”Hur högt får elpriset stiga?”

Konsumenter förväntas få en fördubblad nätavgift när Svenska Kraftnät satsar 73 miljarder kronor på en nätutbyggnad de kommande 15 åren. Foto: Johan Nilsson/Scanpix

Tipsa en vän om en artikel

”Hur högt får elpriset stiga?”

DEBATT. Elpriset kommer fortsätta stiga. Regeringen måste tillsätta en kommission och ta reda på hur detta slår mot svensk elintensiv industri, skriver Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Annons

Sedan 1970-talet har priset på el stigit kraftigt. Begränsad konkurrens på nordiska elmarknaden och energiomställningen i Europa kommer troligtvis att leda till fortsatt stigande kostnader för svenska elkonsumenter och svensk basindustri.

Sverige har tack vare en inhemskt producerad fossilfri mix av elenergi ett unikt läge i förhållande till vår europeiska omvärld som till 70 procent producerar sin el från fossila bränslen.

Men trots detta kan svenska konsumenter paradoxalt nog drabbas av höjda skatter och avgifter på koldioxidutsläpp vid elproduktion genom den nordiska elmarknadens marginalkostnadsprissättning. Priset bestäms oftast av priset på fossilkraft som ökar, bland annat genom höjda skatter och avgifter. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bland annat beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

Svenska Kraftnät har för de närmaste 15 åren föreslagit utbyggnad av både det svenska nätet och utlandsförbindelserna till en uppskattad kostnad på 73 miljarder kronor som drabbar konsumenterna med en fördubblad nätavgift.

Marginalkostnadsprissättningen kan accentueras ytterligare i och med att den nordiska elmarknaden allt mer integreras med den europeiska marknaden och dess högre priser.

Det finns redan nu indikationer på att den elintensiva industrin pressats hårt av stigande elpriser. De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

Eftersom EU:s huvudstrategi är att CO2-utsläpp ska reduceras så mycket som möjligt kan man fråga sig om inte Sverige istället skulle producera varor med sin fossilfria el snarare än att exportera det elöverskott som nu byggs upp. På så sätt skulle vi både minska CO2-utsläppen och stärka den nationella ekonomin.

Vi föreslår att regeringen tillsätter en kommission som kan studera prisfrågan och utgå från beslut både i Sverige och inom EU.

Svenska konsumenter bör få kännedom om hur samhällsekonomin, och i synnerhet hur den elintensiva industrin, påverkas av den förda energipolitiken.

Staten har en huvudroll när det gäller utvecklingen av elpriset genom skatter och avgifter, genom det statliga Svenska Kraftnät och som ägare av Vattenfall, en av de stora aktörerna inom den nordiska elmarknaden.

Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott:

Sven Kullander Professor emeritus i högenergifysik

Lennart Bengtsson Professor i dynamisk meteorologi

L. Gunnar W. Bergström Professor i Etologisk Kemi

Georgia Destouni Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser

Harry Frank Professor i innovationsteknik för energi

Bertil Fredholm Professor i farmakologi

David G. Gee Professor i orogen dynamik

Karl Grandin Föreståndare

Claes-Göran Granqvist Professor i fasta tillståndets fysik

Ingmar Grenthe Professor emeritus i oorganisk kemi

Dick Hedberg Projektledare, Energiutskottet

Olle Inganäs Professor i biomolekylär och organisk elektronik

Peter Jagers Professor i matematisk statistik

Rickard Lundin Professor i rymdfysik

Karl-Gustaf Löfgren Professor i nationalekonomi, associate editor, Ambio

Karl-Göran Mäler Professor emeritus, forskare, fd föreståndare

Kerstin Niblaeus Tekn.Dr./F.d Generaldirektör på Europeiska Unionens råd

Bengt Nordén Professor i fysikalisk kemi

Torbjörn Norin Professor emeritus i organisk kemi

Eva Olsson Professor i experimentell fysik

Elisabeth Rachlew Professor i fysik

Lars Rask Professor i medicinsk biokemi

Villy Sundström Professor i kemisk fysik

Ann-Mari Svennerholm Professor i infektion och immunitet

Christer Svensson Professor i elektroniska komponenter

Björn von Sydow Universitetslektor, f.d. riksadagens talman

Fakta Läs mer

Här följer en sammanfattning av rapporten från Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott, "Sveriges elpriser – en analys av den nordiska elmarknaden".

• Föreliggande studie syftar till en bättre förståelse för hur den nordiska elmarknaden fungerar. Värdefulla erfarenheter från Norden kan komma att ligga till grund för en framtida gemensameuropeisk elmarknad, som behövs för att effektivt kunna använda en ökande andel intermittent, förnybar energi.

• Det mesta av den el vi förbrukar i Sverige handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Priset på el timme för timme (spotpris) bestäms av utbud och efterfrågan på elbörsen som tillämpar marginalkostnadsprissättning. Europeisk kolkraft blir ofta prisbestämmande i Sverige trots att svensk elkraftproduktion är praktiskt taget fri från fossila bränslen.

• I Sverige förfogar fyra stora aktörer över en stor del av elproduktionskapaciteten och genom kors- och samägande möjliggörs viss marknadsmakt. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bl.a. beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, samt avskrivna kapitalkostnader för kärnkraften och vattenkraften.

• Elmarknaden har en utbuds- och efterfrågekurva där pris och volym bestäms i den punkt där kurvorna skär varandra (marginalkostnadsprissättning). Utbudskurvan är sammansatt av ett flertal kraftformer som inte kommer i kontakt med något marknadspris; marginalkostnaden för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft når aldrig marknadspriset. Marknaden karakteriseras därför av en delvis begränsad konkurrens, den kan sägas vara en kvasikonkurrensmarknad.

• Priser och nyinvesteringar påverkas av såväl statliga regleringar som samägande, vilket försämrar elmarknadens effektivitet. Investeringar i ny kraftproduktion initieras i hög grad av statliga styrmedel, till exempel via elcertifikaten. Men subventioner medför oftast negativa bieffekter och frågan är om inte skatter och avgifter på icke önskad kraftproduktion i allmänhet utgör bättre styrmedel. Eftersom EU:s överordnade målsättning inom energipolitiken är att minska koldioxidutsläppen ter det sig logiskt att belägga fossil kraftproduktion med skatter och avgifter.

• Effektbehovet i landets elsystem varierar ständigt och det är viktigt att balansera efterfrågan och tillförsel på el. För att inte effektbrist ska uppstå (vid t.ex. plötslig sträng kyla) tillhandahåller enligt lag Svenska Kraftnät en effektreserv att snabbt sättas in vid behov (delvis oljekondenskraft idag). Från 2020 upphör lagen och marknaden förväntas klara effektbalanseringen. Eftersom andelen intermittent energi i såväl det nordiska som det europeiska elsystemet förväntas stiga väsentligt ökar förmodligen risken för framtida effektbrist.

• För att löpande balansera den samlade elproduktionen utnyttjas i Sverige vattenkraften, vars reglerande kapacitet är god men inte obegränsad. Förutom att en större andel intermittenta kraftslag i elmixen ökar behovet av reglerkraft visar flera icke nordiska länder stort intresse för svensk och norsk vattenkraft för sina reglerbehov. Detta kan orsaka framtida problem, särskilt som svenska vattendomar och EU:s vattendirektiv begränsar vattenkraftens möjligheter.

• Enligt lag äger svenska vattenkraftproducenter rätten till vattenfallen för all framtid. I flera andra länder äger staten fallrätterna som upplåts till kraftproducenterna för begränsade tidsperioder. Nationella olikheter beträffande fallrätter bör uppmärksammas i utformningen av morgondagens europeiska energisystem.

• De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

• Om Tyskland gör allvar av att lämna kärnkraften kommer den bortfallande elen huvudsakligen att ersättas med fossilgenererad kraft och intermittent sol- och vindkraft. Det torde innebära dels att utsläppsrätterna för koldioxiden stiger i pris, dels att Tyskland behöver mer fossilgenererad reglerkraft för sin vind- och solkraft. Detta leder till att det svenska priset genom marginalkostnadspåverkan på den nordiska elmarknaden kommer att stiga och den elintensiva svenska (och europeiska) industrin kan få ytterligare problem.

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

156 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
156
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Fyll din sommar 
med teknik-skatter

Fyll din sommar med teknik-skatter

På sommaren ska du hitta frid, och se till att låta hjärnan vila när du har fått massa ledig tid att till dussinet roliga platser bila.

Soltaket gör bilen snålare

Soltaket gör bilen snålare

Hur mycket bränsle spar en bil genom att använda solceller på taket. Bilunderleverantören Webasto studerar frågan. 26 kommentarer

Viadukten blir vindkraftverk

Viadukten blir vindkraftverk

Utrymmet under vägbroar kan utnyttjas för att installera vindturbiner visar en studie gjord på Gran Canaria. 21 kommentarer

Rymdfrakt 
på väg mot ISS

Rymdfrakt på väg mot ISS

Efter haveriet med den amerikanska leveransen av proviant till rymdstationen ISS startade på morgonen en rysk farkost med 2,5 ton förnödenheter. 3 kommentarer

SENASTE TEKNIKNYTT
Robotmobilen är 
starkare än stål

Robotmobilen är starkare än stål

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna.

Flygplan flygkrasch Taiwan

”Wow, drog i fel reglage”

Piloten i det passagerarplan som i februari störtade i en flod i Taiwan stängde av planets enda fungerade motor. 14 kommentarer

Annons
Hur stoppar tejp sniglar?

Hur stoppar tejp sniglar?

TEKNIKFRÅGAN. Vad händer med snigeln när den kryper över snigeltejpen? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 13 kommentarer

Nasas flygande Marsvinge

Nasas flygande Marsvinge

Prandtl-m är namnet på den flygande vinge som Nasa tänker sig ska glida ner mot planeten Mars yta. 11 kommentarer

Förslaget: Gränsen för 
skatt på solel ändras

Förslaget: Gränsen för skatt på solel ändras

Efter den massiva kritiken: Regeringen har presenterat nya möjliga skatteregler för solcellsanläggningar. 19 kommentarer

Romson och Baylan: Vi siktar på 100 procent förnybart

Romson och Baylan: Vi siktar
på 100 procent förnybart

DEBATT. Energipolitiken är en grundläggande del av byggandet av ett hållbart samhälle, skriver miljöminister Åsa Romson (MP) och energiminister Ibrahim Baylan (S). 263 kommentarer

Biljättar sponsrar 
nya vätgasmackar

Biljättar sponsrar nya vätgasmackar

De tre japanska biltillverkarna Honda, Nissan och Toyota ska sponsra utbyggnaden av vätgasmackar i Japan. 42 kommentarer

Ficklampa som 
avslöjar tjuven

Ficklampa som avslöjar tjuven

En oansenlig ficklampa utrustad med gps-sändare ger signal om var en stulen resväska eller bil befinner sig. 21 kommentarer

Yumi

Sju heta industritrender

Höghastighetsinnovation och designade material. Rapport listar heta trender till 2030. 9 kommentarer

Utbyggt Heathrow vann flygplatskamp

Utbyggt Heathrow vann flygplatskamp

En tredje startbana blev det vinnande förslaget i en infekterad kamp om Londons framtida storflygplats. 2 kommentarer

Roaming

EU: Då avskaffas roamingavgifter

EU-parlamentet har beslutat om att avskaffa roamingvgifter för mobilanvändning. 35 kommentarer

Svenska huset som
kommer i platta paket

Svenska huset som kommer i platta paket

Ny Teknik har besökt flyktingbostaden som kommer i två platta paket, monteras ihop på fyra timmar och kostar cirka 10 000 kronor. 26 kommentarer

Saab får kontrakt 
på två nya ubåtar

Saab får kontrakt på två nya ubåtar

Beställningarna har ett totalt värde på 8,6 miljarder kronor. 25 kommentarer

Östersjön, mikroplaster

En plastpartikel per kubikmeter

Nya avslöjande siffror om miljön i Östersjön när ny typ av provtagare fångar in partiklar med en storlek ner till 50 mikrometer. 5 kommentarer

Att ta bilder med drönaren är enkelt. Men det är inte lika enkelt att få in bilderna i redaktionens mac-dator – men en Youtube-sökning senare går det bra.

Sommarens roligaste leksak

Grannens hus räddas från en krock tack vare snabbknappen för landning. Ny Teknik har testat drönaren Parrot Bebop Drone. 16 kommentarer

Drönare

Sköt ned drönare – fälls i domstol

TEKNIKSVEPET. En man tyckte att drönaren flög över hans tomt och sköt ned den. Det gillades inte. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 8 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Air asia

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se