”Hur högt får elpriset stiga?”

Konsumenter förväntas få en fördubblad nätavgift när Svenska Kraftnät satsar 73 miljarder kronor på en nätutbyggnad de kommande 15 åren. Foto: Johan Nilsson/Scanpix

”Hur högt får elpriset stiga?”

DEBATT. Elpriset kommer fortsätta stiga. Regeringen måste tillsätta en kommission och ta reda på hur detta slår mot svensk elintensiv industri, skriver Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Annons

Verktyg

Sedan 1970-talet har priset på el stigit kraftigt. Begränsad konkurrens på nordiska elmarknaden och energiomställningen i Europa kommer troligtvis att leda till fortsatt stigande kostnader för svenska elkonsumenter och svensk basindustri.

Sverige har tack vare en inhemskt producerad fossilfri mix av elenergi ett unikt läge i förhållande till vår europeiska omvärld som till 70 procent producerar sin el från fossila bränslen.

Men trots detta kan svenska konsumenter paradoxalt nog drabbas av höjda skatter och avgifter på koldioxidutsläpp vid elproduktion genom den nordiska elmarknadens marginalkostnadsprissättning. Priset bestäms oftast av priset på fossilkraft som ökar, bland annat genom höjda skatter och avgifter. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bland annat beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

Svenska Kraftnät har för de närmaste 15 åren föreslagit utbyggnad av både det svenska nätet och utlandsförbindelserna till en uppskattad kostnad på 73 miljarder kronor som drabbar konsumenterna med en fördubblad nätavgift.

Marginalkostnadsprissättningen kan accentueras ytterligare i och med att den nordiska elmarknaden allt mer integreras med den europeiska marknaden och dess högre priser.

Det finns redan nu indikationer på att den elintensiva industrin pressats hårt av stigande elpriser. De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

Eftersom EU:s huvudstrategi är att CO2-utsläpp ska reduceras så mycket som möjligt kan man fråga sig om inte Sverige istället skulle producera varor med sin fossilfria el snarare än att exportera det elöverskott som nu byggs upp. På så sätt skulle vi både minska CO2-utsläppen och stärka den nationella ekonomin.

Vi föreslår att regeringen tillsätter en kommission som kan studera prisfrågan och utgå från beslut både i Sverige och inom EU.

Svenska konsumenter bör få kännedom om hur samhällsekonomin, och i synnerhet hur den elintensiva industrin, påverkas av den förda energipolitiken.

Staten har en huvudroll när det gäller utvecklingen av elpriset genom skatter och avgifter, genom det statliga Svenska Kraftnät och som ägare av Vattenfall, en av de stora aktörerna inom den nordiska elmarknaden.

Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott:

Sven Kullander Professor emeritus i högenergifysik

Lennart Bengtsson Professor i dynamisk meteorologi

L. Gunnar W. Bergström Professor i Etologisk Kemi

Georgia Destouni Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser

Harry Frank Professor i innovationsteknik för energi

Bertil Fredholm Professor i farmakologi

David G. Gee Professor i orogen dynamik

Karl Grandin Föreståndare

Claes-Göran Granqvist Professor i fasta tillståndets fysik

Ingmar Grenthe Professor emeritus i oorganisk kemi

Dick Hedberg Projektledare, Energiutskottet

Olle Inganäs Professor i biomolekylär och organisk elektronik

Peter Jagers Professor i matematisk statistik

Rickard Lundin Professor i rymdfysik

Karl-Gustaf Löfgren Professor i nationalekonomi, associate editor, Ambio

Karl-Göran Mäler Professor emeritus, forskare, fd föreståndare

Kerstin Niblaeus Tekn.Dr./F.d Generaldirektör på Europeiska Unionens råd

Bengt Nordén Professor i fysikalisk kemi

Torbjörn Norin Professor emeritus i organisk kemi

Eva Olsson Professor i experimentell fysik

Elisabeth Rachlew Professor i fysik

Lars Rask Professor i medicinsk biokemi

Villy Sundström Professor i kemisk fysik

Ann-Mari Svennerholm Professor i infektion och immunitet

Christer Svensson Professor i elektroniska komponenter

Björn von Sydow Universitetslektor, f.d. riksadagens talman

Fakta Läs mer

Här följer en sammanfattning av rapporten från Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott, "Sveriges elpriser – en analys av den nordiska elmarknaden".

• Föreliggande studie syftar till en bättre förståelse för hur den nordiska elmarknaden fungerar. Värdefulla erfarenheter från Norden kan komma att ligga till grund för en framtida gemensameuropeisk elmarknad, som behövs för att effektivt kunna använda en ökande andel intermittent, förnybar energi.

• Det mesta av den el vi förbrukar i Sverige handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Priset på el timme för timme (spotpris) bestäms av utbud och efterfrågan på elbörsen som tillämpar marginalkostnadsprissättning. Europeisk kolkraft blir ofta prisbestämmande i Sverige trots att svensk elkraftproduktion är praktiskt taget fri från fossila bränslen.

• I Sverige förfogar fyra stora aktörer över en stor del av elproduktionskapaciteten och genom kors- och samägande möjliggörs viss marknadsmakt. Stora förmögenheter har förts från konsumenter till producenter vilket bl.a. beror på försumbara rörliga kostnader för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, samt avskrivna kapitalkostnader för kärnkraften och vattenkraften.

• Elmarknaden har en utbuds- och efterfrågekurva där pris och volym bestäms i den punkt där kurvorna skär varandra (marginalkostnadsprissättning). Utbudskurvan är sammansatt av ett flertal kraftformer som inte kommer i kontakt med något marknadspris; marginalkostnaden för vattenkraft, kärnkraft och vindkraft når aldrig marknadspriset. Marknaden karakteriseras därför av en delvis begränsad konkurrens, den kan sägas vara en kvasikonkurrensmarknad.

• Priser och nyinvesteringar påverkas av såväl statliga regleringar som samägande, vilket försämrar elmarknadens effektivitet. Investeringar i ny kraftproduktion initieras i hög grad av statliga styrmedel, till exempel via elcertifikaten. Men subventioner medför oftast negativa bieffekter och frågan är om inte skatter och avgifter på icke önskad kraftproduktion i allmänhet utgör bättre styrmedel. Eftersom EU:s överordnade målsättning inom energipolitiken är att minska koldioxidutsläppen ter det sig logiskt att belägga fossil kraftproduktion med skatter och avgifter.

• Effektbehovet i landets elsystem varierar ständigt och det är viktigt att balansera efterfrågan och tillförsel på el. För att inte effektbrist ska uppstå (vid t.ex. plötslig sträng kyla) tillhandahåller enligt lag Svenska Kraftnät en effektreserv att snabbt sättas in vid behov (delvis oljekondenskraft idag). Från 2020 upphör lagen och marknaden förväntas klara effektbalanseringen. Eftersom andelen intermittent energi i såväl det nordiska som det europeiska elsystemet förväntas stiga väsentligt ökar förmodligen risken för framtida effektbrist.

• För att löpande balansera den samlade elproduktionen utnyttjas i Sverige vattenkraften, vars reglerande kapacitet är god men inte obegränsad. Förutom att en större andel intermittenta kraftslag i elmixen ökar behovet av reglerkraft visar flera icke nordiska länder stort intresse för svensk och norsk vattenkraft för sina reglerbehov. Detta kan orsaka framtida problem, särskilt som svenska vattendomar och EU:s vattendirektiv begränsar vattenkraftens möjligheter.

• Enligt lag äger svenska vattenkraftproducenter rätten till vattenfallen för all framtid. I flera andra länder äger staten fallrätterna som upplåts till kraftproducenterna för begränsade tidsperioder. Nationella olikheter beträffande fallrätter bör uppmärksammas i utformningen av morgondagens europeiska energisystem.

• De, relativt utländska konkurrenter, ökande elpriser vi sett i Sverige de senaste årtiondena har bidragit till ”utflyttning” av elintensiv industriverksamhet från landet.

• Om Tyskland gör allvar av att lämna kärnkraften kommer den bortfallande elen huvudsakligen att ersättas med fossilgenererad kraft och intermittent sol- och vindkraft. Det torde innebära dels att utsläppsrätterna för koldioxiden stiger i pris, dels att Tyskland behöver mer fossilgenererad reglerkraft för sin vind- och solkraft. Detta leder till att det svenska priset genom marginalkostnadspåverkan på den nordiska elmarknaden kommer att stiga och den elintensiva svenska (och europeiska) industrin kan få ytterligare problem.

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

156 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
156
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

Tekniken som hindrar 
nästa översvämning

Tekniken som hindrar nästa översvämning

För tre år sedan drabbades Norrköping av skyfall och dränkta källare. Det ska inte få hända igen. 19 kommentarer

525 kilovolt i ett system

525 kilovolt i ett system

ABB har lyckats få till 525 kilovots spänning i ett plastisolerat kabelsystem med HVDC-teknik, uppger företaget. 11 kommentarer

ABB:s betydande teknikgenombrott

ABB:s betydande teknikgenombrott

Gasblandning gör ställverket mer miljövänligt. 10 kommentarer

Bomba i google

Hacket som alltid ger
grönt ljus för bilisterna

Forskare har enkelt tagit sig in i trafiksystem och trådlöst ändrat trafiksignalerna.

Bara ett parti vill sluta 
sälja svenska vapen

Bara ett parti vill sluta sälja svenska vapen

Sommarens blodiga konflikter gör frågan till vilka länder Sverige ska exportera vapen het. Och partierna är överens – utom ett. 21 kommentarer

”Låg risk att de får tag på svenska vapen”

Risken att svenska vapen faller i terrorgruppen IS händer i Irak är minimal. Det uppger ISP.

Larm: Pressade chefer gör medarbetarna sjuka

Larm: Pressade chefer gör medarbetarna sjuka

”Chefernas arbetsmiljö måste uppmärksammas mer”, säger Anki Udd på Ledarna.

Missbildade snoppar allt vanligare

Studie visar att antalet pojkar med missbildning i urinröret har ökat de senaste årtiondena. Orsaken är oklar, men hormonstörande ämnen i miljön kan inte uteslutas. 4 kommentarer

Annons
Här är Nevs nya Saab

Här är Nevs nya Saab

Eldrivna 9-3 vill vara en familjebil. Om den kommer i produktion. 39 kommentarer

Riksdagskandidater eniga: 
Det är viktigaste miljöfrågan

Riksdagskandidater eniga: Det är viktigaste miljöfrågan

Klimatförändringen är den allvarligaste miljöfrågan i Sverige, anser majoriteten av riksdagskandidaterna. 11 kommentarer

Senaste sättet att knäcka 
krypteringen i en dator

Senaste sättet att knäcka
krypteringen i en dator

TEKNIKSVEPET. Här ett urval av tekniknyheter från det senaste dygnet. 2 kommentarer

Tuffaste bilbanan öppen

Tuffaste bilbanan öppen

GRAFIK Testbanan Astra Zero utanför Borås hårdtestar bilarna. Vd:n: Vi kan skapa vilka trafikscenarier som helst. 1 kommentar

Så här byggs Förbifart 
Stockholms bergtunnlar

Så här byggs Förbifart Stockholms bergtunnlar

GRAFIK Första spadtaget för den nya motorvägen runt huvudstaden är taget. Vägen kommer till stor del att ligga i tunnel, som ska drivas med traditionell borra och spräng-teknik. 57 kommentarer

Pulverspriten på gång

Öppna låset med mobilen

Nytt hänglås öppnas via Bluetooth.

Nokias plan för att slå Ericsson i 5g-kampen

Forskarna på Nokia och Ericsson tävlar om att dominera 5g, nästa mobil­standard. 13 kommentarer

”Googles glasögon viktiga för 5g”

Nokias Lauri Oksanen räknar med att mobilerna spelar en mindre roll för utvecklingen av nästa generations mobilnät. 2 kommentarer

Nokia tappar på 4g-marknaden

Nokia faller till fjärde plats på världsmarknaden för 4g-system. 2 kommentarer

DEBATT
”Fixa kompetens själva 
– vänta inte på skolan”

”Fixa kompetens själva – vänta inte på skolan”

DEBATT. Om företagen ska få arbetskraft med rätt kompetens måste de själva börja lära upp unga, enligt bland andra Johan Söderström, vd ABB och Åke Svensson, vd Teknikföretagen. 3 kommentarer

Efter storbranden: ”Kan 
nog rädda 90 procent”

Efter storbranden: ”Kan nog rädda 90 procent”

Sågverket Karbenning startar provsågningar av virke som skadats i den stora skogsbranden. 8 kommentarer

DEBATT
”Trafikledningen ett värre problem”

”Trafikledningen ett värre problem”

REPLIK Ett långt större orosmoment än ERTMS är tekniksatsningen att byta ut all tågtrafikledning. Ett miljardprojekt som framstår som mycket riskfyllt för tillförlitligheten. 11 kommentarer

”Tekniska barriärerna måste rivas i Europa”

REPLIK En tågoperatör ska kunna köra ett godståg från Borlänge till Milano utan att byta lok vid varje gränsövergång. 1

”Rädda punktligheten och spara 35 miljarder”

DEBATT. Det nya signalsystemet som ska införas på Södra stambanan och på Malmbanan hotar både passagerartrafiken och Sveriges import och export. 26

Nasa säkra: Stoftet 
från annat solsystem

Nasa säkra: Stoftet från annat solsystem

Sju partiklar av okänt ursprung har lyckats detekteras av rymdsonden Stardust. Enligt forskare vid den amerikanska rymdorganisationen Nasa kommer de inte från vårt solsystem. 16 kommentarer

Skaparen: Förlåt för 
popup-annonserna

Skaparen: Förlåt för popup-annonserna

Ethan Zuckerman ber om ursäkt för internets största plåga. 8 kommentarer

Tysk vindby provar jättebatteri

Feldheim är självförsörjande på vindel. Nu ska man testa att lagra el i Europas hittills största batteri. 70 kommentarer

Assange: Nu ska jag 
lämna ambassaden

Assange: Nu ska jag lämna ambassaden

Efter två år på Ecuadors ambassad i London kan Julian Assange vara på väg därifrån. 58 kommentarer

Assange kräver garantier

Wikileaksgrundaren vill ha löfte att han inte utlämnas till USA. 5 kommentarer

DEBATT
En konsekvens av Boverkets förslag till nya regler blir att många kommuner och byggherrar i tvingas sänka sina ambitioner.

”Boverket hindrar oss bygga energisnålt”

Vi behöver byggregler som driver utvecklingen framåt, inte att medelmåttighet får sätta standarden, skriver Conny Pettersson, vd Swedisol. 27 kommentarer

Världens dyraste 
bil på auktion

Världens dyraste bil på auktion

Ferrari från 1963 är den dyraste bil som någonsin sålts på auktion. 9 kommentarer

Ladda mobilen snabbare

Ladda mobilen snabbare

Med en ny metod kan mobilen få sex timmars samtalstid efter 15 minuters laddning. 26 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Citatet

Citatet

Saxat från teknikvärlden. 1

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it och telekom. Här hittar du hela digitala arkivet.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb177 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Flygplan och drönare flyger ihop

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se