”Låt rymdproffsen vara med och bestämma”

Satelliten Odin började projekteras 1989, sändes upp 2001 och är fortfarande i drift och tillhandahåller livsviktiga klimatdata. När någon om några decennier ser tillbaka på svensk rymdverksamhet kommer dessa projekt – Odin, SMART-1 och Prisma – att framstå som lysande fyrbåkar av innovation och djärva satsningar, skriver debattören.

Tipsa en vän om en artikel

”Låt rymdproffsen vara med och bestämma”

DEBATT. Ett svart hål av inkompetens. Ju mindre man kunde om rymdteknik desto lämpligare verkade man vara att bestämma. Kompetensbristen har inneburit att viktiga projekt slängts i rännstenen, skriver rymdnestorn Sven Grahn som välkomnar Riksrevisionens granskning.

Annons
Sven Grahn, förre detta teknisk direktör på Rymdbolaget.

Sven Grahn, förre detta teknisk direktör på Rymdbolaget.

Riksrevisionen kallar den svenska rymdverksamheten en potentiellt strategisk tillgång för vårt land som bör tas tillvara bättre. Att den inte skötts särskilt bra med början i 90-talets slut är ju väl känt för oss som arbetat i denna verksamhet.

Riksrevisionen föreslår ett antal åtgärder, bland annat att regeringens fortsatta arbete med rymdverksamheten bör omfatta: "...en bred förankrad process med syfte att knyta ihop rymdverksamhetens olika delar.”

Detta är utmärkt – man måste diskutera vad det hela ska vara bra för.

För Riksrevisionen, tar överhuvudtaget inte ställning till om något bra har gjorts utan endast att styrningen av verksamheten varit dålig. Jag har inga problem med deras kloka förslag till åtgärder, men skulle vilja framföra en uppmaning: Låt rymdproffs vara med och bestämma och se dem inte som ombud för ett irriterande särintresse.

Inte förrän den nuvarande generaldirektören för Rymdstyrelsen utsågs bröts den pågående avprofessionaliseringen av styrningen av svensk rymdverksamhet. För femton år sedan uppstod en djup kompetensklyfta mellan Rymdstyrelsens ledning och de företag och forskargrupper som är verksamma i branschen. Ett svart hål av inkompetens öppnade sig i den ansvariga myndigheten och dess styrelse. Ju mindre man kunde om rymdteknik desto lämpligare verkade man vara för att vara med och bestämma.

Låt mig berätta lite om hur man kan iaktta konsekvenserna av detta kompetenshål.

Den europeiska rymdorganisationen ESA har det senaste året gjort idéutlysningar för små, innovativa rymdforsknings- och teknikdemonstrationsprojekt. I de förslag som kommit in nämns påfallande ofta två rymdprojekt som särskilt betydelsefulla för den framtida utvecklingen: den elektriskt framdrivna månsonden SMART-1 (som Rymdbolaget/SSC utvecklade åt ESA) och formationsflygningssatelliterna Prisma (som Rymdbolaget/SSC utvecklade med svenska medel).

Inget av dessa projekt skapade någon entusiasm hos Rymdstyrelsen på den tiden och inga försök att tillvarata de tekniska framsteg projekten skapade gjordes – tvärtom. Rymdstyrelsen bestämde sig för att den tekniska förmågan att utveckla hela rymdsystem inte längre skulle uppmuntras. Rymdbolaget/SSC fick skänka bort hela denna kompetens till det tyska familjeföretaget OHB för en krona (och dessutom skicka med några tiotal miljoner kronor).

Astronomi- och klimatforskningssatelliten Odin började projekteras 1989, sändes upp 2001 och är fortfarande i drift och tillhandahåller livsviktiga klimatdata. Under 2000-talet visade Rymdstyrelsens ledning stor motvilja mot projektet och sökte sätt att strypa penningmedlen för driften av satelliten. Om några dagar firar Odin 12 år i rymden och fortsätter att leverera data av värde för mänskligheten. Tacka några ihärdiga entusiaster kring projektet för det.

När någon om några decennier ser tillbaka på svensk rymdverksamhet kommer dessa projekt – Odin, SMART-1 och Prisma – att framstå som lysande fyrbåkar av innovation och djärva satsningar som flyttat fram Europas förmåga att använda rymden.

Men hur betraktade beslutsfattarna dem då? Jo, som en sten i skon. Och hur agerade man? Frukterna av dessa projekt slängdes till stor del i rännstenen. Varför? Jo, man hade inte den kunskap om rymdbranschen som krävdes för att korrekt bedöma värdet av dem.

Så, kära regering, låt rymdproffsen vara med och bestämma ”vad det hela ska vara bra för”.

Sven Grahn, oberoende rymddebattör

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

42 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
42
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Bekräftat: Ubåten är 
gammal rysk Catfish

Bekräftat: Ubåten är gammal rysk Catfish

Försvarsmakten är klar med analyserna av videomaterialet som visar en sjunken ubåt på svenskt vatten. 17 kommentarer

Här är Catfish Som i siffror

Användes av ryska marinen 1905 till 1913.

Svenska tekniken som hittade ubåten

Svenska tekniken som hittade ubåten

En svenskutvecklad fjärrstyrd miniubåt gjorde fyndet i Östersjön. 16 kommentarer

Ögondroppar ska ersätta operation

Ögondroppar ska ersätta operation

Kan grå starr botas med ögondroppar i stället för operation? En grupp forskare har gjort framgångsrika försök. 6 kommentarer

Torrboll

Varför blir båten rostig av torrboll?

TEKNIKFRÅGAN. Torrbollar får båtens metaller att ärga - men varför? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 4 kommentarer

Vindkraftverk

Tvärstopp för svensk vindkraft

Antalet beställda vindkraftverk årets andra kvartal: Noll. 29 kommentarer

Deras mål: Världens djupaste bassäng

Deras mål: Världens djupaste bassäng

Brittiska forskare siktar rekorddjupt - vill bygga en 50 meter djup bassäng. 6 kommentarer

3d-utskriven drönare ska stoppa pirater

3d-utskriven drönare ska stoppa pirater

Billiga drönare utskrivna med 3d-skrivare och monterade till havs. Det kan bli nytt vapen mot pirater eller följder av naturkatastrofer. 6 kommentarer

Annons
Då lanseras Toyotas 
nya bränslecellsbuss

Då lanseras Toyotas nya bränslecellsbuss

Toyota testar bränslecellsbussar i centrala Tokyo. Snart är tekniken redo för lansering. 34 kommentarer

Shortcut Labs

Nu kommer knappen som fjärrstyr mobil

33-LISTAN. Utvecklingsbolaget Shortcut Labs har fått luft under vingarna. Nu startar produktionen. 21 kommentarer

Vad styr regnbågens krökning?

Vad styr regnbågens krökning?

TEKNIKFRÅGAN. Hur kommer det sig att olika regnbågar har olika krökning? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 9 kommentarer

Drönare

Drönarförare riskerar skadestånd

Efter 15 incidenter har flygbolaget tröttnat. 3 kommentarer

Bilar ska skyddas mot hackerattack

Fiat Chrysler återkallar 1,4 miljoner fordon i USA för att uppdatera mjukvaran och förhindra hackerattacker. 11 kommentarer

En Jeep Cherokee Limited

Fjärrstyrde bil i diket

Föraren satt hjälplös vid ratten medan hans bil rullade ner i diket, fjärrstyrd av två hackare. Experimentet visar hur sårbara uppkopplade bilar kan vara. 70 kommentarer

Färgen gjorde honom stormrik

Färgen gjorde honom stormrik

TEKNIKHISTORIA. Av en slump upptäckte en ung kemist på påsklov en klart lysande purpurfärg. Tidningen Teknikhistoria berättar om William Perkin som upptäckte den första anilinfärgen, vilket gjorde honom stormrik. 13 kommentarer

Nasa har upptäckt ny jordliknande planet

Nasa har upptäckt ny jordliknande planet

Vad gör vi här, hur kom vi hit, och finns det fler som vi? Upptäckten av den nya planeten Kepler 452b kan leda oss närmare svaren. 15 kommentarer

Jonatan Redvik

”Ett kvitto på att det vi gör är bra”

33-LISTAN. Appland hamnade på Ny Tekniks och Affärsvärldens 33-lista i april. Sedan dess har bolaget tagit hem stora affärer.

Japanska astronauten Kimiya Yui.

Astronauter har landat på ISS

Därmed är stationen fulltalig igen efter flera tillbud med rakettrafiken. 10 kommentarer

Upsalite

Miljoner till svenska rekordmaterialet

33-LISTAN. Hett bland affärsänglar. Nu skalar Disruptive Materials upp produktionen. 22 kommentarer

Varför doftar våt sommarasfalt?

Varför doftar våt sommarasfalt?

TEKNIKFRÅGAN. Varför luktar regnig asfalt så speciellt varma sommardagar? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 18 kommentarer

Stephen Hawking

Utomjordiskt liv söks med jätteteleskop

Med hjälp av flera av världens största radioteleskop genomförs nu den hittills största kartläggningen av universum i jakt på utomjordiskt liv. 52 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Bergskedja på Pluto

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se