Färsk statistik från Brottsförebyggande rådet visar en chockerande ökning av snart sagt varje kategori brottslighet i Sverige. Antalet anmälda brott har ökat konstant ända sedan 1975 och svenskarna begår nu drygt 1,4 miljoner brott per år.

Egendomsbrott måste tas på allvar. De drabbade känner sig oerhört kränkta, och de ekonomiska förlusterna är oftast kännbara. Dessutom är ”harmlös” skadegörelse, klotter och stölder ofta en inkörsport till grövre brottslighet.

Sett över en tioårsperiod har antalet anmälda brott fördubblats i många kommuner. Stöldbrott och skadegörelsebrott står för över hälften av antalet anmälda brott – och här finns ett stort mörkertal i form av brott som inte polisanmäls. De så kallade vardagsbrotten – stölder, skadegörelse, misshandel, inbrott och trafikbrott – utgör tillsammans 90 procent av alla anmälda brott. Det är dyster läsning, hur man än ser på det. Det visar både ett moraliskt förfall och en oförmåga att förhindra dylika brott. Det visar också på en naiv inställning till verksamma åtgärder som kamerabevakning.

Jag har över tio års erfarenhet av säkerhetsfrågor och egendomsskydd och min erfarenhet är att egendomsbrott är mer kännbara för de drabbade än många ansvariga politiker och fastighetsägare kanske tror. De kostar samhället enorma summor.

Många drabbade ”ger upp” efter otaliga incidenter av vandalism, stölder och andra egendomsbrott. Men de gör det av ren okunskap. De tror att det inte går att få bukt med problemet.

Bostadsbolaget i Göteborg hade jättelika problem med skadegörelse och bränder i bostadsområdet Norra Biskopsgården för halvannat år sedan. Men numera har skadegörelsen minskat betydligt och åtta av tio hyresgäster säger i en enkät att de anser att tryggheten har påverkats positivt sedan åtgärder vidtagits.

Samma erfarenheter har Gävlefastigheter. Där har skadegörelsen på deras skolor gått ner till nästan noll.

Skadegörelsen på svenska skolor är bland de värsta i hela industrivärlden, enligt vår skolminister. Den kostar svenska skattebetalare och näringslivet flera hundra miljoner kronor varje år, pengar som kunde användas till annat, exempelvis i skolorna.

Brottsförebyggande rådet säger att kamerabevakning är det bästa sättet att minska skadegörelse och öka tryggheten.

Vad många inte känner till är att skadegörelse numera är mycket lätt och billigt att förebygga, med hjälp av avancerad videoanalys i realtid, ett nytt område där Sverige faktiskt är världsledande. ”Intelligenta” kameror kan upptäcka när något oväntat händer och omedelbart skicka rörliga bilder till en dygnet runt-bemannad kameracentral, där en operatör kan besluta om omedelbara åtgärder.

Man kan således agera precis när det händer – eller innan det händer – i motsats till gammaldags kamerabevakning som bara spelade in ett händelseförlopp för utredning i efterhand. Då är ju skadan redan skedd! Den nya tekniken är således verkligt brottsförebyggande. Oftast räcker det att en så kallad talande kamera uppmanar de misstänkta förövarna att lämna platsen.

Kamerabevakning påstås vara integritetskränkande, trots att kamerorna oftast bara filmar platser där allmänheten inte har tillträde, och kan ställas in med ”grynighet” så att filmade personer inte kan identifieras.

Min åsikt är att det är integritetskränkande att få sin egen eller allmän egendom stulen eller förstörd, inte att bli filmad utan identifieringsmöjligheter då man befinner sig på ett ställe där man inte borde vara.

Man ska också komma ihåg att kamerorna även upptäcker olyckshändelser som översvämningar och bränder, och eftersom en kameraoperatör kan se detta precis när det händer så har man också oftast tid att avstyra det – och rädda både egendom och liv.

Andreas Johansson Österberg

Säkerhetsexpert, Nyx Security