Det var en gång en elkraftingenjör...

Det var en gång en elkraftingenjör...

DEBATT. Beslutet om fyra elområden är bara det senaste i raden av märkliga beslut inom energiområdet. Överpriserna har vuxit till ekonomiska bekymmer för svenska konsumenter och företag, skriver Göran Eriksson och tillägger att elkraftingenjörerna sitter inne med kunskap om svensk elförsörjning som glömts bort.

Annons

Verktyg

Fram till och med år 1995 tillförsäkrades Sveriges elkonsumenter sin dagliga dos av elektrisk ström av en grupp ansvarskännande naturvetenskapsmän. De tillhörde, det nu glömda skrået, elkraftingenjörerna.

De tog sitt uppdrag på stort allvar. Hängivet ställde de upp för abonnenterna, både helger och nätter. ”Abonnenterna måste få sin el” sa de och lade allt åt sidan när plikten kallade. De var medvetna om branschens långa ledtider och var därför tidigt ute med att investera i nya anläggningar. Anläggningar som stod beredda att tas i bruk när de behövdes.

De var medvetna om det ansvar som monopolet medförde och var därför återhållsamma med lönenivåer och vinstutdelning. För att hela Sverige skulle garanteras el i tillräcklig mängd byggde de stamlinjenät över hela landet. Stamlinjenätet medförde också att elkraften fick samma prisnivå oavsett var abonnenten fanns i landet. Teknikerna hade byggt upp ett naturligt landsomspännande tekniskt prisområde för Sverige.

År efter år visade statistik att svenska elabonnenter hade ett av världens lägsta elpriser och dessutom en tillgänglighet som låg i världstopp. Både när det gällde produktion och distribution dominerades branschen av statliga Vattenfall och kommunägda Sydkraft.

Men då kom marknadsliberalerna och politikerna.

Norge saknade stamlinjenät av svensk modell med flera prisområden som följd. Norrmännen såg fördelar i en friare prissättning på el och en fördel för Norge om den friare prissättningen infördes även i Sverige. Detta föranledde svenska politiker att döma ut kraftingenjörerna och kraftbranschen med den nedlåtande formuleringen att ”Kraftbranschen var så nedgången att något måste göras”. Konkurrens på en fri marknad var den medicin som skulle bota branschen.

I enighet beslutade riksdagen att lyssna på norrmännens önskan genom att avreglera den svenska elmarknaden från och med 1996.

Avregleringen medförde inledningsvis en nervös marknad med sjunkande elpriser och dålig lönsamhet som följd.

Ett kommunråd, i en mellansvensk kommun som jag arbetade mot då, uttryckte att kraftföretag inte var något att ha. Det var en bransch med små vinster och stora risker ansågs det i ägarnas styrelserum. De svenska ägarnas klagorop hördes i grannländerna som erbjöd sig att ta över skräpet. På så sätt blev syd- och mellansveriges kraftbransch Tysklands, Finlands och Norges egendom. Strax därpå steg priserna och vinsterna för de nya ägarna. Svenska Staten hade varit klok nog att behålla Vattenfall medan kommunerna nu satt med ”Svarte Petter”.

Danskar demonstrerade mot kärnkraft och Sverige tar emot en begäran från Danmark om att stänga Barsebäck.

Sverige följer lydigt deras krav och Barsebäck stängs. Barsebäcks nya tyska ägare får ersättning för den kraft som verket, genom stängningen, inte fick producera. Elbehovet kvarstår dock och leder till att våra grannländer kan öka sin produktion och med stigande lönsamhet leverera elkraft till Sverige.

Med avregleringen kom också marknadsprissättning på elkraft. Det svenska underskottet pressade upp prisnivån och vinsterna för grannländernas producenter. De hade nu fått betalt för Barsebäcks uteblivna produktion. De hade också höjt vinstnivån på kraft som de producerade i Sverige, liksom den kraft de exporterade till Sverige.

Som ovan beskrivits hade de svenska kraftteknikerna tidigt byggt ett landsomfattande stamlinjenät, som medfört ett enhetligt tekniskt nationellt prisområde. Ett naturligt prisområde för enhetliga elpriser över hela Sverige.

Med stängningen av Barsebäck uppstår obalans och under perioder med hög elkonsumtion blir det svårt att tillgodose södra Sverige med el. Sverige väljer då att prioritera svenska konsumenter och därför minska leveranserna till Danmark.

Detta får Danmark att ilskna till och via EU begär Danmark att Sverige skall delas upp i prisområden. Sverige gör lydigt som omvärlden önskar och inför fyra politiskt motiverade prisområden.

Sydsvenska konsumenter har genom elavgifter betalat för uppbyggnad av Barsebäck, för stamlinjenät och för Barsebäcks uteblivna produktion. De tvingas nu också att betala prispålägg för den ersättningskraft, som produceras eller tas in från utlandet för att täcka den kraft som Barsebäck inte producerar.

Den kapacitetsbrist, som stängningen av Barsebäck medförde, har ännu inte lett till några förstärkningar i stamlinjenätet. Prisområdesreformen ger betydligt högre elpriser i sydsverige men genererar inga nya kilowattimmar. Under trycket av höga priser kan det dock hända att några företag drar ner på verksamheten. Den då under pristrycket frigjorda elkraften kan levereras till Danmark så att danskarna åter blir glada.

Sverige hoppas nu att ersättningskraft ska kunna tas in från Tyskland, men Tyskland uppges ha svarat att de ingen kraft har att exportera, eftersom de beslutat att avveckla kärnkraften. Kan detta möjligen ordnas upp genom att Sverige i likhet med Danmark ilsknar till?

Prisområdesbeslutet är det senaste i raden av märkliga beslut inom energiområdet.

Kraftbranschens omreglering har medfört kraftigt höjda priser, sämre tillgänglighet och kraftbrist. Överpriserna har vuxit till ekonomiska bekymmer för svenska konsumenter och företag men sköna vinstpengar för våra grannländer.

Frågor formulerar sig:

Har de marknadsliberala krafterna arbetat till fromma för Sverige och svenskarna?

Kan det vara så att våra valda ombud vill väl för Sverige men saknar kunskap och det goda omdömet?

Kan det också vara så att det glömda skrået kraftingenjörerna ville väl, hade kunskap och det goda omdömet?

Vad måste göras nu?

* Ta snarast bort politiska prisområden.

* Vattenfall ges uppdrag att bygga nya vattenkraftstationer i Norrland.

* Svenska Kraftnät ges uppdrag att med högsta prioritet göra de förstärkningar som krävs i stamlinjenätet.

Ett fritt land måste vårda sin frihet.

Göran Eriksson, pensionerad krafttekniker

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

211 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
211
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

Trots att HMS / Halland håller världsklass när det gäller lednings- och navigeringssystem ska ubåten moderniseras.

Halland ska moderniseras

Ubåten håller redan världsklass när det gäller lednings- och navigeringssystem. 1 kommentar

Shinkansen.

Därför blev japanska shinkansen bäst i världen

I 50 år har höghastighetstågen punktligt trafikerat japanska spår. 2 kommentarer

Bredbandsleverantören Comhem föreläggs av PTS att datalagra.

Fler tvingas till datalagring

Samtidigt hemlighåller Post- och telestyrelsen sin första rättsanalys av EU-domen om datalagring. 4 kommentarer

Mariana Mazzucato

Statliga pengar bakom Iphone

Utan statliga riskpengar skulle det varken finnas Iphone, Google eller Tesla, menar innovationsprofessor Mariana Mazzucato. 22 kommentarer

EU begränsar fler ämnen i elektronik

EU begränsar fler ämnen i elektronik

Europeiska kommissionen ser över halter av vissa kemiska ämnen.

Tester visar att mobiler och datasignaler kan slå ut displayerna i cockpit.

Varningen: Boeings skärmar i cockpit slås ut av mobiler

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste nyheterna. 10 kommentarer

Annons
San Francisco rustar spårvagnarna

San Francisco rustar spårvagnarna

I en av de största spårvagnsbeställningarna som gjorts i USA köper San Francisco 175 nya fordon för att modernisera den spårbundna trafiken.

Batteri motar vinterkylan

Här lyfter Nasas ballongteleskop

Nasa har testat en ny typ av teleskop som stiger mot rymden under en ballong.

Målet: Få rymdraketen 
upp över 100 kilometer
Mads Wilson, dansk rymdraket

Målet: Få rymdraketen upp över 100 kilometer

Om bara några få år kan Copenhagen Suborbitals bli de första privatpersoner som skjuter upp en människa i rymden. ”Visst, det är ju galet. Men tänk om det lyckas!” 4 kommentarer

Hemmagjord raket uppskjuten

Hemmagjord raket uppskjuten

Tredje gången fick danskarna upp sin farkost. 23 kommentarer

Tror du det danska projektet lyckas skjuta upp en människa i rymden inom fem år?

Se resultatet
  • Ja 32%
  • Nej 68%
Rösta
Solceller

IEA: Solenergi kan bli största elkällan

Solceller och termisk solkraft kan generera upp till 27 procent av världens elenergi år 2050. 7 kommentarer

Ringhals ligger illa till när mp uppger att flera reaktorer kommer att stängas under mandatperioden.

MP: Flera reaktorer stängs

Socialdemokraterna och Miljöpartiet är nu överens om energifrågorna, inklusive höjda krav på kärnkraften. 214 kommentarer

Energibolags mardröm sann

Oro hos Svensk Energi efter uppgörelse hos S och MP. 25

Uselt resultat för kärnkraftverk

Oskarshamns kärnkraftverk går mycket dåligt. 24

Vilken reaktor bör stängas först?

Se resultatet
  • O1 78%
  • O2 6%
  • Ringhals 1 10%
  • Ringhals 2 6%
Rösta
Världens häftigaste stationer

Världens häftigaste stationer

BILDSPEL. Järnvägsstationer har ofta utmärkande utseende och placering. De kanske mest spektakulära hittar du här.

Svensk-tysk metod leta terrorbomber

Svensk-tysk metod leta terrorbomber

Minsta spår av ingredienser till bomber kan upptäckas med sensorer som utvecklats av svenska och tyska forskare. 8 kommentarer

Microsoft hoppade över 9:an och gick direkt på windows 10.

Microsoft skippade 9:an – här kommer Windows 10

Ska göra livet enklare för traditionella kontorsanställda som jobbar med mus och tangentbord. 44 kommentarer

Henriksdals reningsverk

Mikroplast flödar ut i havet via avloppet

Upp emot 70 miljoner partiklar av mikroplast per timme släpps ut i havet. 15 kommentarer

Pappersbruket i Hallsta.

Slutslösat på pappersbruket

De har investerat i system som tar vara på värme från produktionen. 10 kommentarer

Trängselskatt Göteborg.

Oklart läge efter nej till trängselskatten

Varken Socialdemokrater eller Moderater vill säga hur situationen i Göteborg ska lösas. 18 kommentarer

Hur bör politikerna agera gällande omröstningen om trängselskatten?

Se resultatet
  • Strunta i folkopinionen 33%
  • Stryka någon av satsningarna eller finansiera dem på annat sätt 55%
  • Begära att någon av de övriga avtalsparterna hostar upp mer pengar 12%
Rösta
Det slogs två rekord i vindkraft i helgen.

4 gigawattimmar på bara en timme

Blåsväder fick den svenska vindkraften att slå två produktionsrekord. 159 kommentarer

Öppen fjärrvärme.

Fjärrvärmen lämnar oljan

Fjärrvärmebranschen satsar grönt. ”Sveriges största miljöprojekt.” 3 kommentarer

Fjärrvärmerören får effektivare isolering.

Vakuum sänker förlusterna

I fjärrvärmenätets distributionsfas beräknas 10 procent av all värme gå förlorad.

Svenska utsläppen av växthusgaser minskar

Fjärrvärmen spelar här en viktig roll, enligt Naturvårdsverket. 1 kommentar

SKB: Vår metod för slutförvar fungerar

SKB: Vår metod för slutförvar fungerar

Efter 30 år av forskarkrig. ”Koppar korroderar inte i rent vatten” hävdar kärnkraftsindustrins bolag SKB i ny rapport. 34 kommentarer

Airbus A350 godkänd för trafik

Airbus A350 godkänd för trafik

Airbus A350 har fått godkänt för trafikflygningar av europeiska flygsäkerhetsmyndigheten EASA. I slutet av året väntas första leverans till flygbolag. 4 kommentarer

Brokollapsen: Vanligt 
att gjutformar rasar

Brokollapsen: Vanligt att gjutformar rasar

KTH-professor: Det handlar nästan alltid om konstruktionen. 6 kommentarer

Fotograferade bron – sedan kollapsade den

En ingenjör tyckte bron som höll på att byggas hade ojämnheter och tog bilder av den. Två timmar senare var den borta. 8 kommentarer

Motorvägen öppnar onsdag

Båda riktningar ska vara körbara, lovar Vejdirektoratet.

Brinnande bro Colorado River.

Brinnande broar och såpaglid

Kolla in andra broar som rasat, brunnit eller glidit på såpa.

300 SL prins Bertil

Den första superbilen

TEKNIKHISTORIA. Måsvinge­bilen var världens snabbast serietillverkade bil. Men den var inte utan brister. 4 kommentarer

High tech-rullen ska 
hindra trassel på linan
High tech-rullen ska 
hindra trassel på linan

High tech-rullen ska hindra trassel på linan

UNDER SKALET. Nappar det? Under Skalet plockar isär en högpresterande fiskerulle. 4 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders bästa seriestrippar

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster.

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Citatet

Citatet

Saxat från teknikvärlden. 1

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it och telekom. Här hittar du hela digitala arkivet.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb153 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Mobilladdare i nyckelringen

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se