”Hur högt får elpriset stiga?”

Konsumenter förväntas få en fördubblad nätavgift när Svenska Kraftnät satsar 73 miljarder kronor på en nätutbyggnad de kommande 15 åren. Foto: Johan Nilsson/Scanpix

”Hur högt får elpriset stiga?”

DEBATT. Elpriset kommer fortsätta stiga. Regeringen måste tillsätta en kommission och ta reda på hur detta slår mot svensk elintensiv industri, skriver Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Annons
Verktyg

Sedan 1970-talet har priset på el stigit kraftigt. Begränsad konkurrens på nordiska elmarknaden och energiomställningen i Europa kommer troligtvis att leda till fortsatt stigande kostnader för svenska elkonsumenter och svensk basindustri.

Sverige har tack vare en inhemskt producerad fossilfri mix av elenergi ett unikt läge i förhållande till vår europeiska omvärld som till 70 procent producerar sin el från fossila bränslen.

Men trots detta kan svenska konsumenter paradoxalt nog drabbas av höjda skatter och avgifter på koldioxidutsläpp vid elproduktion genom den nordiska elmarknadens marginalkostnadsprissättning. Priset bestäms oftast av priset på fossilkraft som ökar, bland annat genom höjda skatter och avgifter. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bland annat beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

Svenska Kraftnät har för de närmaste 15 åren föreslagit utbyggnad av både det svenska nätet och utlandsförbindelserna till en uppskattad kostnad på 73 miljarder kronor som drabbar konsumenterna med en fördubblad nätavgift.

Marginalkostnadsprissättningen kan accentueras ytterligare i och med att den nordiska elmarknaden allt mer integreras med den europeiska marknaden och dess högre priser.

Det finns redan nu indikationer på att den elintensiva industrin pressats hårt av stigande elpriser. De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

Eftersom EU:s huvudstrategi är att CO2-utsläpp ska reduceras så mycket som möjligt kan man fråga sig om inte Sverige istället skulle producera varor med sin fossilfria el snarare än att exportera det elöverskott som nu byggs upp. På så sätt skulle vi både minska CO2-utsläppen och stärka den nationella ekonomin.

Vi föreslår att regeringen tillsätter en kommission som kan studera prisfrågan och utgå från beslut både i Sverige och inom EU.

Svenska konsumenter bör få kännedom om hur samhällsekonomin, och i synnerhet hur den elintensiva industrin, påverkas av den förda energipolitiken.

Staten har en huvudroll när det gäller utvecklingen av elpriset genom skatter och avgifter, genom det statliga Svenska Kraftnät och som ägare av Vattenfall, en av de stora aktörerna inom den nordiska elmarknaden.

Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott:

Sven Kullander Professor emeritus i högenergifysik

Lennart Bengtsson Professor i dynamisk meteorologi

L. Gunnar W. Bergström Professor i Etologisk Kemi

Georgia Destouni Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser

Harry Frank Professor i innovationsteknik för energi

Bertil Fredholm Professor i farmakologi

David G. Gee Professor i orogen dynamik

Karl Grandin Föreståndare

Claes-Göran Granqvist Professor i fasta tillståndets fysik

Ingmar Grenthe Professor emeritus i oorganisk kemi

Dick Hedberg Projektledare, Energiutskottet

Olle Inganäs Professor i biomolekylär och organisk elektronik

Peter Jagers Professor i matematisk statistik

Rickard Lundin Professor i rymdfysik

Karl-Gustaf Löfgren Professor i nationalekonomi, associate editor, Ambio

Karl-Göran Mäler Professor emeritus, forskare, fd föreståndare

Kerstin Niblaeus Tekn.Dr./F.d Generaldirektör på Europeiska Unionens råd

Bengt Nordén Professor i fysikalisk kemi

Torbjörn Norin Professor emeritus i organisk kemi

Eva Olsson Professor i experimentell fysik

Elisabeth Rachlew Professor i fysik

Lars Rask Professor i medicinsk biokemi

Villy Sundström Professor i kemisk fysik

Ann-Mari Svennerholm Professor i infektion och immunitet

Christer Svensson Professor i elektroniska komponenter

Björn von Sydow Universitetslektor, f.d. riksadagens talman

Fakta Läs mer

Här följer en sammanfattning av rapporten från Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott, "Sveriges elpriser – en analys av den nordiska elmarknaden".

• Föreliggande studie syftar till en bättre förståelse för hur den nordiska elmarknaden fungerar. Värdefulla erfarenheter från Norden kan komma att ligga till grund för en framtida gemensameuropeisk elmarknad, som behövs för att effektivt kunna använda en ökande andel intermittent, förnybar energi.

• Det mesta av den el vi förbrukar i Sverige handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Priset på el timme för timme (spotpris) bestäms av utbud och efterfrågan på elbörsen som tillämpar marginalkostnadsprissättning. Europeisk kolkraft blir ofta prisbestämmande i Sverige trots att svensk elkraftproduktion är praktiskt taget fri från fossila bränslen.

• I Sverige förfogar fyra stora aktörer över en stor del av elproduktionskapaciteten och genom kors- och samägande möjliggörs viss marknadsmakt. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bl.a. beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, samt avskrivna kapitalkostnader för kärnkraften och vattenkraften.

• Elmarknaden har en utbuds- och efterfrågekurva där pris och volym bestäms i den punkt där kurvorna skär varandra (marginalkostnadsprissättning). Utbudskurvan är sammansatt av ett flertal kraftformer som inte kommer i kontakt med något marknadspris; marginalkostnaden för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft når aldrig marknadspriset. Marknaden karakteriseras därför av en delvis begränsad konkurrens, den kan sägas vara en kvasikonkurrensmarknad.

• Priser och nyinvesteringar påverkas av såväl statliga regleringar som samägande, vilket försämrar elmarknadens effektivitet. Investeringar i ny kraftproduktion initieras i hög grad av statliga styrmedel, till exempel via elcertifikaten. Men subventioner medför oftast negativa bieffekter och frågan är om inte skatter och avgifter på icke önskad kraftproduktion i allmänhet utgör bättre styrmedel. Eftersom EU:s överordnade målsättning inom energipolitiken är att minska koldioxidutsläppen ter det sig logiskt att belägga fossil kraftproduktion med skatter och avgifter.

• Effektbehovet i landets elsystem varierar ständigt och det är viktigt att balansera efterfrågan och tillförsel på el. För att inte effektbrist ska uppstå (vid t.ex. plötslig sträng kyla) tillhandahåller enligt lag Svenska Kraftnät en effektreserv att snabbt sättas in vid behov (delvis oljekondenskraft idag). Från 2020 upphör lagen och marknaden förväntas klara effektbalanseringen. Eftersom andelen intermittent energi i såväl det nordiska som det europeiska elsystemet förväntas stiga väsentligt ökar förmodligen risken för framtida effektbrist.

• För att löpande balansera den samlade elproduktionen utnyttjas i Sverige vattenkraften, vars reglerande kapacitet är god men inte obegränsad. Förutom att en större andel intermittenta kraftslag i elmixen ökar behovet av reglerkraft visar flera icke nordiska länder stort intresse för svensk och norsk vattenkraft för sina reglerbehov. Detta kan orsaka framtida problem, särskilt som svenska vattendomar och EU:s vattendirektiv begränsar vattenkraftens möjligheter.

• Enligt lag äger svenska vattenkraftproducenter rätten till vattenfallen för all framtid. I flera andra länder äger staten fallrätterna som upplåts till kraftproducenterna för begränsade tidsperioder. Nationella olikheter beträffande fallrätter bör uppmärksammas i utformningen av morgondagens europeiska energisystem.

• De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

• Om Tyskland gör allvar av att lämna kärnkraften kommer den bortfallande elen huvudsakligen att ersättas med fossilgenererad kraft och intermittent sol- och vindkraft. Det torde innebära dels att utsläppsrätterna för koldioxiden stiger i pris, dels att Tyskland behöver mer fossilgenererad reglerkraft för sin vind- och solkraft. Detta leder till att det svenska priset genom marginalkostnadspåverkan på den nordiska elmarknaden kommer att stiga och den elintensiva svenska (och europeiska) industrin kan få ytterligare problem.

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

156 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
156
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Första A350 levereras

Första A350 levereras

En vecka försenad levererades på måndagen det första exemplaret av Airbus A350 XWB till flygbolaget Qatar Airways.

Ny legering: lätt som aluminium, stark som titan

En blandning av fem metaller ger en legering som är lätt som aluminium och starkare än dagens titanlegeringar. 5 kommentarer

Östersjön fick nyttig saltinjektion

Östersjön fick i förra veckan ett värdefullt inflöde av saltvatten från Nordsjön, vilket ger liv åt döda bottnar. 6 kommentarer

Förarlösa bilar gör viral succé

Förarlösa bilar gör viral succé

Här hoppar förarna ut från sina bilar i farten för att visa att den automatiska bromsen fungerar. Klippet har visats över 11 miljoner gånger.

Rysk-tyskt gassamarbete stoppas

I två års tid har tyska BASF och ryska Gazprom skissat på ett närmare samarbete. Nu hoppar BASF av.

Dansk rapport: Vindsnurror som grannar sänker huspriser

Att bo granne med en vindsnurra sänker priset på ens egendom. Det hävdar danska forskare. 11 kommentarer

Annons
Effektiv metod:
Utvinna vätgas 
ur vattenånga

Effektiv metod: Utvinna vätgas ur vattenånga

En metod att med hög verkningsgrad utvinna vätgas ur vattenånga har utvecklats i Frankrike. 117 kommentarer

krigsfartyg

Svensk jagare byggd för kärnvapenkrig

TEKNIKHISTORIA. Efter det andra världskrigets slut hade Sverige Östersjöns starkaste flotta. Men en del av fartygen var gamla. 6 kommentarer

Göran Grimvall.

Knäck Grimvalls nöt – vinn ett pris!

Knäck Grimvalls 
nöt – vinn ett pris!

MINIPROBLEMET. Knäcker du professornsjulnöt så är du inte bara jäkligt vass – du har chansen till ett fint pris också!

Avfallsavgift för kärnkraftverk fördubblas

Nu blir det dyrare för kärnkraftsbolagen att producera el. 103 kommentarer

PTS gör fler spionanalyser

PTS gör fler spionanalyser

PTS har inte hittat några avvikelser i radiomiljön. ”Men vi kommer att göra om testkörningarna”, säger Jonas Wessel på PTS. 15 kommentarer

Svensk polis använder falska basstationer

Svensk polis använder själva IMSI-fångare. Om man har sådan utrustning placerad i området kring Rosenbad, vill Rikspolisstyrelsen inte kommentera. 13 kommentarer

Misstanken: Svenska regeringen avlyssnad

Avvikande trafikmönster uppmätt. 39

PTS: Flera möjliga felkällor

”Nu analyserar vi all data”, säger Jonas Wessel på PTS. 1

Hur fungerar den falska basstationen?

Räcker det att stänga av mobilen? Vad görs för att förhindra den här typen av avlyssning? Här finns några av svaren. 20 kommentarer

Per Ödling

Teleprofessor: Allt är den tekniska utvecklingens fel

Professor Per Ödling räknar med att snart bli överflödig som lärare. Och allt är den tekniska utvecklingens fel. 26 kommentarer

Volvos laddhybridbuss

Laddhybridbuss från Volvo i drift

Laddhybridbussen Volvo 7900 Electric Hybrid rullar för första gången i kommersiell trafik. 39 kommentarer

Race ger elbilen ett operativsystem

Race ger elbilen ett operativsystem

Elbilen som har ett enda operativsystem för alla funktioner har sett dagens ljus. Operativsystemet kallas Race. 12 kommentarer

Strömmande video ur backspegeln

Strömmande video ur backspegeln

Cadillac lanserar nästa år backspeglar som visar strömmande video av vad som händer bakom bilen. 15 kommentarer

Svensk kärnbränslehantering (SKB) ansöker om att få bygga sex bergssalar för kärnavfall utanför Forsmark.

Sex nya bergrum för kärnavfall i Forsmark

Svensk kärnbränslehantering (SKB) ansöker om att få bygga ut Slutförvaret av kortlivat radioaktivt avfall. 2 kommentarer

Fordonsgas från skogen

Fordonsgas från skogen

Göteborg Energi har börjat producera biogas från skogsrester i stor skala. 43 kommentarer

Iphone 7?

Redo för Iphone 7?

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 12 kommentarer

Så nära var det att planen kolliderade

Så nära var det att planen kolliderade

GRAFIK. ”Även för stridspilot en väldigt kort tid att reagera på” uppger Flygvapnets insatsledare. 43 kommentarer

Ryskt plan i incident vid Bornholm

SAS-plan på kollisionskurs med ett ryskt signalspaningsplan med avslagna transpondrar. 11 kommentarer

Projektchefen: Fokus på att 
få igång Förbifart Stockholm

Projektchefen: Fokus på att få igång Förbifart Stockholm

Exakt när Förbifart Stockholm drar igång och hur mycket frysningen har kostat, kan projektchefen ännu inte svara på. 8 kommentarer

Nystart för omstridd motorväg

Frysningen av Förbifart Stockholm upphävs. Nu ska Trafikverket undersöka kollektivtrafikens framkomlighet. 27 kommentarer

”Glädjande att regeringen kommit till insikt”

Jubel över byggstarten blandas med kritik mot pengaslöseriet under frysningen. 10

”Oansvarigt att bygga Förbifarten”

DEBATT. Obegripligt att anslå 30 miljarder till bygget, skriver Karin Svensson Smith (MP). 158

Julgran

Skyddsgrupp varnar för gift i julgranar

Den tyska naturskyddsorganisationen Bund har hittat bekämpningsmedel i hälften av de julgranar som undersökts i landet. 2 kommentarer

Straffet för att ladda ner en film från en piratsajt ska vara 50 dagsböter.

”Bara pöbeln som åker fast”

LÄSARKOMMENTARER. Varför ska bara vanliga människor som använder Pirate Bay drabbas? Läsarna gick igång på HD-dom om piratfilm. 27 kommentarer

HD: Så hög är boten för en piratfilm

För första gången har högsta domstolen slagit fast vad det kostar att ladda ner en enda film med piratkopiering. 81 kommentarer

Släckstav

Brandmännnens nya vapen: Släckstaven

Varma aerosoler stoppar snabbt branden - utan sanering. 25 kommentarer

JR Tokais testbana för maglevtåg i Yamanashi är 42,8 km.

Japanska maglevbanan börjar byggas

Järnvägsbolaget JR Tokai inledde på onsdagen bygget av magnettågbanan mellan Tokyo och Nagoya. Trafiken ska starta 2027. 9 kommentarer

New York förbjuder fracking

Säger nej trots stora gasförekomster. 8 kommentarer

Mobiloperatören som tillåter folk spara surf

Operatör chockar marknaden genom att låta sina kunder spara sin datamängd som ingår i månadsabonnemanget. 19 kommentarer

Tele2 och Telenor säger nej till sparad surf

Anser inte att frågan med sparad surf är viktigast för kunderna. ”Tycker vi har ett starkt erbjudande.” 3

Svenska operatörer: Sparad surf inget för oss

Svenska mobiloperatörer planerar inte att ta efter idén där kunderna tillåts spara sin datamängd. 22

Bussladdning

Scania testar trådlös laddning

Bussen förses med induktiv batteriladdning.

Efterlysning: Sveriges 33 
hetaste nya teknikbolag
33-listan

Efterlysning: Sveriges 33 hetaste nya teknikbolag

För åttonde året går Ny Teknik och Affärsvärlden på jakt efter entreprenörerna som vill lyfta både sina företag och Sverige som innovationsland. Nu vill vi ha din hjälp.

Susanna Baltscheffsky

Hitta morgondagens överraskningar

LEDARE. Nominera till 33-listan du också. 2 kommentarer

Atlas Antibodies

Succébolagets bästa tips för att lyckas

Atlas Antibodies har lyckats gå med vinst efter två år.

Nominera ditt favoritföretag

Var med och skapa årets mest relevanta lista. 2 kommentarer

Har du googlat ”Varför sopsortera?” under 2014?

Har du googlat ”Varför sopsortera”?

I dag presenterade Google Sverige topplistorna över årets svenska söktrender. 1 kommentar

Startup

Lär dig koda startup-språket

Här är vad de unga it-entreprenörerna egentligen menar med ord som ”serieentreprenör” och ”positivt kassaflöde”. 5 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb189 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Qatar Airways Airbus A350

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se