”Jas-exporten väcker frågor”

Här är första bilden på Super-Jas när Saab visade upp det ombyggda planet för världen den 23 april 2008. Foto: Peter Karlsson

”Jas-exporten väcker frågor”

DEBATT. Det är inte försvarets behov som styr vilka beställningar regeringen lägger på Jas Gripen utan Saabs exportverksamhet. Oräkneliga skattemiljarder plöjs ner i försvarsmaterielprojekt utan ordentlig kontroll. Det skriver Miljöpartiets försvarspolitiske talesperson Peter Rådberg inför ÖBs presentation av hur Försvarsmakten tänker sig Jas Gripens framtid.

Annons
”Jas-exporten väcker frågor”

Peter Rådberg, Riksdagsledamot, Försvarspolitisk talesperson, Miljöpartiet de gröna Foto: Riksdagen

I november 2011 gav den schweiziska regeringen en signal om att köpa 22 stycken Jas-plan från Sverige till en kostnad av cirka 22 miljarder kronor. Ett generöst motköpsavtal motsvarande 100 procent av kostnaden anses av många ha varit tungan på vågen som avgjorde till Jas Gripens fördel.

Den schweiziska regeringens viljeförklaring om att köpa Jas Gripen från Saab och Sverige har, som vanligt när det gäller vapenaffärer, dragit igång en diskussion om allt har gått rätt till. En kommission har tillsatts som har till uppgift att utreda om schweiziska regeringen har följt gängse regler för upphandling. Bara själva misstanken om att allt inte har gått rätt till borde få regeringarna i Schweiz och Sverige att vara mycket försiktiga. Den svenska exportsatsningen av Jas Gripen är kantad av skandaler och rykten om mutor och kommissioner till mellanhänder.

I Schweiz har dessutom två rapporter nyligen läckt ut som underkänner Gripenaffären. Rapporten hävdar att Jas Gripen inte möter den förväntade miniminivån för duglighet.

Den schweiziska Försvarsministern påstod först att han inte hade läst rapporten - vilket föranledde ett ramaskri i Schweiz – något han sedan tog tillbaka. Försvarsministern gick senare ut och sa att han var beredd att överväga andra alternativ än Jas Gripen.

Ordföranden för kommissionen som utreder Gripenaffären, högerpolitikern Thomas Hurter, har också uttryckt skepsis till affären. Enligt honom kan man inte utvärdera en prototyp som schweiziska piloter inte kunnat testflyga. Till saken hör också att både det Socialdemokratiska partiet i Schweiz och De Gröna kräver att förhandlingarna med Saab fryses. Allt detta har gjort att det är mycket osäkert om parlamentet i Schweiz kommer att rösta igenom försvarspaketet i höst. Till detta kommer också en folkomröstning i frågan.

Från svensk sida är Jas-projektet helt och hållet avhängigt om Schweiz köper planet eller inte. Riksdagen har fattat beslut utifrån ett mycket undermåligt underlag om att skaffa tio Jas Gripen av E/F-version om Brasilien eller annat land väljer att köpa planet.

I mångt och mycket har vi haft en anskaffningsprocess som är helt exportstyrd. Ett nytt svenskt stridsflygplan är inte i första hand styrt utifrån svenska operativa behov och krav, utan av Saabs exportverksamhet. Allt detta visar att det inte är främst försvarspolitiska argument som väger tyngst utan mer industripolitisk hänsyn.

Man kan också diskutera om en exportstyrd anskaffningsprocess är lämplig för ett industriprojekt som i kronor räknat måste anses som vår generations största industrisatsning – alla kategorier.

Enligt uppgifter i medierna verkar de stora stridsflygplansaffärerna gått Saab och Sverige förbi. Indien och Brasilien, båda stora länder med inhemsk flygindustri, verkar välja franska stridsflygplanet Rafale. Enligt tidningen Ny Teknik (8 september 2009) så var det risken för ett amerikanskt exportförbud på grund av den stora mängd amerikansk teknik och motor som spolierade Jas chanser i Brasilien till förmån för det helfranska Rafale.

Ett annat exempel är uppgifterna från Wikileaks som Aftonbladet tidigare har skrivit om (AB 2010-12-03). Enligt Wikileaksdokumenten skulle USAs tidigare ambassadör Michael Woods aktivt ha arbetat för att förhala processen med E/Fs nya amerikanska radar, AESA. Vilket kan ha spelat en roll när Saab förlorade Norge-affären på ca 55 miljarder kronor.

Stämmer dessa uppgifter borde svenska riksdagsledamöter och skattebetalare dra öronen åt sig. Det betyder att varje flygplansaffär först måste få ett godkännande av USA:s regering. Inte nog med att planet först konkurrerar med flera amerikanska flygplan, den amerikanska regeringen har sedan vetorätt och kan ge signaler till köparen att de inte får använda sig av tekniken som finns i flygplanet. Jas Gripens attraktionskraft på exportmarknaden måste således anses vara kraftigt vingklippt.

Som boende i Trollhättan har jag i färskt minne hur ett amerikanskt företag (dock ej regering) som äger rättigheterna till tekniken obstruerat försäljningen av Saabs personbilar till köpare som anses konkurrera med det amerikanska företaget på den kinesiska marknaden. Såsom utvecklingen av Saab-affären visat sig är det inte en helt optimal situation att förlita sig på utländsk spetsteknik om ambitionen är att lyckas på exportmarknaden. Jag tillstår att nämnda exempel inte är helt jämförbara, men resultatet riskerar att bli detsamma. Arbetstillfällen står ytterst på spel och frågan är hur sunt det är att satsa skattemedel på att tillverka krigsmateriel som dessutom är omöjligt att sälja på exportmarknaden.

Försvarsindustrin skiljer sig från andra branscher genom att den lever i symbios med staten. Oräkneliga skattemiljarder plöjs ner i försvarsmaterielprojekt utan någon ordentlig kontroll. Detta får till följd att försvarsindustrin gynnas på bekostnad av försvarets övriga behov. Till saken hör att Försvaret har varit underfinansierat i många år samtidigt som vi diskuterar att köpa ett nytt stridsflygplan som kommer att innebära att vi tvingas till tuffa prioriteringar inom andra områden. Vilka prioriteringar det handlar om säger varken Försvarsministern Sten Tolgfors eller Överbefälhavaren (ÖB) Sverker Göransson. Frågan är vad som regeringen tycker är viktigast; Försvarsindustripolitik eller försvarspolitik?

Den första mars ska ÖB lämna besked till regeringen om han ska rekommendera att gå vidare med Jas Gripen E/F och inköp av den amerikanska motorn eller om vi ska välja något annat alternativ, som exempelvis att fortsätta med den befintliga plattformen och välja förmågelyft i form av ny radar, moderniserad motor, nya sensorer samt en adekvat beväpning etc. Till saken hör också att det skulle vara en enorm kapitalförstöring om JAS C/D gick till skroten eftersom motorn endast har verkat 17 procent av sin livslängd.

Det är inte ett särskilt vågat påstående att Gripen-systemet har slukat en oproportionerligt stor del av försvarsanslagen. Vi har ett modernt flygplan men inte tillräckligt med pengar för att kunna låta våra piloter få tillräckligt med flygtid eller ha modern och tillräcklig beväpning. Då ett flygvapen är ett system av system, förordar jag att Försvarsmakten istället för att satsa på ett nytt stridsflygplan istället ser till att grundligt utreda hela luftförsvaret – och se till att förutom att nämnda brister åtgärdas – även prioritera stridsledning, baseringsmöjligheter och luftvärn.

Vad man än anser i frågan om vår generations största industriprojekt så uppmanar vi regeringen och försvarsminister Sten Tolgfors att ge försvarsberedningen i uppdrag att utreda Jas Gripens framtid.

En anskaffning av ett nytt dyrt stridsflygplan sker på bekostnad av hela den svenska försvarsförmågan. Med ett nytt stridsflygplan utan fungerande stödfunktioner och beväpning är risken stor att Jas Gripen E/F kan bli Sveriges motsvarighet till den franska mellankrigstidens Maginotlinje.

Peter Rådberg (MP)
Riksdagsledamot, Försvarspolitisk talesperson, Miljöpartiet de gröna

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

128 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
128
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Metoden som gav 
miljoner tvålar

Metoden som gav miljoner tvålar

TEKNIKHISTORIA. Nicolas Leblanc löste ett av sin tids största industriella problem med en process för att tillverka natriumkarbonat. Tidningen Teknikhistoria har porträtterat tvålhjälten.

Undervattensdrönare Remus 600

Attackubåtar i USA får undervattensdrönare

Amerikanska attackubåtar ska senare i år börja använda undervattensdrönare, som utför uppdrag på egen hand. 13 kommentarer

Här lufttankar de drönaren

Här lufttankar de drönaren

Den första lufttankningen med en obemannad flygfarkost gjordes i veckan.

Litiumbatteri

Varför slocknar litiumbatteriet?

TEKNIKFRÅGAN. Varför dör mitt dyra litiumbatteri före alkalinbatteriet? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 6 kommentarer

Vilken vinflaska är förgiftad?

Veckans gåta: Hitta
det förgiftade vinet

Hur ska kungen hitta flaskan med dödligt gift?

Vattenfall

Riksrevisionen: Vattenfall satsar för lite på forskning

Kritik mot den statliga energijätten på flera punkter i en färsk granskning. 6 kommentarer

”Vänlig” målarfärg ger fler allergier

Fler flickor än pojkar hotas på sommarjobbet

FARLIGASTE BRANSCHERNA. De senaste fem somrarna har 917 ungdomar skadats så svårt på arbetet att det har lett till sjukskrivning.

Annons
solceller

Fem största hindren för mer svensk solenergi

Gamla prislistor, fula solceller och höghus som skuggar. Här är hindren för mer solenergi i Sverige. 55 kommentarer

Solcell

Skattesmäll för solceller

Regeringens förslag på energiskatt för solel slår hårt mot många solcellsanläggningar. 165 kommentarer

Tjäna 1,75 kronor mer per kWh på solcellerna

Från 25 till 200 öre per kilowattimme. Så mycket skiljer ersättningen från elbolagen när solcellsägare säljer sin överskottsel. 17 kommentarer

Marie Alpman

Sverige behöver fler som Tobii

KRÖNIKA. Några killar på KTH får en lysande idé. Efter så där 10-15 år har bolaget 600 anställda och noteras på Stockholmsbörsen. 16 kommentarer

Här lagar de datorn – i ugnen

Här lagar de datorn – i ugnen

Har datorn gett upp? Testa att ugnsbaka moderkortet i 200 grader. 27 kommentarer

Vad är bäst för miljön?

Se resultatet
  • Ugnsbaka datorn tillbaka till livet 74%
  • Köpa en ny 26%
Rösta
TAT-grundaren: 
Blackberry ett 
sjunkande skepp

TAT-grundaren: Blackberry ett sjunkande skepp

Hampus Jakobsson kommenterar nedläggningen av Blackberry i Malmö. 3 kommentarer

Blackberry lägger ner i Malmö

Blackberry, före detta TAT i Malmö, lägger ner svenska verksamheten.

Lättare hitta försvunna plan

Kugghjul av plast
lika bra som metall

Bilens kugghjul av metall kan ersättas av kolfiberförstärkt plast.

SENASTE TEKNIKNYTT
Första videon på Youtube

Första videon på Youtube

TEKNIKSVEPET. I den första videon som lades upp på Youtube är huvudpersonerna – elefanter. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

Sony

Mobilbolagen lämnar stort tomrum i Skåne

Få tror att Sony finns kvar i Lund om fem år. Axis riskerar samma öde. 3 kommentarer

Susanna Baltscheffsky

En chans att vara innovativ, Stefan Löfven

LEDARE. I Skåne försvinner ingenjörsjobb när storbolag drar ner på sin verksamhet. 8 kommentarer

”Vi behöver folk, gärna Sonys”

Neo Technology tog in 170 miljoner kronor för att växa snabbare.

Ewa Solutions kopplar upp

Skånebolag är duktiga på prylarnas internet.

Regeringen säger ja till cyberattacker

Försvarsmakten har länge velat få genomföra egna cyberattacker. 15 kommentarer

schweizisk fickkniv

Varför klipper saxen
i fickkniven bäst?

TEKNIKFRÅGAN. Ge besked i Ny Tekniks Teknikfråga. 11 kommentarer

Ericsson Hans Vestberg

Hans Vestberg: Nokias förra strategi var fel

Ericssons vd Hans Vestberg menar att Nokias köp av Alcatel-Lucent är logiskt. 11 kommentarer

Mercedes framtidsbuss - lång och eldriven

Mercedes framtidsbuss - lång och eldriven

Framtidens bussar är eldrivna och långa med plats för närmare 200 passagerare. 4 kommentarer

Flytande bron är som 
en gigantisk cykelkedja

Flytande bron är som en gigantisk cykelkedja

I Norge planeras en ny typ av flytbro som ska bestå av rörliga länkar likt en gigantisk cykelkedja. 16 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

jobb227 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Drönare lufttankar

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se