”Låt rymdproffsen vara med och bestämma”

Satelliten Odin började projekteras 1989, sändes upp 2001 och är fortfarande i drift och tillhandahåller livsviktiga klimatdata. När någon om några decennier ser tillbaka på svensk rymdverksamhet kommer dessa projekt – Odin, SMART-1 och Prisma – att framstå som lysande fyrbåkar av innovation och djärva satsningar, skriver debattören.

”Låt rymdproffsen vara med och bestämma”

DEBATT. Ett svart hål av inkompetens. Ju mindre man kunde om rymdteknik desto lämpligare verkade man vara att bestämma. Kompetensbristen har inneburit att viktiga projekt slängts i rännstenen, skriver rymdnestorn Sven Grahn som välkomnar Riksrevisionens granskning.

Annons
Sven Grahn, förre detta teknisk direktör på Rymdbolaget.

Sven Grahn, förre detta teknisk direktör på Rymdbolaget.

Verktyg

Riksrevisionen kallar den svenska rymdverksamheten en potentiellt strategisk tillgång för vårt land som bör tas tillvara bättre. Att den inte skötts särskilt bra med början i 90-talets slut är ju väl känt för oss som arbetat i denna verksamhet.

Riksrevisionen föreslår ett antal åtgärder, bland annat att regeringens fortsatta arbete med rymdverksamheten bör omfatta: "...en bred förankrad process med syfte att knyta ihop rymdverksamhetens olika delar.”

Detta är utmärkt – man måste diskutera vad det hela ska vara bra för.

För Riksrevisionen, tar överhuvudtaget inte ställning till om något bra har gjorts utan endast att styrningen av verksamheten varit dålig. Jag har inga problem med deras kloka förslag till åtgärder, men skulle vilja framföra en uppmaning: Låt rymdproffs vara med och bestämma och se dem inte som ombud för ett irriterande särintresse.

Inte förrän den nuvarande generaldirektören för Rymdstyrelsen utsågs bröts den pågående avprofessionaliseringen av styrningen av svensk rymdverksamhet. För femton år sedan uppstod en djup kompetensklyfta mellan Rymdstyrelsens ledning och de företag och forskargrupper som är verksamma i branschen. Ett svart hål av inkompetens öppnade sig i den ansvariga myndigheten och dess styrelse. Ju mindre man kunde om rymdteknik desto lämpligare verkade man vara för att vara med och bestämma.

Låt mig berätta lite om hur man kan iaktta konsekvenserna av detta kompetenshål.

Den europeiska rymdorganisationen ESA har det senaste året gjort idéutlysningar för små, innovativa rymdforsknings- och teknikdemonstrationsprojekt. I de förslag som kommit in nämns påfallande ofta två rymdprojekt som särskilt betydelsefulla för den framtida utvecklingen: den elektriskt framdrivna månsonden SMART-1 (som Rymdbolaget/SSC utvecklade åt ESA) och formationsflygningssatelliterna Prisma (som Rymdbolaget/SSC utvecklade med svenska medel).

Inget av dessa projekt skapade någon entusiasm hos Rymdstyrelsen på den tiden och inga försök att tillvarata de tekniska framsteg projekten skapade gjordes – tvärtom. Rymdstyrelsen bestämde sig för att den tekniska förmågan att utveckla hela rymdsystem inte längre skulle uppmuntras. Rymdbolaget/SSC fick skänka bort hela denna kompetens till det tyska familjeföretaget OHB för en krona (och dessutom skicka med några tiotal miljoner kronor).

Astronomi- och klimatforskningssatelliten Odin började projekteras 1989, sändes upp 2001 och är fortfarande i drift och tillhandahåller livsviktiga klimatdata. Under 2000-talet visade Rymdstyrelsens ledning stor motvilja mot projektet och sökte sätt att strypa penningmedlen för driften av satelliten. Om några dagar firar Odin 12 år i rymden och fortsätter att leverera data av värde för mänskligheten. Tacka några ihärdiga entusiaster kring projektet för det.

När någon om några decennier ser tillbaka på svensk rymdverksamhet kommer dessa projekt – Odin, SMART-1 och Prisma – att framstå som lysande fyrbåkar av innovation och djärva satsningar som flyttat fram Europas förmåga att använda rymden.

Men hur betraktade beslutsfattarna dem då? Jo, som en sten i skon. Och hur agerade man? Frukterna av dessa projekt slängdes till stor del i rännstenen. Varför? Jo, man hade inte den kunskap om rymdbranschen som krävdes för att korrekt bedöma värdet av dem.

Så, kära regering, låt rymdproffsen vara med och bestämma ”vad det hela ska vara bra för”.

Sven Grahn, oberoende rymddebattör

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

42 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
42
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

Naturgasen flyter allt mer

Naturgasen flyter allt mer

Landets andra terminal för flytande naturgas öppnar i Lysekil. Ute i Europa ses LNG som alternativ till Putins gas. 15 kommentarer

Så ska Teslan bli billigare

Så ska Teslan bli billigare

BILDSPEL. Nästa generation Tesla ska inte kosta mer än 220 000 kronor. ”Alla ska ha råd”. Ny Teknik har som första svenska tidning besökt bilfabriken i USA. 15 kommentarer

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Norge bygger hundratals snabbladdare för att elbilsförare ska slippa oron för att bli stående med tomt batteri. Estland likaså. I Sverige finns endast 32 platser med snabbladdare. 145 kommentarer

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Hur lång tid tar det att köra elbil mellan landets två största städer? Är det ens möjligt? Ny Teknik testar. 32 kommentarer

Här slår Tesla rekord

Tesla S är mest sålda bil i Norge under första kvartalet. 168 kommentarer

Gripens krokiga väg mot succé

Gripens krokiga väg mot succé

(TEKNIKHISTORIA) 1988 flög JAS 39 Gripen över Linköping. Det gick att se planet på två sätt. Antingen var det en dyr fåfänga som harvats fram genom förseningar och skandaler i tre decennier. Eller så var det ett smart, teknikledande stridsflygplan som konstruerades på bara några få år och gav Sverige en militär resurs i världsklass. Båda beskrivningarna stämde. 11 kommentarer

Ny lag mot plastpåsar

Den frikostiga användningen av plastpåsar ska minska i Europa. 80 procent ska ha försvunnit om fem år. 47 kommentarer

TEKNIKSVEPET

Ny måne hittad runt Saturnus

München pekas ut som Europas it-nav och rymdfarkosten Cassini kan ha hittat en ny måne. Här är några av de senaste tekniknyheterna.

Annons
Bomba i google

Här letar miniubåten efter försvunna MH370

Miniubåten Bluefin 21 bygger upp en 3d-karta av havsbottnen med hjälp av reflekterade ljudpulser.

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

ANALYS. Gång på gång blev Saabs delegation avspisad när man uppvaktade tyskarna. Sen hände något. 37 kommentarer

Saab köper Kockums

Icke bindande avsiktsförklaring undertecknad. 35

Motorer hämtade på Kockums

Topphemlig försvarsutrustning togs av FMV. 69

Skjuter fortkörare med ljudkanon

Ett ljudligt skott ska få fortkörare vid vägarbeten i Missouri att sänka farten. 8 kommentarer

Orolig anställd.

Kan chefen säga upp halva min anställning?

Experten på arbetsrätt svarar orolig anställd.

DEBATT
”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

DEBATT. Krisen i Ukraina blottar EUs ohållbara beroende av rysk energi. Men med 100 % förnybar energi kan vi få ett oberoende energisystem och samtidigt öppna för export av smart teknik, skriver miljöpartisterna Isabella Lövin och Peter Eriksson. 96 kommentarer

Ukraina köper tysk gas

Tyskland börjar leverera. 46

Ukraina slutar köpa rysk gas

Priset höjdes med 80 procent. 20

Vinnova ska ansvara för företagsinkubation

Beslutet fattades av regeringen på onsdagen. 4 kommentarer

Skadestånd för kärnkraftsstopp i sikte

Tyska energibolag har nu kommit ett steg närmare att få skadestånd för stängningen av kärnkraftverken 2011. 5 kommentarer

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Deras existens har betraktats som hypotetiskt möjliga, men knappas troliga. 5 kommentarer

”Löfvén satsar på 
att lösa fel problem”

”Löfvén satsar på att lösa fel problem”

REPLIK. Statens riskkapital kan bara ge försumbara effekter på innovationskraften, enligt Christian Sandström på Ratio. 10 kommentarer

Knepen som gör elcykeln vädertålig
Knepen som gör elcykeln vädertålig

Knepen som gör elcykeln vädertålig

UNDER SKALET Allt fler svenskar köper elcyklar för att klara pendlingen till jobbet utan att bli alltför svettiga. Ny Teknik bänder upp en för att kolla vad som finns under kåporna. 34 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it och telekom. Här hittar du hela digitala arkivet.

Senaste quizen

Alla våra quiz
Annons
Annons

Senaste videoklippen

Under skalet: Elcykel

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se