Forskningsinstituten ger mycket innovation för pengarna. Företag som samverkar med instituten har stark tillväxt och lönsamhet, det visar en studie som presenteras i dag.

I Sverige finns idag fyra forskningsinstitutskoncerner inom RISE, Research Institutes of Sweden. Näringslivet satsar drygt 1,45 miljarder kronor årligen på projekt tillsammans med forskningsinstituten; ett starkt kvitto på institutens värde för företagens utveckling. Trots detta syns forskningsinstituten sällan i debatten hur forskningsresultat och forskningskompetens ska bidra till näringslivets utveckling.

Idag presenteras en studie som har genomförts av analysföretaget Grufman Reje på uppdrag av forskningsinstitutskoncernen Swedish ICT inom RISE, verksamt inom informations- och kommunikationsteknologi. Studien visar att de företag som knoppas av från eller haft samarbete med Swedish ICT har stark tillväxt och lönsamhet. I en jämförelse med en referensgrupp på 1829 företag visar studien att små och medelstora företag som deltagit i program genomförda av Swedish ICT har anställt 15 procent fler personer än jämförbara bolag.

Studien visar också att de 17 ICT-företag som knoppats av från Swedish ICT under perioden 2000 – 2005 omsatte 1,25 miljarder kronor år 2010. Varje satsad krona på Swedish ICT har varje år gett tio gånger tillbaka i omsättning i näringslivet. Det här är ett resultat av institutens arbetssätt med fokus på både spetskompetens, innovation och samverkan med industrin.

Swedish ICT har även den viktiga rollen att föra samman parter som saknar naturligt etablerade samarbetsformer. Parter som framöver kommer att behöva samverka mer då ICT blir en allt väsentligare del i deras kärnprocesser.

Smarta elnät är ett exempel där klassiska roller förändras med krav på nya affärs- och verksamhetsmodeller. Sjukvårds- och hälsosektorn är ett annat, där framtidens vårdgivare kommer att möta patienter digitalt och utnyttja uppkopplade instrument för diagnos och vårdutförande. Forskningsinstituten, som fokuserar på innovation, är de oberoende aktörer som möjliggör mötet mellan olika parter och som därigenom effektivt kan skapa nya lösningar och koncept.

Det kommer upprepade signaler om att Sverige inte får till stånd innovationer i en omfattning som motsvarar de satsningar som görs på forskning. Regeringen har som uttalad ambition att ha betydande säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det gör det extra viktigt att varje krona satsas där den ger så stor samhällelig nytta som möjligt. Fokus i svensk forskningsdebatt måste flyttas från resurser till resultat.

Inför den kommande propositionen bör regeringen därför noggrant överväga statens prioriteringar i fråga om forskningsanslagen. Staten satsade förra året inte mer än 472 miljoner kronor på behovsmotiverad forskning inom RISE. Det motsvarar endast 3,5 procent av de 13,5 miljarder kronor som staten satsade som grundanslag vid universitet och högskolor.

Både lärosätena och forskningsinstituten har centrala funktioner i det svenska forsknings- och innovationspolitiska landskapet. Samspelet är viktigt. Med stärkt finansiering kommer forskningsinstituten kunna utveckla sin roll som aktör i syfte att få till stånd företagande och jobb.

Tobias Krantz, chef utbildning, forskning & innovation, Svenskt Näringsliv

Hans Hentzell, VD, Swedish ICT

Patrik Regårdh, Head of Strategic Marketing, Ericsson

Sten Nordell, Teknisk direktör, Transmode