Sällsynta metaller eller sådana som är svåra att utvinna har blivit oumbärliga i vårt moderna samhälle. De behövs för tillämpningar av elektronik, miljö- och kommunikationsteknik och nyupptäckta material kommer allt snabbare i bruk efter upptäckt.

"Saudiarabien har olja, Kina har sällsynta jordartsmetaller" lär Deng Xiaoping ha sagt i början av 1990-talet. Tjugo år senare är Kina den i stort sett enda leverantören av dessa alltmer betydelsefulla metaller på världsmarknaden. Japansk elektronik, sydkoreanska bilar, amerikanska solceller och danska vindkraftverk, alla är de beroende av dessa metaller från Kina. Vikten av att ha tillgång till de metaller och mineral, som högteknologisk industri i växande utsträckning efterfrågar, har blivit allt tydligare under senare år.

Vi är bara i början av den här utvecklingen. Dan Shechtmans Nobelpris i kemi 2011 byggde på upptäckten från 1980-talet av en kvasikristallin förening. Det skulle ta tio år innan denna kemiska förening accepterades. Men sedan gick det snabbt.

Idag är kvasikristallerna viktiga inom materialforskning och produktion och Sandvik var tidigt ute med tillämpningar. Nu vet vi att sådana kristaller sannolikt också bildas genom geologiska processer.

Många mineral och metaller blir oväntat och plötsligt intressanta på grund av nya tillämpningar eller ny forskning. Exempelvis var tellurider, metall-tellurföreningar, till nyligen ekonomiskt ointressanta och till och med problematiska i vissa anrikningsprocesser. Idag, då de används i högeffektiva solceller, är Boliden nära start av en ny gruva, med tellur som en av två huvudkomponenter.

Sverige är rikt på mineral. De flesta av de 14 mineral och metaller EU pekar ut som kritiska för europeisk utveckling, finns i svensk berggrund. Ett exempel på mångfalden är den lilla gruvan Ytterby vid Vaxholm där åtminstone sju av världens grundämnen upptäckts. Ett annat är värmländska Långban där över 60 mineral har sin typlokal, det vill säga det var här de ursprungligen påträffades. I Långbanområdet, finns några av de mest komplexa mineralförekomsterna på jorden. Dessa områden är geologins motsvarighet till regnskogarna, där nya biologiska arter fortfarande upptäcks.

Sverige är på väg att åter bli ett gruvland av betydelse. För att långsiktigt hävda oss internationellt behöver vi dock utveckla forskning av hög kvalitet som integrerar malmbildningsprocesser, strukturgeologi och tillämpad geofysik och där kunskap om mineralen är en given del. Detta är en kraftfull väg till att utveckla moderna prospekteringsverktyg som bör pekas ut som strategiskt viktig.

SGU är berett att ta sitt ansvar! Men här krävs gemensam kraftsamling av politiker, företag, forskare, forskningsfinansiärer och myndigheter.

Industriella tillämpningar inom miljö- och energiteknik väntar ofta "runt hörnet" när nya mineral upptäcks. Men steget mellan geologiska forskningsresultat och industriella tillämpningar kan förkortas väsentligt framöver. Det är en insikt som behöver spridas. Vi bör ta vara på möjligheten att åter bli ett ledande gruvland - både genom produktion och genom forskning.

"Saudiarabien och Norge har olja, Kina och Sverige har framtidens metaller".

Erik Jonsson, berggrundsgeolog SGU, adj. professor Uppsala universitet

Michael B. Stephens, berggrundsgeolog SGU, adj. professor Luleå Tekniska Universitet

Jan Magnusson, generaldirektör SGU