”Låt 1 forskningskrona bli 10”

DEBATT. Företag som samverkar med forskningsinstituten har stark tillväxt och lönsamhet, det visar en studie som presenteras i dag. Fokus i svensk forskningsdebatt måste flyttas från resurser till resultat. Med stärkt finansiering kommer forskningsinstituten kunna skapa både företagande och jobb. Det skriver Tobias Krantz Svenskt Näringsliv, Hans Hentzell, Swedish ICT, Patrik Regårdh, Ericsson, Sten Nordell, Transmode

Annons
Tobias Krantz

Tobias Krantz Foto: Pawel Flato

Verktyg

Forskningsinstituten ger mycket innovation för pengarna. Företag som samverkar med instituten har stark tillväxt och lönsamhet, det visar en studie som presenteras i dag.

I Sverige finns idag fyra forskningsinstitutskoncerner inom RISE, Research Institutes of Sweden. Näringslivet satsar drygt 1,45 miljarder kronor årligen på projekt tillsammans med forskningsinstituten; ett starkt kvitto på institutens värde för företagens utveckling. Trots detta syns forskningsinstituten sällan i debatten hur forskningsresultat och forskningskompetens ska bidra till näringslivets utveckling.

Idag presenteras en studie som har genomförts av analysföretaget Grufman Reje på uppdrag av forskningsinstitutskoncernen Swedish ICT inom RISE, verksamt inom informations- och kommunikationsteknologi. Studien visar att de företag som knoppas av från eller haft samarbete med Swedish ICT har stark tillväxt och lönsamhet. I en jämförelse med en referensgrupp på 1829 företag visar studien att små och medelstora företag som deltagit i program genomförda av Swedish ICT har anställt 15 procent fler personer än jämförbara bolag.

Studien visar också att de 17 ICT-företag som knoppats av från Swedish ICT under perioden 2000 – 2005 omsatte 1,25 miljarder kronor år 2010. Varje satsad krona på Swedish ICT har varje år gett tio gånger tillbaka i omsättning i näringslivet. Det här är ett resultat av institutens arbetssätt med fokus på både spetskompetens, innovation och samverkan med industrin.

Swedish ICT har även den viktiga rollen att föra samman parter som saknar naturligt etablerade samarbetsformer. Parter som framöver kommer att behöva samverka mer då ICT blir en allt väsentligare del i deras kärnprocesser.

Smarta elnät är ett exempel där klassiska roller förändras med krav på nya affärs- och verksamhetsmodeller. Sjukvårds- och hälsosektorn är ett annat, där framtidens vårdgivare kommer att möta patienter digitalt och utnyttja uppkopplade instrument för diagnos och vårdutförande. Forskningsinstituten, som fokuserar på innovation, är de oberoende aktörer som möjliggör mötet mellan olika parter och som därigenom effektivt kan skapa nya lösningar och koncept.

Det kommer upprepade signaler om att Sverige inte får till stånd innovationer i en omfattning som motsvarar de satsningar som görs på forskning. Regeringen har som uttalad ambition att ha betydande säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det gör det extra viktigt att varje krona satsas där den ger så stor samhällelig nytta som möjligt. Fokus i svensk forskningsdebatt måste flyttas från resurser till resultat.

Inför den kommande propositionen bör regeringen därför noggrant överväga statens prioriteringar i fråga om forskningsanslagen. Staten satsade förra året inte mer än 472 miljoner kronor på behovsmotiverad forskning inom RISE. Det motsvarar endast 3,5 procent av de 13,5 miljarder kronor som staten satsade som grundanslag vid universitet och högskolor.

Både lärosätena och forskningsinstituten har centrala funktioner i det svenska forsknings- och innovationspolitiska landskapet. Samspelet är viktigt. Med stärkt finansiering kommer forskningsinstituten kunna utveckla sin roll som aktör i syfte att få till stånd företagande och jobb.

Tobias Krantz, chef utbildning, forskning & innovation, Svenskt Näringsliv

Hans Hentzell, VD, Swedish ICT

Patrik Regårdh, Head of Strategic Marketing, Ericsson

Sten Nordell, Teknisk direktör, Transmode

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

3 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
3
Nu visas kommentar 1-5

Startsidan

TV: Här faller droppen

TV: Här faller droppen

För första gången har en webbkamera registrerat hur beck droppar ur en tratt i världens äldsta experiment. Se det här! 15 kommentarer

Professorn dog innan droppen föll

Professorn dog innan droppen föll

Professor John Mainstone hann aldrig få se den nionde droppen falla i vad som kallas världens längsta experiment. 10 kommentarer

”Så kommer nätet 
se ut i framtiden”

”Så kommer nätet se ut i framtiden”

Policyrådgivaren på .SE, Staffan Jonson, chattade med Ny Tekniks läsare om hur internet ska styras i framtiden. Här kan du läsa alla frågorna och svaren.

Enkel avsaltning med hög verkningsgrad

Enkel avsaltning med hög verkningsgrad

En metod för att enkelt avsalta vatten med hög verkningsgrad utvecklas av forskare i Saarland. 5 kommentarer

Förslaget: Utrusta Jas 
med kryssningsrobotar

Förslaget: Utrusta Jas med kryssningsrobotar

Försvarsminister Karin Enström: Det verkar avskräckande. 50 kommentarer

Gripens krokiga väg mot succé

Det gick att se planet på två sätt när det flög över Linköping 1988. 33 kommentarer

Pulverspriten på gång

Pulverspriten på gång

Ett företag i USA ska börja sälja ett pulver som utblandat i vatten blir alkoholhaltiga drinkar.

TEKNIKSVEPET

Plan utmanar nätneutraliteten

TEKNIKSVEPET. Här kan du läsa dagens snabba tekniknyheter.

Annons
3d-slottet gjort 
efter drönarbild

3d-slottet gjort efter drönarbild

Linköpingsföretaget Spotscale bygger detaljerade 3d-modeller av byggnader och landskap med hjälp av små, obemannade helikoptrar. 2 kommentarer

Putins hemliga vapen mot sanktioner

Rysslands president Vladimir Putin har ett vapen att sätta in vid sanktioner som sätter skräck i bilindustrin. 28 kommentarer

Bomba i google

Spotify skippar P2P

Ska strömma all sin musik från egna servrar.

Skapar grafen med hushållsmixer

Forskare har lyckats framställa det superlätta och ledande materialet grafen - med hjälp av en mixer.

Polisens nya vattenkanon fick stryk

Polisens nya vattenkanon fick stryk

Tyska polisens nya vattenkanonbil WaWe 10 åkte på rejält med stryk vid ett test nyligen. 7 kommentarer

Experten: Så stoppar du mobbning på jobbet i tid

Experten: Så stoppar du mobbning på jobbet i tid

”Kränkningarna blir ett sjukdomsförlopp”, menar Norges främste mobbningsutredare.

Heartbleed.

Heartbleed slår till mot Apple

Jätten Apple har också drabbats av internetbuggen.

Så blev Volvo en tjejbil

Så blev Volvo en tjejbil

Sedan kvinnobilen YCC visades för tio år sedan har hälften av de unika idéerna byggts in i Volvos vanliga modeller. 11 kommentarer

Volvo-topp: YCC är en ikon

”En inspiration till dagens bilar både vad gäller funktion och utseende”, säger Hans-Olov Olsson, vice ordförande för Volvo personvagnar.

Flytande kärnkraftverk klarar tsunami

Flytande kärnkraftverk klarar tsunami

Bygg kärnkraftverk på flytande plattformar, det löser flera problem anser forskare vid MIT. 33 kommentarer

Teknologer urusla på matte

En av fem som började på KTH i höstas klarade inte ens grundskolenivån på det diagnostiska matteprovet. 43 kommentarer

Bankomater hotas när Windows XP överges

Bankomater hotas när Windows XP överges

Hundratals miljoner maskiner som kör XP hotas, bland annat mängder av bankomater. 27 kommentarer

Knepen som gör elcykeln vädertålig
Knepen som gör elcykeln vädertålig

Knepen som gör elcykeln vädertålig

UNDER SKALET Allt fler svenskar köper elcyklar för att klara pendlingen till jobbet utan att bli alltför svettiga. Ny Teknik bänder upp en för att kolla vad som finns under kåporna. 34 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it och telekom. Här hittar du hela digitala arkivet.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb182 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Se det sega Formel 1-stoppet

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se