Facebook gillar kylan i Luleå, skrev Ny Teknik nyligen. Kylan tillsammans med ett mycket pålitligt svenskt elnät är stommen i Facebooks beslut att bygga sina serverhallar i ett område i stort behov av alla nya jobb som skapas.

Och nyanställningarna lär knappast ta slut med bygget i Luleå. För jag vill påstå att serverkraft är en av Sveriges nya basnäringar. Den näringsgrenen skulle behöva växa mycket snabbare för att möta behovet av e-handel och kommunikation i det digitala tjänstesamhället.

Problemet är att serverdrift slukar stora mängder energi. I Ny Tekniks artikel står exempelvis att Facebooks anläggning kräver 120 MW, vilket är mer än SSABs stålverk. Varför ska vi som driver datacenter då straffas med en energiskatt som är 56 gånger högre än vad den tillverkande industrin får betala? (29 öre per kilowattimme för oss, 0,5 öre per kilowattimme för tillverkande industrin).

Har inte beslutsfattarna hängt med i den digitala utvecklingen och ser de inte möjligheterna i denna nya basnäring? Infrastrukturen för serverdrift består av datahallar som drivs av företag som vårt som säljer specialiserade tjänster till företag med affärskritisk verksamhet. Det hela kan liknas vid ett stålverk som säljer stål till andra företag som till exempel tillverkar bildelar eller båtar. Varför får då endast företag som tillverkar fysiska produkter rabatt på energiskatten?

Den tillverkande industrin har fått skatterabatt på el för att kunna konkurrera internationellt med lägre produktionskostnader. Vi verkar också på en konkurrensutsatt marknad och förstår inte varför man vidmakthåller en så snedvriden energiskatt.

Som storförbrukare av el är vi måna om att ta vårt ansvar. I vårt företag skickar vi den värme som vi alstrar tillbaka in till Solna stad. Vi jobbar även på många sätt med att minska förbrukning genom att till exempel använda ny virtualiseringsteknik men också genom att inte packa racken fulla med servrar utan ha utrymme så att luft kan strömma igenom och därmed minska behovet av kylning.

Bland länderna i Europa har Sverige de bästa förutsättningarna för drifttjänster. Det kalla klimatet i kombination med kvalificerad arbetskraft, starkt integritetsskydd, kraftigt utbyggt bredbandsnät med hög kapacitet, tillgång till ett stabilt elnät, modern infrastruktur och miljövänlig vattenkraft gör oss attraktiva för serverdrift.

Nu behövs det att beslutsfattarna förstår att svensk industri är långt inne i ett övergångskede från industri- till tjänstesamhälle med snabbt ökande behov av digitala tjänster och krav på datakapacitet.

Tjänsteföretagen måste ständigt addera nya digitala tjänster för att klara sig på en konkurrensutsatt marknad såsom internetbanking, e-handel och digitala medietjänster. Det som hindrar tillväxten är att datacenter förbrukar stora mängder el, vilket i vissa fall motsvarar elbehovet av en mindre stad. Energiskatterna hör till de skatter som har höjts mest under de senaste decennierna. Skatt på elkraft utgjorde 2010 drygt 21 miljarder kronor och motsvarar 28,5 procent av de totala energi- och miljöskatterna.

Vi är inte det minsta emot att betala skatt. Men är det inte dags att även politikerna tar klivet in i det digitala tjänstesamhället så att vi tillsammans kan utveckla Sverige?

Analytikerna på IDC levererade nyligen tio förutsägelser om vad som ska hända på it-området under 2012. En av dem är att den svenska it-marknaden växer med 2,2 procent under innevarande år. Kanske svenskt it-näringsliv kan växa ännu mer om man sänker den orättvisa energiskatten?

Sara Murby Forste, vd Basefarm