu upp beslutet.

Larmet från SSM: För många driftsstörningar på Ringhals

Ringhals kärnkraftverk har haft ovanligt många driftstörningar de senaste tre åren. Nu reagerar SSM.

Störst jubel för Googles fototjänst

Störst jubel för Googles fototjänst

SAN FRANCISCO. Ny Teknik på plats under Googles utvecklarkonferens. 1 kommentar

SENASTE TEKNIKNYTT
Rörpost för folk testas i USA

Rörpost för folk testas i USA

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 2 kommentarer

Apple

Ladda mindre – öka batteritid

Det finns sätt att förlänga batteritiden på mobilen samtidigt som du sparar energi. 10 kommentarer

Riksdagen: Ja till klampning

Riksdagen: Ja till klampning

Regeringens förslag om möjligheten att bland annat klampa utländska långtradare som inte har betalt straffavgifter de fått för regelbrott får positiv respons. 2 kommentarer

Annons
Hela it-systemet ska ändras

Hela it-systemet ska ändras

Vårdens it-system hänger inte med i utvecklingen, men nu är arbetet i gång med att förändra det. Det kommer att kosta mycket pengar. 1 kommentar

Fyra viktiga krav på nya it-system

En rad nya funktioner är nödvändiga för att förbättra vården.

Därför slår trojanen 
så hårt

Därför slår trojanen så hårt

Den uppmärksammade trojanattacken i mejl som ser ut att komma från Elgiganten och Cdon är skåpmat i säkerhetsvärlden. Men effekten är större än vanligt i Sverige. 29 kommentarer

Nya viruset lurar tusentals

Ett nytt datorvirus sprider sig bland svenska datorer. Trojanen som härjar är så allvarlig att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är inkopplad. 24 kommentarer

Här kommer snålaste 
bensinbilen i Sverige

Här kommer snålaste bensinbilen i Sverige

1309 kilometer – på 1 liter bensin. 8 kommentarer

Nummerplåt

Extra bokstav på nummerplåten

Framtidens skylt – om Transportstyrelsen får bestämma. 23 kommentarer

Vad vill du helst ha för ny nummerplåt på bilen?

Se resultatet
  • Bokstav i stället för siffra 54%
  • Siffra i stället för bokstav 12%
  • Extra siffra eller bokstav 34%
Rösta
Ståljätte ger stöd åt solbil

Ståljätte ger stöd åt solbil

Tyska ståljätten ThyssenKrupp är med och tar fram en soldriven sportcoupé med studenter från högskolan i Bochum.

Daimler följer Tesla – 
säljer hushållsbatterier

Daimler följer Tesla – säljer hushållsbatterier

Tesla började i maj, Daimler följer efter i juni.

Så funkar momentstaven

Så funkar momentstaven

TEKNIKFRÅGAN. Hur kan en gulmålad pinne göra nytta när man byter däck? Ny Tekniks läsare ger besked.

Elon Musk får militära uppdrag

Elon Musk får militära uppdrag

Elon Musks rymdföretag SpaceX har godkänts av USA:s flygvapen för militära rymduppdrag, en marknad värd omkring 80 miljarder kronor de närmaste åren. 1 kommentar

SENASTE TEKNIKNYTT
Iphone

Här är SMS:et som kraschar din Iphone

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 6 kommentarer

De mest lönsamma 
läkemedlen i världen

De mest lönsamma läkemedlen i världen

LISTA. Åtta biologiska läkemedel toppar listan över läkemedel som drar in mest pengar i världen. 5 kommentarer

Margareta Ozolins Nordvall

Därför valde Astra Zeneca Södertälje

Astra Zeneca valde bort USA och Storbritannien för sin framtidsfabrik.”Det visar att svensk produktion är i världsklass”, säger produktionschefen Margareta Ozolins Nordvall.

Susanna Baltscheffsky

Är montering Sveriges framtid?

LEDARE. ”Det osar framtid.” Orden kom från statsministern 4 kommentarer

Klarar han ombordkörningen?

Klarar han ombordkörningen?

En bilist är övertygad om att det här är en bra idé. 7 kommentarer

Professorns totalsågning 
av nya biobränsle-planen

Professorns totalsågning av nya biobränsle-planen

Att låta passagerare köpa speciella biljetter för att flygbolagen ska tanka biobränsle är inget som professor Stefan Gössling imponeras av: Några biobiljetter kommer jag inte att börja köpa. 27 kommentarer

Transportekonom: Värt att testa

Arne Karyd: Jag förstår att flygbolagen vill visa att de gör något.

”Biobiljett” ska tanka plan med biobränsle

Nu kommer biljetten som tankar mer biobränsle i flyget. 20 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

jobb313 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Första löproboten som hoppar.

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se