”Hur högt får elpriset stiga?”

Konsumenter förväntas få en fördubblad nätavgift när Svenska Kraftnät satsar 73 miljarder kronor på en nätutbyggnad de kommande 15 åren. Foto: Johan Nilsson/Scanpix

”Hur högt får elpriset stiga?”

DEBATT. Elpriset kommer fortsätta stiga. Regeringen måste tillsätta en kommission och ta reda på hur detta slår mot svensk elintensiv industri, skriver Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Annons
Verktyg

Sedan 1970-talet har priset på el stigit kraftigt. Begränsad konkurrens på nordiska elmarknaden och energiomställningen i Europa kommer troligtvis att leda till fortsatt stigande kostnader för svenska elkonsumenter och svensk basindustri.

Sverige har tack vare en inhemskt producerad fossilfri mix av elenergi ett unikt läge i förhållande till vår europeiska omvärld som till 70 procent producerar sin el från fossila bränslen.

Men trots detta kan svenska konsumenter paradoxalt nog drabbas av höjda skatter och avgifter på koldioxidutsläpp vid elproduktion genom den nordiska elmarknadens marginalkostnadsprissättning. Priset bestäms oftast av priset på fossilkraft som ökar, bland annat genom höjda skatter och avgifter. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bland annat beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

Svenska Kraftnät har för de närmaste 15 åren föreslagit utbyggnad av både det svenska nätet och utlandsförbindelserna till en uppskattad kostnad på 73 miljarder kronor som drabbar konsumenterna med en fördubblad nätavgift.

Marginalkostnadsprissättningen kan accentueras ytterligare i och med att den nordiska elmarknaden allt mer integreras med den europeiska marknaden och dess högre priser.

Det finns redan nu indikationer på att den elintensiva industrin pressats hårt av stigande elpriser. De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

Eftersom EU:s huvudstrategi är att CO2-utsläpp ska reduceras så mycket som möjligt kan man fråga sig om inte Sverige istället skulle producera varor med sin fossilfria el snarare än att exportera det elöverskott som nu byggs upp. På så sätt skulle vi både minska CO2-utsläppen och stärka den nationella ekonomin.

Vi föreslår att regeringen tillsätter en kommission som kan studera prisfrågan och utgå från beslut både i Sverige och inom EU.

Svenska konsumenter bör få kännedom om hur samhällsekonomin, och i synnerhet hur den elintensiva industrin, påverkas av den förda energipolitiken.

Staten har en huvudroll när det gäller utvecklingen av elpriset genom skatter och avgifter, genom det statliga Svenska Kraftnät och som ägare av Vattenfall, en av de stora aktörerna inom den nordiska elmarknaden.

Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott:

Sven Kullander Professor emeritus i högenergifysik

Lennart Bengtsson Professor i dynamisk meteorologi

L. Gunnar W. Bergström Professor i Etologisk Kemi

Georgia Destouni Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser

Harry Frank Professor i innovationsteknik för energi

Bertil Fredholm Professor i farmakologi

David G. Gee Professor i orogen dynamik

Karl Grandin Föreståndare

Claes-Göran Granqvist Professor i fasta tillståndets fysik

Ingmar Grenthe Professor emeritus i oorganisk kemi

Dick Hedberg Projektledare, Energiutskottet

Olle Inganäs Professor i biomolekylär och organisk elektronik

Peter Jagers Professor i matematisk statistik

Rickard Lundin Professor i rymdfysik

Karl-Gustaf Löfgren Professor i nationalekonomi, associate editor, Ambio

Karl-Göran Mäler Professor emeritus, forskare, fd föreståndare

Kerstin Niblaeus Tekn.Dr./F.d Generaldirektör på Europeiska Unionens råd

Bengt Nordén Professor i fysikalisk kemi

Torbjörn Norin Professor emeritus i organisk kemi

Eva Olsson Professor i experimentell fysik

Elisabeth Rachlew Professor i fysik

Lars Rask Professor i medicinsk biokemi

Villy Sundström Professor i kemisk fysik

Ann-Mari Svennerholm Professor i infektion och immunitet

Christer Svensson Professor i elektroniska komponenter

Björn von Sydow Universitetslektor, f.d. riksadagens talman

Fakta Läs mer

Här följer en sammanfattning av rapporten från Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott, "Sveriges elpriser – en analys av den nordiska elmarknaden".

• Föreliggande studie syftar till en bättre förståelse för hur den nordiska elmarknaden fungerar. Värdefulla erfarenheter från Norden kan komma att ligga till grund för en framtida gemensameuropeisk elmarknad, som behövs för att effektivt kunna använda en ökande andel intermittent, förnybar energi.

• Det mesta av den el vi förbrukar i Sverige handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Priset på el timme för timme (spotpris) bestäms av utbud och efterfrågan på elbörsen som tillämpar marginalkostnadsprissättning. Europeisk kolkraft blir ofta prisbestämmande i Sverige trots att svensk elkraftproduktion är praktiskt taget fri från fossila bränslen.

• I Sverige förfogar fyra stora aktörer över en stor del av elproduktionskapaciteten och genom kors- och samägande möjliggörs viss marknadsmakt. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bl.a. beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, samt avskrivna kapitalkostnader för kärnkraften och vattenkraften.

• Elmarknaden har en utbuds- och efterfrågekurva där pris och volym bestäms i den punkt där kurvorna skär varandra (marginalkostnadsprissättning). Utbudskurvan är sammansatt av ett flertal kraftformer som inte kommer i kontakt med något marknadspris; marginalkostnaden för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft når aldrig marknadspriset. Marknaden karakteriseras därför av en delvis begränsad konkurrens, den kan sägas vara en kvasikonkurrensmarknad.

• Priser och nyinvesteringar påverkas av såväl statliga regleringar som samägande, vilket försämrar elmarknadens effektivitet. Investeringar i ny kraftproduktion initieras i hög grad av statliga styrmedel, till exempel via elcertifikaten. Men subventioner medför oftast negativa bieffekter och frågan är om inte skatter och avgifter på icke önskad kraftproduktion i allmänhet utgör bättre styrmedel. Eftersom EU:s överordnade målsättning inom energipolitiken är att minska koldioxidutsläppen ter det sig logiskt att belägga fossil kraftproduktion med skatter och avgifter.

• Effektbehovet i landets elsystem varierar ständigt och det är viktigt att balansera efterfrågan och tillförsel på el. För att inte effektbrist ska uppstå (vid t.ex. plötslig sträng kyla) tillhandahåller enligt lag Svenska Kraftnät en effektreserv att snabbt sättas in vid behov (delvis oljekondenskraft idag). Från 2020 upphör lagen och marknaden förväntas klara effektbalanseringen. Eftersom andelen intermittent energi i såväl det nordiska som det europeiska elsystemet förväntas stiga väsentligt ökar förmodligen risken för framtida effektbrist.

• För att löpande balansera den samlade elproduktionen utnyttjas i Sverige vattenkraften, vars reglerande kapacitet är god men inte obegränsad. Förutom att en större andel intermittenta kraftslag i elmixen ökar behovet av reglerkraft visar flera icke nordiska länder stort intresse för svensk och norsk vattenkraft för sina reglerbehov. Detta kan orsaka framtida problem, särskilt som svenska vattendomar och EU:s vattendirektiv begränsar vattenkraftens möjligheter.

• Enligt lag äger svenska vattenkraftproducenter rätten till vattenfallen för all framtid. I flera andra länder äger staten fallrätterna som upplåts till kraftproducenterna för begränsade tidsperioder. Nationella olikheter beträffande fallrätter bör uppmärksammas i utformningen av morgondagens europeiska energisystem.

• De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

• Om Tyskland gör allvar av att lämna kärnkraften kommer den bortfallande elen huvudsakligen att ersättas med fossilgenererad kraft och intermittent sol- och vindkraft. Det torde innebära dels att utsläppsrätterna för koldioxiden stiger i pris, dels att Tyskland behöver mer fossilgenererad reglerkraft för sin vind- och solkraft. Detta leder till att det svenska priset genom marginalkostnadspåverkan på den nordiska elmarknaden kommer att stiga och den elintensiva svenska (och europeiska) industrin kan få ytterligare problem.

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

156 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
156
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Tre våningar – på 
samma yta som två

Tre våningar – på samma yta som två

Tre våningsplan där det tidigare bara rymdes två, och en 40-procentig minskning av energianvändningen. 16 kommentarer

Startdatum klart för Europas rymdplan

I vilken låda finns rubinen?

Klarar du veckans logikproblem?

Carö Gustaf

Här 3d-printas slutstycket till svenska granatgeväret

Karlskoga placerar sig på den svenska 3d-kartan med ett nytt nationellt centrum för printing i 3d. 3 kommentarer

snackfras 3d

Bantade verktygsfräsen i skrivaren

Verktygsfräsen kunde göras 40 procent lättare när den tillverkades i 3d-skrivare.

”Stopplagen är för otydlig”

Här är kommunen som ska fortsätta ställa egna särkrav på energiförbrukning – trots den nya stopplagen.

Norra Djurgårdsstaden Staffan Lorentz

Stopplag ger problem för prestigeprojekt

Förra bostadsministerns sista åtgärd: Införa stopplag för skärpta lokala energikrav. Nu skapar lagen problem för prestigeprojekt i Stockholm. 3 kommentarer

Appen berättar när 
ens flygplan ska krascha

Appen berättar när ens flygplan ska krascha

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

”En ensam Volvo sliter i motvind ...”

Håll värmen med metallkläder

Med kläder av metall kan du stänga av bostadens värmeelement.

Annons
Containerfartyg

Jätteordern: 11 av världens största fartyg

Japanska varvet Imabari har fått en beställning på elva containerfartyg som ska bli världens största. 9 kommentarer

Myggor

Medel mot mygg verkar i ett halvår

Nytt bekämpningsmedel mot mygglarver. 14 kommentarer

Boeing 747-8.

Nya Air Force One är utsedd

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 22 kommentarer

Ny Tekniks läsare funderar på hur julgransbelysningen kan lysa trots att de är avslagna.

Läckström får julgran att tindra

TEKNIKFRÅGAN. Hur kan en julgran ute lysa fast strömmen är avstängd? Ny Tekniks läsare sprider ljus över en diodfråga. 12 kommentarer

VW håller fast vid förlustbilen Phaeton

VW håller fast vid förlustbilen Phaeton

Trots att Volkswagen ska spara 5 miljarder euro om året fortsätter satsningen på lyxbilen Phaeton som bedöms som en brakförlust. 7 kommentarer

Tesla

Rådet till skrotarna: Rör inte elbilarna

Bilåtervinnarnas kunskaper om den nya tekniken brister. ”Man gör bara fel en gång när det handlar om starkström”, säger Michael Abraham på Sveriges Bilåtervinnares Riksförbund. 45 kommentarer

El-expert: Väldigt enkelt att lära ut om återvinning

Lars Hoffmann, expert på elsäkerhet i fordon hos Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP): Farhågorna är överdrivna. 2 kommentarer

Volvo och Siemens säljer elbussar globalt

Volvo och Siemens säljer elbussar globalt

Volvo Bussar och Siemens har tecknat avtal om leverans av hybridbussar och elbussar till städer i hela världen. 12 kommentarer

Oljetanker

Hur startar motorn på en oljetanker?

TEKNIKFRÅGAN. Vilken startmotor har motorn på en oljetanker? Vet du? 93 kommentarer

Dreamliner kevlar

Så ska batterier bli brandsäkra

Forskare tror sig ha hittat lösningen på brand i litimjonbatterier. 10 kommentarer

Lightlab

Lightlab släcker lågenergilampa

Efter 18 år ger svenska Lightlab upp försöken att utveckla en miljövänlig lågenergilampa. 12 kommentarer

Överåklagare: Kriminellt ladda in egna program

Överåklagare: Kriminellt ladda in egna program

En direktör friades från misstanke om dataintrång på jobbet. Nu protesterar en överåklagare: Handlingen var kriminell. 28 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders bästa seriestrippar

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster. 1 kommentar

Lysholmsmotor

Första jetmotorn glömdes bort

TEKNIKHISTORIA. Redan på 1930-talet konstruerade Alf Lysholm den första svenska jetmotorn för flygplan. Men uppfinningen föll i glömska. 19 kommentarer

Reningsverkets hemligheter
Under skalet reningsverk

Reningsverkets hemligheter

UNDER SKALET Här renas vatten till 880 000 människor i ett komplicerat system av bassänger, filter och maskiner. 12 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta!

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb140 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Första filmade laserpulsen

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se