Silver är ett ämne med många namn. I alla fall när det kommer till konsumentprodukter. Ofta marknadsförs antibakteriella ämnen som till exempel Polygiene, Sanitized eller Microban. Det är förvirrande för konsumenten – och farligt för vattenmiljön. Andra antibakteriella ämnen i konsumentprodukter är triclosan och triclocarban. Alla dessa ämnen skadar miljön.

Tillverkare av antibakteriella produkter baserade på silver brukar hävda att deras ämnen (hör och häpna) är bra för miljön. I marknadsföring menar de att exempelvis kläder får en längre livslängd. Vilket skulle gynna miljön. Det är vilseledande. Varje gång underställ, t-shirts, strumpor, träningsjackor eller skärbrädor sköljs och tvättas läcker bakteriedödande ämnen ut i vattnet.

Enligt en undersökning från Kemikalieinspektionen från 2011 försvinner de verksamma substanserna nästan helt efter bara några tvättar. Väl vid reningsverken kan silvret ta två vägar, antingen ut i sjöar och vattendrag, eller till det fosforrika slammet, som vi i ett hållbart samhälle behöver återföra till jordbruksmark.

Vi behöver därför snabbt minska mängden silver till reningsverken via avloppen. I dag ser vi en ökning i flera reningsverk. Det är helt fel utveckling. Studier vid Stockholms universitet har visat att silverjoner tas upp av växter och djur. Silver är bioackumulerande - det samlas i olika organismer över tid. Silver är mycket farligt för fiskar och kräftdjur, som är viktiga för ekosystemen i våra vatten. Silverjonen är faktiskt lika giftig för vattenlevande organismer som kvicksilver. Det finns även en oro för ett samband mellan antibakteriella ämnen och utveckling av resistenta bakterier.

En studie från Textilhögskolan i Borås från 2011 visar dessutom att bakteriedödande tillsatser i träningskläder inte alls förhindrar lukt. Konsumenten luras alltså - och vi får en helt onödig miljöbelastning. Budskapet är tydligt – silver behövs inte, använd förnuftet och lägg kläderna i tvättmaskinen istället.

På senare år har miljöpåverkan från silver och andra antibakteriella ämnen uppmärksammats. Konsumenter och handeln som säljer fritidskläder har blivit mer uppmärksamma. Men det räcker inte. Det behövs politiska beslut för att komma till rätta med problemet.

Sverige har ett särskilt ansvar för silver. Inom EU pågår arbetet med den nya Biocidförordningen. Här har Sverige/Kemikalieinspektionen ansvar för att bedöma silver som biocid. Vi vill därför uppmana regeringen att inom ramen för arbetet med silver inom EU:s biocidförordning föreslå starka begränsningar mot användning av bakteriedödande silver i kläder och andra konsumentprodukter. Det här är ett tillfälle som kräver handling nu.

Vi människor vill så väldigt gärna slippa bakterier. Och vi vill så gärna att våra svettiga träningskläder inte ska lukta svett. Men vår önskan att hålla alla bakterier borta leder till miljöbelastning av våra vattendrag. Denna önskan försvårar också den nödvändiga återföringen av fosfor via slam. 50 procent av landets avloppsrening (34 reningsverk) är i dag REVAQ-certifierade och kämpar för att sluta kretsloppet mellan stad och land. När bra REVAQ-slam silversmittas försvåras detta miljöarbete. Det är dags för Sveriges politiker att få upp ögonen för denna angelägna fråga och genast kräva ett förbud mot silver.

Anders Finnson,

Svenskt Vatten