”Jas-exporten väcker frågor”

Här är första bilden på Super-Jas när Saab visade upp det ombyggda planet för världen den 23 april 2008. Foto: Peter Karlsson

”Jas-exporten väcker frågor”

DEBATT. Det är inte försvarets behov som styr vilka beställningar regeringen lägger på Jas Gripen utan Saabs exportverksamhet. Oräkneliga skattemiljarder plöjs ner i försvarsmaterielprojekt utan ordentlig kontroll. Det skriver Miljöpartiets försvarspolitiske talesperson Peter Rådberg inför ÖBs presentation av hur Försvarsmakten tänker sig Jas Gripens framtid.

Annons
”Jas-exporten väcker frågor”

Peter Rådberg, Riksdagsledamot, Försvarspolitisk talesperson, Miljöpartiet de gröna Foto: Riksdagen

Verktyg

I november 2011 gav den schweiziska regeringen en signal om att köpa 22 stycken Jas-plan från Sverige till en kostnad av cirka 22 miljarder kronor. Ett generöst motköpsavtal motsvarande 100 procent av kostnaden anses av många ha varit tungan på vågen som avgjorde till Jas Gripens fördel.

Den schweiziska regeringens viljeförklaring om att köpa Jas Gripen från Saab och Sverige har, som vanligt när det gäller vapenaffärer, dragit igång en diskussion om allt har gått rätt till. En kommission har tillsatts som har till uppgift att utreda om schweiziska regeringen har följt gängse regler för upphandling. Bara själva misstanken om att allt inte har gått rätt till borde få regeringarna i Schweiz och Sverige att vara mycket försiktiga. Den svenska exportsatsningen av Jas Gripen är kantad av skandaler och rykten om mutor och kommissioner till mellanhänder.

I Schweiz har dessutom två rapporter nyligen läckt ut som underkänner Gripenaffären. Rapporten hävdar att Jas Gripen inte möter den förväntade miniminivån för duglighet.

Den schweiziska Försvarsministern påstod först att han inte hade läst rapporten - vilket föranledde ett ramaskri i Schweiz – något han sedan tog tillbaka. Försvarsministern gick senare ut och sa att han var beredd att överväga andra alternativ än Jas Gripen.

Ordföranden för kommissionen som utreder Gripenaffären, högerpolitikern Thomas Hurter, har också uttryckt skepsis till affären. Enligt honom kan man inte utvärdera en prototyp som schweiziska piloter inte kunnat testflyga. Till saken hör också att både det Socialdemokratiska partiet i Schweiz och De Gröna kräver att förhandlingarna med Saab fryses. Allt detta har gjort att det är mycket osäkert om parlamentet i Schweiz kommer att rösta igenom försvarspaketet i höst. Till detta kommer också en folkomröstning i frågan.

Från svensk sida är Jas-projektet helt och hållet avhängigt om Schweiz köper planet eller inte. Riksdagen har fattat beslut utifrån ett mycket undermåligt underlag om att skaffa tio Jas Gripen av E/F-version om Brasilien eller annat land väljer att köpa planet.

I mångt och mycket har vi haft en anskaffningsprocess som är helt exportstyrd. Ett nytt svenskt stridsflygplan är inte i första hand styrt utifrån svenska operativa behov och krav, utan av Saabs exportverksamhet. Allt detta visar att det inte är främst försvarspolitiska argument som väger tyngst utan mer industripolitisk hänsyn.

Man kan också diskutera om en exportstyrd anskaffningsprocess är lämplig för ett industriprojekt som i kronor räknat måste anses som vår generations största industrisatsning – alla kategorier.

Enligt uppgifter i medierna verkar de stora stridsflygplansaffärerna gått Saab och Sverige förbi. Indien och Brasilien, båda stora länder med inhemsk flygindustri, verkar välja franska stridsflygplanet Rafale. Enligt tidningen Ny Teknik (8 september 2009) så var det risken för ett amerikanskt exportförbud på grund av den stora mängd amerikansk teknik och motor som spolierade Jas chanser i Brasilien till förmån för det helfranska Rafale.

Ett annat exempel är uppgifterna från Wikileaks som Aftonbladet tidigare har skrivit om (AB 2010-12-03). Enligt Wikileaksdokumenten skulle USAs tidigare ambassadör Michael Woods aktivt ha arbetat för att förhala processen med E/Fs nya amerikanska radar, AESA. Vilket kan ha spelat en roll när Saab förlorade Norge-affären på ca 55 miljarder kronor.

Stämmer dessa uppgifter borde svenska riksdagsledamöter och skattebetalare dra öronen åt sig. Det betyder att varje flygplansaffär först måste få ett godkännande av USA:s regering. Inte nog med att planet först konkurrerar med flera amerikanska flygplan, den amerikanska regeringen har sedan vetorätt och kan ge signaler till köparen att de inte får använda sig av tekniken som finns i flygplanet. Jas Gripens attraktionskraft på exportmarknaden måste således anses vara kraftigt vingklippt.

Som boende i Trollhättan har jag i färskt minne hur ett amerikanskt företag (dock ej regering) som äger rättigheterna till tekniken obstruerat försäljningen av Saabs personbilar till köpare som anses konkurrera med det amerikanska företaget på den kinesiska marknaden. Såsom utvecklingen av Saab-affären visat sig är det inte en helt optimal situation att förlita sig på utländsk spetsteknik om ambitionen är att lyckas på exportmarknaden. Jag tillstår att nämnda exempel inte är helt jämförbara, men resultatet riskerar att bli detsamma. Arbetstillfällen står ytterst på spel och frågan är hur sunt det är att satsa skattemedel på att tillverka krigsmateriel som dessutom är omöjligt att sälja på exportmarknaden.

Försvarsindustrin skiljer sig från andra branscher genom att den lever i symbios med staten. Oräkneliga skattemiljarder plöjs ner i försvarsmaterielprojekt utan någon ordentlig kontroll. Detta får till följd att försvarsindustrin gynnas på bekostnad av försvarets övriga behov. Till saken hör att Försvaret har varit underfinansierat i många år samtidigt som vi diskuterar att köpa ett nytt stridsflygplan som kommer att innebära att vi tvingas till tuffa prioriteringar inom andra områden. Vilka prioriteringar det handlar om säger varken Försvarsministern Sten Tolgfors eller Överbefälhavaren (ÖB) Sverker Göransson. Frågan är vad som regeringen tycker är viktigast; Försvarsindustripolitik eller försvarspolitik?

Den första mars ska ÖB lämna besked till regeringen om han ska rekommendera att gå vidare med Jas Gripen E/F och inköp av den amerikanska motorn eller om vi ska välja något annat alternativ, som exempelvis att fortsätta med den befintliga plattformen och välja förmågelyft i form av ny radar, moderniserad motor, nya sensorer samt en adekvat beväpning etc. Till saken hör också att det skulle vara en enorm kapitalförstöring om JAS C/D gick till skroten eftersom motorn endast har verkat 17 procent av sin livslängd.

Det är inte ett särskilt vågat påstående att Gripen-systemet har slukat en oproportionerligt stor del av försvarsanslagen. Vi har ett modernt flygplan men inte tillräckligt med pengar för att kunna låta våra piloter få tillräckligt med flygtid eller ha modern och tillräcklig beväpning. Då ett flygvapen är ett system av system, förordar jag att Försvarsmakten istället för att satsa på ett nytt stridsflygplan istället ser till att grundligt utreda hela luftförsvaret – och se till att förutom att nämnda brister åtgärdas – även prioritera stridsledning, baseringsmöjligheter och luftvärn.

Vad man än anser i frågan om vår generations största industriprojekt så uppmanar vi regeringen och försvarsminister Sten Tolgfors att ge försvarsberedningen i uppdrag att utreda Jas Gripens framtid.

En anskaffning av ett nytt dyrt stridsflygplan sker på bekostnad av hela den svenska försvarsförmågan. Med ett nytt stridsflygplan utan fungerande stödfunktioner och beväpning är risken stor att Jas Gripen E/F kan bli Sveriges motsvarighet till den franska mellankrigstidens Maginotlinje.

Peter Rådberg (MP)
Riksdagsledamot, Försvarspolitisk talesperson, Miljöpartiet de gröna

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

128 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
128
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Tre våningar – på 
samma yta som två

Tre våningar – på samma yta som två

Tre våningsplan där det tidigare bara rymdes två, och en 40-procentig minskning av energianvändningen. 16 kommentarer

Startdatum klart för Europas rymdplan

I vilken låda finns rubinen?

Klarar du veckans logikproblem?

Carö Gustaf

Här 3d-printas slutstycket till svenska granatgeväret

Karlskoga placerar sig på den svenska 3d-kartan med ett nytt nationellt centrum för printing i 3d. 3 kommentarer

snackfras 3d

Bantade verktygsfräsen i skrivaren

Verktygsfräsen kunde göras 40 procent lättare när den tillverkades i 3d-skrivare.

”Stopplagen är för otydlig”

Här är kommunen som ska fortsätta ställa egna särkrav på energiförbrukning – trots den nya stopplagen.

Norra Djurgårdsstaden Staffan Lorentz

Stopplag ger problem för prestigeprojekt

Förra bostadsministerns sista åtgärd: Införa stopplag för skärpta lokala energikrav. Nu skapar lagen problem för prestigeprojekt i Stockholm. 3 kommentarer

Appen berättar när 
ens flygplan ska krascha

Appen berättar när ens flygplan ska krascha

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

”En ensam Volvo sliter i motvind ...”

Håll värmen med metallkläder

Med kläder av metall kan du stänga av bostadens värmeelement.

Annons
Containerfartyg

Jätteordern: 11 av världens största fartyg

Japanska varvet Imabari har fått en beställning på elva containerfartyg som ska bli världens största. 9 kommentarer

Myggor

Medel mot mygg verkar i ett halvår

Nytt bekämpningsmedel mot mygglarver. 14 kommentarer

Boeing 747-8.

Nya Air Force One är utsedd

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 22 kommentarer

Ny Tekniks läsare funderar på hur julgransbelysningen kan lysa trots att de är avslagna.

Läckström får julgran att tindra

TEKNIKFRÅGAN. Hur kan en julgran ute lysa fast strömmen är avstängd? Ny Tekniks läsare sprider ljus över en diodfråga. 12 kommentarer

VW håller fast vid förlustbilen Phaeton

VW håller fast vid förlustbilen Phaeton

Trots att Volkswagen ska spara 5 miljarder euro om året fortsätter satsningen på lyxbilen Phaeton som bedöms som en brakförlust. 7 kommentarer

Tesla

Rådet till skrotarna: Rör inte elbilarna

Bilåtervinnarnas kunskaper om den nya tekniken brister. ”Man gör bara fel en gång när det handlar om starkström”, säger Michael Abraham på Sveriges Bilåtervinnares Riksförbund. 45 kommentarer

El-expert: Väldigt enkelt att lära ut om återvinning

Lars Hoffmann, expert på elsäkerhet i fordon hos Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP): Farhågorna är överdrivna. 2 kommentarer

Volvo och Siemens säljer elbussar globalt

Volvo och Siemens säljer elbussar globalt

Volvo Bussar och Siemens har tecknat avtal om leverans av hybridbussar och elbussar till städer i hela världen. 12 kommentarer

Oljetanker

Hur startar motorn på en oljetanker?

TEKNIKFRÅGAN. Vilken startmotor har motorn på en oljetanker? Vet du? 93 kommentarer

Dreamliner kevlar

Så ska batterier bli brandsäkra

Forskare tror sig ha hittat lösningen på brand i litimjonbatterier. 10 kommentarer

Lightlab

Lightlab släcker lågenergilampa

Efter 18 år ger svenska Lightlab upp försöken att utveckla en miljövänlig lågenergilampa. 12 kommentarer

Överåklagare: Kriminellt ladda in egna program

Överåklagare: Kriminellt ladda in egna program

En direktör friades från misstanke om dataintrång på jobbet. Nu protesterar en överåklagare: Handlingen var kriminell. 28 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders bästa seriestrippar

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster. 1 kommentar

Lysholmsmotor

Första jetmotorn glömdes bort

TEKNIKHISTORIA. Redan på 1930-talet konstruerade Alf Lysholm den första svenska jetmotorn för flygplan. Men uppfinningen föll i glömska. 19 kommentarer

Reningsverkets hemligheter
Under skalet reningsverk

Reningsverkets hemligheter

UNDER SKALET Här renas vatten till 880 000 människor i ett komplicerat system av bassänger, filter och maskiner. 12 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta!

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb140 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Första filmade laserpulsen

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se