”Låt rymdproffsen vara med och bestämma”

Satelliten Odin började projekteras 1989, sändes upp 2001 och är fortfarande i drift och tillhandahåller livsviktiga klimatdata. När någon om några decennier ser tillbaka på svensk rymdverksamhet kommer dessa projekt – Odin, SMART-1 och Prisma – att framstå som lysande fyrbåkar av innovation och djärva satsningar, skriver debattören.

Tipsa en vän om en artikel

”Låt rymdproffsen vara med och bestämma”

DEBATT. Ett svart hål av inkompetens. Ju mindre man kunde om rymdteknik desto lämpligare verkade man vara att bestämma. Kompetensbristen har inneburit att viktiga projekt slängts i rännstenen, skriver rymdnestorn Sven Grahn som välkomnar Riksrevisionens granskning.

Annons
Sven Grahn, förre detta teknisk direktör på Rymdbolaget.

Sven Grahn, förre detta teknisk direktör på Rymdbolaget.

Riksrevisionen kallar den svenska rymdverksamheten en potentiellt strategisk tillgång för vårt land som bör tas tillvara bättre. Att den inte skötts särskilt bra med början i 90-talets slut är ju väl känt för oss som arbetat i denna verksamhet.

Riksrevisionen föreslår ett antal åtgärder, bland annat att regeringens fortsatta arbete med rymdverksamheten bör omfatta: "...en bred förankrad process med syfte att knyta ihop rymdverksamhetens olika delar.”

Detta är utmärkt – man måste diskutera vad det hela ska vara bra för.

För Riksrevisionen, tar överhuvudtaget inte ställning till om något bra har gjorts utan endast att styrningen av verksamheten varit dålig. Jag har inga problem med deras kloka förslag till åtgärder, men skulle vilja framföra en uppmaning: Låt rymdproffs vara med och bestämma och se dem inte som ombud för ett irriterande särintresse.

Inte förrän den nuvarande generaldirektören för Rymdstyrelsen utsågs bröts den pågående avprofessionaliseringen av styrningen av svensk rymdverksamhet. För femton år sedan uppstod en djup kompetensklyfta mellan Rymdstyrelsens ledning och de företag och forskargrupper som är verksamma i branschen. Ett svart hål av inkompetens öppnade sig i den ansvariga myndigheten och dess styrelse. Ju mindre man kunde om rymdteknik desto lämpligare verkade man vara för att vara med och bestämma.

Låt mig berätta lite om hur man kan iaktta konsekvenserna av detta kompetenshål.

Den europeiska rymdorganisationen ESA har det senaste året gjort idéutlysningar för små, innovativa rymdforsknings- och teknikdemonstrationsprojekt. I de förslag som kommit in nämns påfallande ofta två rymdprojekt som särskilt betydelsefulla för den framtida utvecklingen: den elektriskt framdrivna månsonden SMART-1 (som Rymdbolaget/SSC utvecklade åt ESA) och formationsflygningssatelliterna Prisma (som Rymdbolaget/SSC utvecklade med svenska medel).

Inget av dessa projekt skapade någon entusiasm hos Rymdstyrelsen på den tiden och inga försök att tillvarata de tekniska framsteg projekten skapade gjordes – tvärtom. Rymdstyrelsen bestämde sig för att den tekniska förmågan att utveckla hela rymdsystem inte längre skulle uppmuntras. Rymdbolaget/SSC fick skänka bort hela denna kompetens till det tyska familjeföretaget OHB för en krona (och dessutom skicka med några tiotal miljoner kronor).

Astronomi- och klimatforskningssatelliten Odin började projekteras 1989, sändes upp 2001 och är fortfarande i drift och tillhandahåller livsviktiga klimatdata. Under 2000-talet visade Rymdstyrelsens ledning stor motvilja mot projektet och sökte sätt att strypa penningmedlen för driften av satelliten. Om några dagar firar Odin 12 år i rymden och fortsätter att leverera data av värde för mänskligheten. Tacka några ihärdiga entusiaster kring projektet för det.

När någon om några decennier ser tillbaka på svensk rymdverksamhet kommer dessa projekt – Odin, SMART-1 och Prisma – att framstå som lysande fyrbåkar av innovation och djärva satsningar som flyttat fram Europas förmåga att använda rymden.

Men hur betraktade beslutsfattarna dem då? Jo, som en sten i skon. Och hur agerade man? Frukterna av dessa projekt slängdes till stor del i rännstenen. Varför? Jo, man hade inte den kunskap om rymdbranschen som krävdes för att korrekt bedöma värdet av dem.

Så, kära regering, låt rymdproffsen vara med och bestämma ”vad det hela ska vara bra för”.

Sven Grahn, oberoende rymddebattör

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

42 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
42
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan

Nya satelliten ger globalt bredband

inmarsat5

Den tredje satelliten i Inmarsats globala bredbandsnät I-5 sändes på fredagen upp från Baikonur. Nätet täcker nu hela världen. 9 kommentarer

Kina erbjuder billigare höghastighetsbanor

Kina erbjuder billigare höghastighetsbanor

I en offert till regeringen lovar ett kinesiskt företag banor till svenska höghastighetståg på halva tiden och med en prislapp som ligger 25 miljarder kronor under Trafikverkets beräkningar. 148 kommentarer

Oskar Fröidh, järnvägsforskare på

"Inte säkert att kinesiska banor blir billigare"

Järnvägsforskaren Oskar Fröidh på KTH är skeptisk till förslaget. 24 kommentarer

Ska svenska höghastighetsbanor byggas på kinesiskt vis?

Se resultatet
  • Ja 69%
  • Nej 31%
Rösta
Professorerna Natalia Dubrovinskaia och Leonid Dubrovinsky har utvecklat metoden att skapa tryck kring 770 gigapascal.

Svenska forskare testar extremt tryck

Metallen osmium uppvisade hittills okända egenskaper vid ett tryck motsvarande det dubbla i jordens medelpunkt. 3 kommentarer

Peter Larsson, samhällspolitisk dirketör

Uppdrag: rädda Gotlands jobb

Ojnareskogen på Gotland skyddas. Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer blir samordnare för ett näringslivspaket på 100 miljoner kronor. 25 kommentarer

Vår historia skrivs om av ingenjörer

Karin Bojs, vetenskapsjournalist

Kryptoexperter, molekylärbiologer och kemister, I dag är det ingenjörer som driver historie- och släktforskningen framåt, menar Karin Bojs. 5 kommentarer

Här är gropen som ska rymma Göteborgs nya sänktunnel

Ritning av gamla och nya Mariehomsbron.

Marieholmstunneln byggs nu i Göteborg. Men det är torrdockan där tunnelelementen ska gjutas som är den största tekniska svårigheten. 3 kommentarer

Annons
Elev med räknehäfte och mattebok

IG för industrins mattesatsning

Microsoft, spelföretaget Dice och KTH var med och startade Mattekommissionen för 2,5 år sedan. Men initiativet rann ut i sanden. 12 kommentarer

Din mobil läcker som ett såll

Din mobil läcker som ett såll

Vägarna in i din mobil blir allt fler. Ny Teknik har kartlagt hur dina hemligheter lämnas ut. 53 kommentarer

Apples logotyp på husfasad

Nu ska Apple göra militärens prylar

TEKNIKSVEPET. Apple ska samarbeta med Pentagon, Kinas nätcensur igång och Minecraft-grundaren är olycklig som miljardär. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 4 kommentarer

Adelsdamen som blev datorpionjär

Adelsdamen som blev datorpionjär

TEKNIKHISTORIA. Hon skrev en algoritm för en mekanisk dator och förutsåg datorns möjligheter som allmän problemlösare. 36 kommentarer

DEBATT
Våga dra nytta av ledigt utrymme i trafiksystemet. Bussar förmedlar mångdubbelt fler trafikanter än blandad trafik. Gynna transportslag som gång, cykel, kollektivtrafik och samåkning, uppmanar debattörerna.

”Digital teknik - blind fläck för Trafikverket”

DEBATT. Trafikverket sprider en slentrianmässig bild av att det råder brist på vägar i Stockholm. Det är i stället brist på analys som råder. Den snabba digitaliseringen skapar helt nya förutsättningar att undvika trängsel, enligt Karolina Isaksson VTI och Anders Gullberg, KTH. 5 kommentarer

Ny teknik ska
stoppa terror

Ny teknik ska stoppa terror

Polisen och Säpo måste hänga med i teknikutvecklingen. Regeringen vill se över de hemliga tvångsmedlen.

Anders Ygeman (S) presnterar regeringens åtgärdspaket mot terrorism

Spiontrojan kan bli polisens nya verktyg

Inrikesminister Anders Ygeman nämnde i dag förslaget "hemlig dataavläsning" som ett möjligt sätt att stoppa terrorattentat i Sverige.

LÄRARKRISEN
Pengar

Ingenjör tjänar 20 000 mer än ämnesläraren

Oavsett hur man räknar är det lönsammare att plugga till ingenjör än till lärare. Ny Teknik har gått igenom lönestatistiken. 57 kommentarer

Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund

”Löneskillnad orsak till dagens lärarbrist”

Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund, är tveksam till att reformerna för att få fram fler lärare är tillräckliga. 14 kommentarer

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer

Facket: ”Inrätta snabbspår för erfarna ingenjörer”

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, anser också att lärarnas löner uppenbart är för låga. 11 kommentarer

Paolo Macchiarini, läkare på KI

KI-professor frias från fuskanklagelse

Den kirurg på Karolinska Institutet som opererat in konstgjorda luftstrupar på flera patienter har inte gjort sig skyldig till forskningsfusk. 9 kommentarer

Sista chansen till smartaste hemmet

Sista chansen till smartaste hemmet

Har du Sveriges smartaste hem? Anmäl dig senast 4 september till Ny Tekniks tävling.

25 kvadrat av smarta lösningar

25 kvadrat av smarta lösningar

KTH-studenten Benjamin Hendler totalrenoverade sin studentbostad och passade på att bygga smarta lösningar. 6 kommentarer

ÅTERVINNING I USA
Bostäder byggs av gamla sopor

Bostäder byggs av gamla sopor

Avfall återanvänds till självförsörjande bostadshus. Ny Teknik har besökt öknen där visionen håller på att förverkligas. 12 kommentarer

Flera testar jordskepp i Sverige

Men många har valt att modifiera husen. 7 kommentarer

Han började experimentera med ölburkar

Han började experimentera med ölburkar

Mannen bakom jordskeppen hatar kärnkraft, ser banker som utsugare och brinner för att ge människor ett billigt boende. 5 kommentarer

Laddning av elbil i Norge

Snabbladdarna ökar stort

Antalet snabbladdare för elbilar ökar förvånansvärt snabbt i Sverige. Men normalladdarna halkar efter. 52 kommentarer

Facebooks grundare MArk Zuckerberg

En miljard inloggade på Facebook

TEKNIKSVEPET. Facebook når en miljard användare, fåglar tar plats i webbkamera och svenska polisen ska bli bättre på nätet. Här är senaste tekniknyheterna. 5 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

jobb248 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Kassettmellotron

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se