Svensk industri står inför en omställning till allt mer biobaserat material. Till stor del kommer det att handla om högteknologiska material baserade på avancerad kemisk, mekanisk och biologisk teknik. Nanoteknik är bara ett av många exempel. Vi kommer att se material med hög styrka och skräddarsydda egenskaper, till exempel biobaserad kolfiber, nanocellulosa modifierad för olika egenskaper samt supertäta material av hemicellulosa. Fibermaterial kan även fås att reagera på elektriska eller optiska impulser, vilket bland annat kan ge oss självöppnande förpackningar.

På senare år har energiproduktion av bioråvaror gynnats av staten, och på goda grunder. Nu menar vi att politiker tillsammans med forskare och industri måste se över den totala användningen av biobaserade råvaror. Och det är dags att ge designern ett större ansvar.

Designern är en nyckelresurs, de kan bli effektiva katalysatorer. Innovationer handlar om att börja med ett behov och låta tekniken lösa det. Designern är den enda som utbildas och tränas enbart för att göra detta. Grundläggande i utbildningen är att se till hela cykeln, från behov, känslor, teknik, materialval, användning och till återvinning.

Sverige har några av världens bästa utbildningar, men det gäller att industrin förstår att utnyttja detta. I samarbete med industrin kan designern skapa lönsamma produkter av behov och idéer.

Det måste bli fart på utvecklingen från flera håll samtidigt. Industrin måste själva sätta till resurser för att suga in ny kunskap. Anställ egna forskare och fler civilingenjörer. Satsa större resurser på forskningsinstituten, det blir en lönsam investering.

Inom industrin krävs i dag en ny attityd. ”Yes, we can” måste bytas mot ”Yes, we can learn!”.

Lyssna utanför boxen! Vad säger unga designers, ingenjörer och arkitekter om hur man kan bygga framtiden? Vi kommer att ha en helt ny industriell verklighet om tio till femton år. De som agerar nu blir vinnare, andra kan snabbt vara borta.

Det andra som krävs är att stat och forskningsfinansiärer satsar brett och stort:

• Storskaliga statliga beställningar av innovativ teknik baserad på biobaserade material och integrerad elektronik, för områden som vårdsektorn och transporter.

• Statliga investeringsbidrag för anläggningar i pilot- eller liten industriskala för biobaserade material och biobaserad energi.

• Strategiska satsningar på mötesplatser och innovationsprojekt för biobaserade material. Förlägg dessa till designskolor och universitet och engagera politiker, industri och forskare att delta.

• Ökade inslag om biobaserade material i utbildningar av ingenjörer, designers och arkitekter. Här görs i dag enstaka insatser av företag och enskilda skolor, men en mer storskalig omställning behöver initieras från politiker och myndigheter.

Nyligen köptes Domsjös fabrik i Örnsköldsvik av ett stort indiskt företag, Aditya Birla Group. I köpet sägs att både produktion och utveckling ska finnas kvar i Örnsköldsvik, och det finns goda skäl till detta beslut. Kloka företagare har under lång tid byggt upp en kunskap och en industriell miljö för biobaserade material vid Domsjö, en resurs som de nya ägarna hade god anledning att ta vara på. Därmed fick Domsjö både industriell framtid och bra betalt för sitt företag.

Andra material än biobaserade behöver absolut inte missgynnas av den utveckling vi beskriver. Alla resurser kommer att behövas för att svensk industri ska bli konkurrenskraftig, och svensk gruv- och metallindustri har sedan århundraden skapat framgång med just de metoder och det tänkande vi förespråkar. Även plastindustrin har varit mycket innovativ.

Sverige hävdar sig väl även i fråga om utveckling av elektronik och mjukvara. Några exempel är teknik för att öka säkerheten i så skilda sammanhang som vägar, sjukvård och äldreboenden. Ett stort antal projekt genomförs i dagens Sverige med målen att modernisera industrins produkter med hjälp av inbyggd eller påtryckt elektronik. Vi menar att framtiden för svensk industri ligger i en kombination av dessa båda förnyelser, biobaserade material och integrerad elektronik.

Men det är bråttom. Vi behöver få fart på innovationerna nu. Annars kommer länder med rätt kunskaper men utan tillräckliga råvaror att helt enkelt köpa upp vad de behöver – det vill säga svenska råvaror.

Nils Lindstrand, GreenIndustry

Mikael Hedlund, GreenIndustry