Om du inte har hört talas om smarta elnät är det lika bra att du vänjer dig. Smarta elnät – när de fungerar – innebär en miljövänlig balans mellan input och output av el. Vi anpassar förbrukningen för att få bort toppar i produktionen då elen är dyr och kommer från miljövidriga kraftkällor.

Ett krux i dag är att alla använder energikrävande motorvärmare, duschar, ugnar etc ungefär samtidigt. Smarta elnät förväntas också vara en väg ur problemet då el måste användas samtidigt som den produceras. Och i visionen ingår att vi konsumenter ska kunna sälja egen el till nätet som vi till exempel producerat genom solceller på taket eller lagrat i elbilens batterier.

En del av systemet är små smarta mätare som gör det möjligt att fjärrstyra elprylarna i vårt hem, till exempel sätta igång tvättmaskinen eller laddningen till elbilen när elen är billig (oftast på natten). Om detta talar politiker och industrin idag närmast schlager-euforiskt. Det talas om att det går att spara 10 procent av elen. Vissa drar iväg till ”uppemot 40 procent”.

Det finns bara en hake. Konsumenterna.

Man räknar med att konsumenterna ska kasta sig över den nya tekniken och glatt utnyttja alla dess fördelar.

Många kommer säkert att göra det, inte minst intresserade och kunniga människor som bor i storförbrukande hus med elvärme. Men långt ifrån alla kommer att vara så aktiva, eller ha råd med de nya prylar som är uppkopplade och kommunicerar med varandra i de nya smarta elnäten.

El har nämligen samma attraktionsvärde som försäkringar, för många är det bara ett skittråkigt måste. Det finns undersökningar som visar att den genomsnittliga EU-medborgaren ägnar fyra minuter åt sin elräkning. Per år!

Jag tror helt enkelt att det finns stora portioner önsketänkande i detta. Man VILL så gärna att konsumenterna ska vara aktiva att man räknar med det.

Så frågan är:

Kommer konsumenterna verkligen att bli vinnare i de smarta näten?

Hur ska det i så fall gå till? Vet man det? Om inte – ska man dra igång hela processen, till miljardkostnader (gissa vem som betalar – i slutänden?). Vore det inte på plats med lite analyser om HUR det ska gå till, ur ett strikt konsumentperspektiv.

Här gäller det att undvika omogen, onödigt dyr, krånglig och ”inlåst” teknik. Det finns ett antal tekniska minor, som kan göra det svårt att backa. Och som kan göra att det tar onödigt lång tid, kanske decennier, innan systemet är igång.

Andra frågor som är viktiga att ställa är: Vad händer med integriteten? När kraftbolagen får ett titthål in i vår elförbrukning timme för timme – vad gör de med informationen? Hur vet vi att de råd vi får är pålitliga? Vad händer när vi byter elbolag?

Sveriges Konsumenter förutsätter att Anna-Karin Hatt och det nya Samordningsrådet för smarta elnät kommer att utgå från ett mycket tydligt konsumentperspektiv när de kommer med förslag och beslut.

Smarta elnät ska vi ha, det är bra för miljön. Men ett benhårt krav är att det sker med konsumenterna i centrum. Annars blir elnäten inte smarta för andra än elproducenterna och företagen som är i framkant med att sälja på oss ny teknik.

Jan Bertoft, Generalsekreterare Sveriges Konsumenter