Vindkraften har byggts ut kraftigt under de senaste åren i Sverige. Under 2011 producerade vindkraften 6,1 TWh el, vilket var mer än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Sedan 2008 har vindkraftsproduktionen tredubblats och sedan 2006 har den sexdubblats. Så vad har detta inneburit för den svenska ekonomin och vad innebär en fortsatt utbyggnad?

På uppdrag av Vestas har WSP Strategi och Analys undersökt vindkraftens ekonomiska effekter 2010-2020 och deras slutsatser är slående. Vindkraftens bidrag till den svenska ekonomin är väsentlig och ökande. Studien bygger på kontakter med cirka 60 företag och myndigheter och kommer fram till följande:

Elproduktionen från vindkraft kommer att öka från 6,1 TWh år 2011 till 26,0 TWh år 2020. Prognosen baseras på uppgifter från 27 företag angående investeringsplaner fram till 2020. WSP har gjort ett konservativt antagande om att endast 80 procent av befintliga investeringsplaner realiseras. Skulle däremot 100 procent av investeringsplanerna realiseras ökar produktionen till 30,8 TWh till 2020.

Omsättningen inom vindkraftsbranschen ökade från 6,9 miljarder år 2010 till 15 miljarder år 2011 och beräknas öka till 30,5 miljarder år 2020.

Antalet anställda inom vindkraftsbranschen ökade från 3 300 personer år 2010 till drygt 7 000 år 2011 och beräknas öka till cirka 11 000 personer år 2020. Den största ökningen sker fram till 2015, eftersom utbyggnaden i prognosen antas vara lägre därefter och utbyggnadsfasen är mer arbetsintensiv än driftsfasen. Ökningen mellan år 2010 och år 2020 motsvarar 3,4 procent av antalet öppet arbetslösa i Sverige i januari 2012.

Samhällets skatteintäkter från vindkraftsbranschen ökade från 950 miljoner kronor år 2010 till 2,0 miljarder år 2011 och beräknas öka till 3,6 miljarder kronor år 2020. Det motsvarar den summa som regeringen har utlovat satsa på den svenska järnvägen under de närmsta åren.

Investeringarna i vindkraft beräknas ligga mellan 6 och 17 miljarder per år under perioden 2010 till 2020. Det innebär att vindkraftens andel av de svenska investeringarna kommer att öka från 1,2 procent (2010) till som mest 3,5 procent (år 2012 och 2013). Vindkraften kan därmed ge ett väsentligt bidrag för att öka den låga investeringskvoten (investeringarnas andel av BNP).

Mönstret är det samma i övriga EU. I april presenterade den europeiska branschorganisationen för vindkraft, EWEA, en omfattande rapport Green Growth – the impact of wind energy on jobs and the economy som visar att vindkraften är en motor för tillväxten i Europa. Med fortsatt stabila ramverk för vindkraften kan antalet arbetstillfällen inom EU öka från dagens dryga 238 000 (direkta och indirekta) till 520 000 arbetstillfällen år 2020. Bidraget till europeisk BNP kan öka från 32 miljarder euro till drygt 94 miljarder euro år 2020. I tider när eurokrisen är ett faktum och många länder går ett stålbad till mötes är det svårt att bortse från vindkraftens bidrag till tillväxt och jobb.

Även Sverige känner av oron av från övriga Europa. Den senaste prognosen från Arbetsförmedlingen (12 juni 2012) pekar på att arbetslösheten ser ut att stiga under 2012 och 2013, efter en positiv nedgående trend under de senaste åren. Det finns alltså goda skäl att bibehålla den förnybara energins positiva momentum i Sverige.

Det så kallade elcertifikatsystemet har skapat incitament för en mängd nya vindkraftsaktörer, svenska som utländska, att etablera sig på den svenska vindkraftsmarknaden. Vindkraftsutbyggnaden har överträffat alla förväntningar och den snabba ökningen av vindkraftselen har nu lett till en halverad ersättning för förnybar elproduktion. Detta, i kombination med dagens låga elpris, riskerar dock att bromsa vindkraftsutbyggnaden och dess positiva effekter för jobben och den svenska ekonomin.

Den dokumenterade investeringsviljan är stor och är redo att realiseras. Regering och riksdag har nu ett gyllene tillfälle att öka ambitionsnivån för den förnybara elproduktionen. Genom en stabil och långsiktig plan för den förnybara elproduktionen kan vindkraften fortsätta att skapa jobb och tillväxt. Det finns ingen tid att förlora.

 

Krister Poole Jönsson

Vice President, Norden & Baltikum, Vestas Northern Europe AB

Lisa Ekstrand

Policy Specialist, Vestas Northern Europe AB