Sveriges 20 största multinationella företag står för 50 procent av näringslivets investeringar i forskning och utveckling och utgör merparten av Sveriges kunskaps- och teknikintensiva industri. Företagen svarar för 35 procent av Sveriges varuexport och hela 80 procent av Sveriges högteknologiska export. Tyngdpunkten inom högteknologi bidrar till att företagens förädlingsvärde per anställd är 1,1 miljoner kronor per år, dubbelt så högt som inom näringslivet som helhet.

Dessa företag skapar också fler jobb per anställd. En uppskattning är att det handlar om förhållandet 10 till 30, det vill säga 10 anställda i dessa kunskapsintensiva företag innebär 30 sysselsatta totalt sett. Förbättrade villkor för de multinationella företagen skulle ge positiva spridningseffekter inom övriga delar av näringslivet. Det visar en ny forskningsrapport från Entreprenörskapsforum författad av Lundaforskarna Martin Andersson, Sten Dieden och Olof Ejermo, initierad av Svenskt Näringsliv.

Det är väl känt att de stora multinationella företagen har en avgörande betydelse för Sveriges välstånd. Vad som mer sällan lyfts fram är dessa företags stora betydelse för små och medelstora företag och för Sveriges innovationsklimat i stort. Etablerade och framgångsrika företag utgör plantskolor för nya entreprenörer. Nya företag som startas av tidigare anställda på de multinationella företagen överlever oftare och visar en snabbare sysselsättningstillväxt. De stora företagen fungerar som inkubatorer för nya företag men också som lärlingsmiljö för kvalificerad arbetskraft som sedan går vidare till små och medelstora företag med hög nivå på kunskap och erfarenheter.

Ett fåtal stora företag dominerar både inom forskning och produktion inom Sveriges högteknologiska industrier. Samhällsvinsterna från de största företagen som konkurrerar på den globala marknaden är mycket stora. Samtidigt är det svenska näringslivet sårbart eftersom effekterna av en omlokalisering blir kännbara. Nedläggning av ett stort företags verksamhet i Sverige leder till att kompetensbasen tunnas ut och gör Sverige mindre attraktivt som lokaliseringsland för andra företag. Det blev inte minst tydligt i våras när AstraZeneca beslutade att lägga ner forskningsverksamheten i Södertälje.

I kampen om att få vara hemvist för stora internationellt framgångsrika företag vare sig de är svenska eller utländska har Sverige fördel av vår kompetens inom utveckling och produktion av högteknologiska produkter. Verksamhet förläggs till Sverige på grund av tillgången till kvalificerad arbetskraft, teknologi och förutsättningar för innovation. Därför är det just inom dessa områden som regeringen bör genomföra strategiska reformer. Svenskt Näringsliv anser att regeringen bör göra mer för att Sverige ska fortsätta att vara ett attraktivt lokaliseringsland för stora kunskaps- och teknikintensiva företag. En utveckling mot generellt sänkta marginalskatter skulle förbättra förutsättningarna att attrahera och behålla nyckelkompetens och göra Sverige mer attraktivt som lokaliseringsland.

Ett annat konkret förslag för att öka Sveriges attraktionskraft för kunskaps- och teknikintensiv verksamhet är att införa en skatterabatt för investeringar i forskning och utveckling. Flera andra länder, exempelvis Kanada och Storbritannien, har med framgång infört särskilda drivkrafter i skattesystemet för att uppmuntra till investeringar i forskning och utveckling.

Hälften av Sveriges samtliga FoU-anställda arbetar på de tio största företagen. De multinationella företagen utgör en ryggrad för den svenska kunskapsekonomin och upprätthåller kompetens av stor betydelse för hela näringslivet. En halvering av arbetsgivaravgiften för företagens högutbildade medarbetare inom forskning och utveckling skulle vara en träffsäker och effektiv åtgärd som skulle öka Sveriges attraktivitet för kunskapsintensiva företag.

Tobias Krantz, Chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv

Christer Bengtsson, Innovationspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv