På onsdag samlas över hundra innovatörer, företagsledare, forskare och tjänstemän från svenska myndigheter och från regeringskansliet för att diskutera en ny svensk innovationsstrategi och ”Blå tillväxt”. Det är ett begrepp som börjar få allt större genomslag internationellt och är den övergripande rubriken under European Maritime Day, som pågår i Göteborg.

Innovativa företag som har erfarenheter och idéer finns redan. Havs- och vattenmyndigheten har låtit göra en intervjuundersökning med ett 15-tal företag i den blå tillväxt-branschen. De arbetar för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö samtidigt som de tjänar pengar på sina insatser.

Den fråga vi måste ställa oss är varför dessa företag inte är fler. När vi lyssnar på de röster som finns med i vår enkla intervjuundersökning, får vi en del av svaret. Och svaret faller tillbaka på oss själva: ungefär hälften av de företag som intervjuats uppger att de skulle bli mer lönsamma om myndigheterna skärpte miljökraven. Hittills har svenska miljömyndigheter ofta agerat försiktigt, i rädsla för att - just det– försvåra för näringslivet.

Vi tror att svenskt näringsliv är moget för hårdare krav och vi ser redan nu ett allt större ansvarstagande.

Inom rederinäringen, som ofta pekas ut som den största föroreningskällan vad gäller svavel, görs insatser för en bättre havsmiljö. Häromdagen hörde vi på Sveriges Radio om forskare som tagit fram båtbottenfärger som är mindre förorenande men lika skyddsstarka som gamla färger. Men intresset från kunden ”allmänheten” är svalt, eftersom den gamla och giftigare färgen är godkänd av myndigheterna.

Och i vår undersökning hittar vi fler exempel: För att frysmuddring ska bli mer lönsamt, är näringslivet beroende av att myndigheter är mer restriktiva när det gäller att utfärda tillstånd för muddringsmassor till havs. Nya sätt att hantera tömning av trekammarbrunnar kan till exempel kräva ändringar i kommunernas upphandlingsunderlag. Regler för hur små reningsverk ska certifieras kan behöva ändras för att underlätta för nya anläggningars lönsamhet.

Som miljömyndighet ska vi naturligtvis inte i första hand se till näringslivets lönsamhet. Vårt första uppdrag är att värna och förbättra miljön i hav och sötvatten. Men för att lyckas med det behöver vi samarbeta, inte minst med innovativa företag. När näringslivet kan vara en god hjälp i arbetet med att nå våra mål, måste vi vara uppmärksamma på vår egen roll. Om tröghet och obefogad oro hos myndigheterna är ett hinder, då ska vi tillsammans med länsstyrelser och kommuner rannsaka oss själva.

Med öppenhet för innovativt tänkande och handlande så kommer havs- och vattenmiljöarbetet att ge resultat, för både företag och samhälle.

Björn Risinger, generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten