En långsiktigt stabil och hållbar energiförsörjning till rimliga priser är av största vikt för människor och företag i Sverige. Vi har redan idag en både väl diversifierad och mycket klimatvänlig elproduktion genom vattenkraft, kärnkraft och förnyelsebara energislag som vindkraft och biobränslen, och vi är glädjande nog redan idag nära att nå EU-målet för 2020 på 49 procent förnybar energi.

Den stora klimatutmaningen för Sveriges del ligger i att ställa om transportsektorn från fossila bränslen till mer utsläppssnåla alternativ.

2011 tillförde vindkraften ungefär 6 TWh, medan vatten- och kärnkraften fortfarande är den helt dominerande elproducenten på ca 125 TWh per år tillsammans. Självfallet är elproduktion från förnyelsebara energislag en viktig ingrediens i den svenska elproduktionen, som förhoppningsvis ökar i framtiden. Men som bekant kräver vindkraften alltid reglerkraft och dess växande elproduktion medför behov av en omfattande ombyggnad av vårt kraftnät.

Grannländer som Danmark och Tyskland, som själva saknar god reglerkraft, efterfrågar därför i första hand import av svensk (och norsk) vattenkraft, och inte svensk förnybar el.

Mot denna bakgrund ter sig Sveriges enskilda planeringsmål för vindkraften på 30 TWh år 2020, som skulle innebära ett drygt femfaldigande av nuvarande (2011) vindkraftsproduktion, inte helt genomtänkt. Att ensidigt peka ut höga planeringsmål endast för vindkraften, när Sverige behöver mer stabil, snarare än oregelbunden elproduktion, kan ifrågasättas.

Dessutom finns inte några exakta siffror på vad den planerade vindkraftsutbyggnaden kommer att kosta skattebetalarna. Det lär röra sig om miljardbelopp då vindkraftleverantörer garanteras inkomst genom elcertifikaten vare sig vindkraftverken producerar ström eller inte. Då kunderna redan idag kan välja vindkraft som sin elkraft till ett högre pris bör vindkraften kunna stå på egna ben.

Sverige har redan en klimatvänlig elproduktion och en kraftig vindkraftsutbyggnad gör inte samma nytta, varken för miljön eller samhällsekonomiskt, som den skulle göra i länder som i stor utsträckning använder sig av fossila bränslen. Sveriges mål för framtida vindkraftsproduktion verkar mot denna bakgrund något överdimensionerat och en helhetssyn på samhällsnyttan saknas.

Vi har därför lämnat in en motion till riksdagen om att det behövs en utvärdering av kostnaderna och samhällsnyttan av den kraftiga vindkraftsutbyggnaden i Sverige.

Sten Bergheden (M) riksdagsledamot Skaraborg

Lars-Arne Staxäng (M) riksdagsledamot Bohuslän

Kommentarsfunktionen avstängd på grund av missbruk sedan söndag kväll.

Red