”Hur högt får elpriset stiga?”

Konsumenter förväntas få en fördubblad nätavgift när Svenska Kraftnät satsar 73 miljarder kronor på en nätutbyggnad de kommande 15 åren. Foto: Johan Nilsson/Scanpix

”Hur högt får elpriset stiga?”

DEBATT. Elpriset kommer fortsätta stiga. Regeringen måste tillsätta en kommission och ta reda på hur detta slår mot svensk elintensiv industri, skriver Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Annons

Verktyg

Sedan 1970-talet har priset på el stigit kraftigt. Begränsad konkurrens på nordiska elmarknaden och energiomställningen i Europa kommer troligtvis att leda till fortsatt stigande kostnader för svenska elkonsumenter och svensk basindustri.

Sverige har tack vare en inhemskt producerad fossilfri mix av elenergi ett unikt läge i förhållande till vår europeiska omvärld som till 70 procent producerar sin el från fossila bränslen.

Men trots detta kan svenska konsumenter paradoxalt nog drabbas av höjda skatter och avgifter på koldioxidutsläpp vid elproduktion genom den nordiska elmarknadens marginalkostnadsprissättning. Priset bestäms oftast av priset på fossilkraft som ökar, bland annat genom höjda skatter och avgifter. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bland annat beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

Svenska Kraftnät har för de närmaste 15 åren föreslagit utbyggnad av både det svenska nätet och utlandsförbindelserna till en uppskattad kostnad på 73 miljarder kronor som drabbar konsumenterna med en fördubblad nätavgift.

Marginalkostnadsprissättningen kan accentueras ytterligare i och med att den nordiska elmarknaden allt mer integreras med den europeiska marknaden och dess högre priser.

Det finns redan nu indikationer på att den elintensiva industrin pressats hårt av stigande elpriser. De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

Eftersom EU:s huvudstrategi är att CO2-utsläpp ska reduceras så mycket som möjligt kan man fråga sig om inte Sverige istället skulle producera varor med sin fossilfria el snarare än att exportera det elöverskott som nu byggs upp. På så sätt skulle vi både minska CO2-utsläppen och stärka den nationella ekonomin.

Vi föreslår att regeringen tillsätter en kommission som kan studera prisfrågan och utgå från beslut både i Sverige och inom EU.

Svenska konsumenter bör få kännedom om hur samhällsekonomin, och i synnerhet hur den elintensiva industrin, påverkas av den förda energipolitiken.

Staten har en huvudroll när det gäller utvecklingen av elpriset genom skatter och avgifter, genom det statliga Svenska Kraftnät och som ägare av Vattenfall, en av de stora aktörerna inom den nordiska elmarknaden.

Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott:

Sven Kullander Professor emeritus i högenergifysik

Lennart Bengtsson Professor i dynamisk meteorologi

L. Gunnar W. Bergström Professor i Etologisk Kemi

Georgia Destouni Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser

Harry Frank Professor i innovationsteknik för energi

Bertil Fredholm Professor i farmakologi

David G. Gee Professor i orogen dynamik

Karl Grandin Föreståndare

Claes-Göran Granqvist Professor i fasta tillståndets fysik

Ingmar Grenthe Professor emeritus i oorganisk kemi

Dick Hedberg Projektledare, Energiutskottet

Olle Inganäs Professor i biomolekylär och organisk elektronik

Peter Jagers Professor i matematisk statistik

Rickard Lundin Professor i rymdfysik

Karl-Gustaf Löfgren Professor i nationalekonomi, associate editor, Ambio

Karl-Göran Mäler Professor emeritus, forskare, fd föreståndare

Kerstin Niblaeus Tekn.Dr./F.d Generaldirektör på Europeiska Unionens råd

Bengt Nordén Professor i fysikalisk kemi

Torbjörn Norin Professor emeritus i organisk kemi

Eva Olsson Professor i experimentell fysik

Elisabeth Rachlew Professor i fysik

Lars Rask Professor i medicinsk biokemi

Villy Sundström Professor i kemisk fysik

Ann-Mari Svennerholm Professor i infektion och immunitet

Christer Svensson Professor i elektroniska komponenter

Björn von Sydow Universitetslektor, f.d. riksadagens talman

Fakta Läs mer

Här följer en sammanfattning av rapporten från Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott, "Sveriges elpriser – en analys av den nordiska elmarknaden".

• Föreliggande studie syftar till en bättre förståelse för hur den nordiska elmarknaden fungerar. Värdefulla erfarenheter från Norden kan komma att ligga till grund för en framtida gemensameuropeisk elmarknad, som behövs för att effektivt kunna använda en ökande andel intermittent, förnybar energi.

• Det mesta av den el vi förbrukar i Sverige handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Priset på el timme för timme (spotpris) bestäms av utbud och efterfrågan på elbörsen som tillämpar marginalkostnadsprissättning. Europeisk kolkraft blir ofta prisbestämmande i Sverige trots att svensk elkraftproduktion är praktiskt taget fri från fossila bränslen.

• I Sverige förfogar fyra stora aktörer över en stor del av elproduktionskapaciteten och genom kors- och samägande möjliggörs viss marknadsmakt. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bl.a. beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, samt avskrivna kapitalkostnader för kärnkraften och vattenkraften.

• Elmarknaden har en utbuds- och efterfrågekurva där pris och volym bestäms i den punkt där kurvorna skär varandra (marginalkostnadsprissättning). Utbudskurvan är sammansatt av ett flertal kraftformer som inte kommer i kontakt med något marknadspris; marginalkostnaden för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft når aldrig marknadspriset. Marknaden karakteriseras därför av en delvis begränsad konkurrens, den kan sägas vara en kvasikonkurrensmarknad.

• Priser och nyinvesteringar påverkas av såväl statliga regleringar som samägande, vilket försämrar elmarknadens effektivitet. Investeringar i ny kraftproduktion initieras i hög grad av statliga styrmedel, till exempel via elcertifikaten. Men subventioner medför oftast negativa bieffekter och frågan är om inte skatter och avgifter på icke önskad kraftproduktion i allmänhet utgör bättre styrmedel. Eftersom EU:s överordnade målsättning inom energipolitiken är att minska koldioxidutsläppen ter det sig logiskt att belägga fossil kraftproduktion med skatter och avgifter.

• Effektbehovet i landets elsystem varierar ständigt och det är viktigt att balansera efterfrågan och tillförsel på el. För att inte effektbrist ska uppstå (vid t.ex. plötslig sträng kyla) tillhandahåller enligt lag Svenska Kraftnät en effektreserv att snabbt sättas in vid behov (delvis oljekondenskraft idag). Från 2020 upphör lagen och marknaden förväntas klara effektbalanseringen. Eftersom andelen intermittent energi i såväl det nordiska som det europeiska elsystemet förväntas stiga väsentligt ökar förmodligen risken för framtida effektbrist.

• För att löpande balansera den samlade elproduktionen utnyttjas i Sverige vattenkraften, vars reglerande kapacitet är god men inte obegränsad. Förutom att en större andel intermittenta kraftslag i elmixen ökar behovet av reglerkraft visar flera icke nordiska länder stort intresse för svensk och norsk vattenkraft för sina reglerbehov. Detta kan orsaka framtida problem, särskilt som svenska vattendomar och EU:s vattendirektiv begränsar vattenkraftens möjligheter.

• Enligt lag äger svenska vattenkraftproducenter rätten till vattenfallen för all framtid. I flera andra länder äger staten fallrätterna som upplåts till kraftproducenterna för begränsade tidsperioder. Nationella olikheter beträffande fallrätter bör uppmärksammas i utformningen av morgondagens europeiska energisystem.

• De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

• Om Tyskland gör allvar av att lämna kärnkraften kommer den bortfallande elen huvudsakligen att ersättas med fossilgenererad kraft och intermittent sol- och vindkraft. Det torde innebära dels att utsläppsrätterna för koldioxiden stiger i pris, dels att Tyskland behöver mer fossilgenererad reglerkraft för sin vind- och solkraft. Detta leder till att det svenska priset genom marginalkostnadspåverkan på den nordiska elmarknaden kommer att stiga och den elintensiva svenska (och europeiska) industrin kan få ytterligare problem.

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

156 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
156
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

På jakt efter 
spökraketerna

På jakt efter spökraketerna

Markradar och magnetometer i Lappland har gett intressanta utslag. 5 kommentarer

Stora utsläpp från myskaminer

Stora utsläpp från myskaminer

Skorstenslösa värmekällor är inte så harmlösa som tillverkarna uppger. Utsläppen av skadliga ämnen överskrider gränsvärdena. 6 kommentarer

Volvo visar nya laddhybridbussen

Volvo visar nya laddhybridbussen

Laddhybridbussen Volvo 7900 Electric Hybrid är nu klar för serieproduktion och visas på fordonsmässan IAA i Hannover i september. 8 kommentarer

SMHI ser över 
sina system

SMHI ser över sina system

SMHI har en ny modell för mer träffsäkra prognoser, men ett gammalt varningssystem. ”Såhär i efterhand är det förstås svårt att vara nöjd med resultatet.” 5 kommentarer

Olkiluoto 3 nu nio år försenad

Olkiluoto 3 nu nio år försenad

Finlands femte kärnreaktor, nybygget Olkiluoto 3, kan tas i drift först 2018, nio år försenad. 34 kommentarer

Svaret på proverna 
om ebola är klara

Svaret på proverna om ebola är klara

Den person som sedan söndagen utretts och vårdats vid Karolinska Universitetssjukhuset visar inte några tecken på att vara drabbad av ebola. 4 kommentarer

Så analyseras misstänkta ebolaprov

Blodprov från en man med misstänkt ebola analyserades på P4-laboratoriet. 3 kommentarer

Mobiler avslöjar spridning

Data från mobiler hjälper i ebola-jakt. 3

Experimentell medicin biter

Cocktail av antikroppar botade 18 sjuka apor. 10

Annons
Kamprad släpper makten

Hemlig klimatrapport: Slopad kärnkraft kostar

Uppgifter från en ny och världsomfattande klimatrapport från FN har läckt ut till medierna. Den slår bland annat fast att utan kärnkraften skenar kostnaderna.

Pulverspriten på gång

Sjö... nej, rymdrullad
whisky är det senaste

Sjörullad akvavit är en känd produkt. Nu är det dags för rymdrullad whisky.

Innovationerna som 
ska lösa vattenbristen

Innovationerna som ska lösa vattenbristen

En soldriven vattenrenare, en drönare som vet när vattnet tryter och en biologiskt nedbrytbar frömatta prisas i dag på Världsvattenveckan. 4 kommentarer

Nästa Iphone 
blir en plånbok

Nästa Iphone blir en plånbok

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av tekniknyheterna det senaste dygnet. 6 kommentarer

Watson är bara början

Watson är bara början

Datorer som går att prata med och som kan svara på komplexa frågor är nästa steg i datorutvecklingen. Ny Teknik har hälsat på Watson, IBM:s tänkande dator, som klarar båda uppgifterna. 7 kommentarer

Forskare säkra: Så 
byggdes pyramider

Forskare säkra: Så byggdes pyramider

Ny metod med tolvhörningar testad. 84 kommentarer

It-prylarna som 
skakar om Sverige

It-prylarna som skakar om Sverige

Prylarnas internet, IoT, kommer att ruska om den egna branschen. Det anser sex av tio svenska företag. 17 kommentarer

”Lika avgörande som uppkomsten av internet”

”Lika avgörande som uppkomsten av internet”

IoT kommer att revolutionera samhället, konstaterar Kristina Höök, professor på KTH. 6 kommentarer

Bomba i google

Stenmysteriet är löst

Ingen har tidigare kunnat förklara hur de tunga blocken kunnat krypa omkring.

Tre killar fick styra upp 
internet vid storbranden

Tre killar fick styra upp internet vid storbranden

När Oscar Nilsson och Joel Djerf erbjöd sig att hjälpa till vid skogsbranden fick de frågan om de kunde datorer. 25 kommentarer

”Ingen har tänkt på vikten av it i krisplaner”

Nu riktas kritik mot att en fungerande infrastruktur för it har glömts bort i beredskapsplaner. 3 kommentarer

Skandalflygplatsen redan för liten

Den försenade storflygplatsen BER i Berlin har redan innan den öppnat för liten kapacitet. 11 kommentarer

Regeringen: Ja till 60 nya Jas

Regeringen: Ja till 60 nya Jas

Försvarsmakten får köpa 60 nya Gripen-plan. Detta trots att Schweiz sagt nej och exportaffären med Brasilien ännu inte är klar. 51 kommentarer

Enström: Vi fullföljer kontraktet med Saab

Enström: Vi fullföljer kontraktet med Saab

Regeringen ville säkra att Försvarsmakten kunde gå vidare med Gripen E-beställningen utan Schweiz. 3 kommentarer

Fyra gånger mer 
slitstark hårdmetall

Fyra gånger mer slitstark hårdmetall

GRAFIK En process som gör hårdmetall ännu hårdare och mer slitstarkt. Ny Teknik öppnar dörrarna till det hemlighetsfulla företaget Metasphere. 30 kommentarer

Matte-krisen delar blocken

Matte-krisen delar blocken

Båda partiblocken är splittrade kring hur svenska elever ska hamna i topp i matematik i nästa Pisaundersökning. 54 kommentarer

Våga hylla de bästa mattelärarna

Våga hylla de bästa mattelärarna

LEDARE. För närvarande har ordet ”skolval” en annan betydelse än normalt.

”Skolan missar nya lärare med spetskompetens”

DEBATT Skolan missar att fånga in unika medarbetare, enligt Samuel Bengmark, Torbjörn Lundh, Mikael Cronhjort och Marcus Gustafsson. 4 kommentarer

Vad är viktigast för en höjning av svenska elevers mattekunskaper?

Se resultatet
  • Minska klasserna 21%
  • Höj lärarlönerna 10%
  • Fler matematiktimmar 16%
  • Utjämna sociala och ekonomiska klyftor mellan skolor 7%
  • Anställ mattepensionärer 5%
  • Modernisera, förbättra skolornas matteundervisning 18%
  • Förstatliga skolan 13%
  • Öka lärarinflytandet 11%
Rösta
Här är Volvos ödesbil

Här är Volvos ödesbil

BILDSPEL Volvo sätter sitt hopp till nya XC90. Kolla in bilen som har en tvåliters förbränningsmotor med bensin eller diesel och eldrift på bakaxeln. 49 kommentarer

En halv miljon för enklaste modellen

VD Håkan Samuelsson sätter stora förhoppningar till bilen. 44 kommentarer

Ubåt med överljudsfart

Ubåt med överljudsfart

Kina utvecklar en ubåt som i teorin kan nå USA på 100 minuter. 56 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders bästa seriestrippar

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster.

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Citatet

Citatet

Saxat från teknikvärlden. 1

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it och telekom. Här hittar du hela digitala arkivet.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb134 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Åk in i 4:e dimensionen

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se