Sveriges ställning som ledande kunskapsnation är hotad. Tvärtemot trenden i andra OECD-länder, minskar investeringarna i forskning och utveckling, FoU. Dessutom blir ett litet land som Sverige sårbart när forskning flyttas utomlands eller läggs ned eftersom verksamheten är koncentrerad till ett fåtal företag. Det är hög tid att agera för att stärka vår attraktionskraft.

Utan förnyelse och innovation avstannar produktiviteten och den långsiktiga konkurrenskraften urholkas. Därför är investeringar i FoU avgörande för den ekonomiska utvecklingen och i förlängningen för vårt framtida välstånd. I Sverige är det näringslivet som står bakom tre av fyra kronor som går till FoU. Merparten av dessa pengar kommer från några få stora, multinationella företag. De är och har varit fantastiska tillgångar för vårt land, men dominansen gör oss sårbara.

Enligt siffror från OECD minskade svenska företag sina investeringar i FoU som andel av BNP med nästan en procentenhet mellan 2000-2009. Astra Zenecas nedläggningar i Lund och Södertälje har väckt stor uppmärksamhet och oro – och kommer spä på de dystra siffrorna ytterligare. Även Ericsson sänker sin globala FoU-budget i år med flera procentenheter. Det pågår en strukturomvandling där stora företag flyttar sina forskningsresurser närmare större marknader och till bättre förutsättningar för innovationsutveckling. Vad händer om ytterligare ett par av de forskningsintensiva storföretagen väljer att omlokalisera viktiga verksamheter till andra länder?

Många länder i EU och OECD riktar sitt politiska fokus mot att förbättra innovationsklimatet. Kinas investeringar i FoU översteg 2010 de samlade investeringarna i EU27. Även länder som Indien och Brasilien växer snabbt och konkurrerar med alltmer kunskapsintensiva varor och tjänster. Förskjutningen av balansen i den globala kunskapsekonomin blir uppenbar.

En ny global karta ställer nya krav på Sverige. Hur kan vi skapa innovationsmiljöer som är internationellt konkurrenskraftiga och lockar till sig investeringar? Hur ska våra universitet och högskolor bli mer attraktiva för omvärlden? Hur kan Sverige som ett litet och exportberoende land hitta sina nischer och utveckla förmågor som inte enkelt kan kopieras?

Som expertmyndighet på innovationsfrågor följer Vinnova utvecklingen nära. Sverige ligger än så länge bra till i jämförelser med andra länders innovationsklimat och konkurrenskraft. Men vi kan inte leva på gamla meriter. Investeringar i FoU är långsiktiga och ger vanligtvis inte avkastning förrän efter 5-15 år. Inför 2012 års forsknings- och innovationsproposition, som just nu förbereds av regeringen, har Vinnova fört fram ett antal områden som vi anser bör prioriteras. Tre av dessa är:

• Vidareutveckla samverkansformerna mellan akademi, näringsliv och offentlig verksamhet. Det behövs starkare incitament till våra svenska lärosäten att öppna sig mot omvärlden.

• Stärk kopplingen mellan små- och medelstora företag och forskningen på universitet och högskolor. Det är ännu viktigare när de stora företagen inte längre ökar sina forskningsinvesteringar i Sverige.

• Öka användningen av så kallad innovationsupphandling. Det innebär att utnyttja offentliga organisationers upphandlingsresurser bättre för att utveckla nya innovationer.

Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova