Det var en gång en elkraftingenjör...

Det var en gång en elkraftingenjör...

DEBATT. Beslutet om fyra elområden är bara det senaste i raden av märkliga beslut inom energiområdet. Överpriserna har vuxit till ekonomiska bekymmer för svenska konsumenter och företag, skriver Göran Eriksson och tillägger att elkraftingenjörerna sitter inne med kunskap om svensk elförsörjning som glömts bort.

Annons

Verktyg

Fram till och med år 1995 tillförsäkrades Sveriges elkonsumenter sin dagliga dos av elektrisk ström av en grupp ansvarskännande naturvetenskapsmän. De tillhörde, det nu glömda skrået, elkraftingenjörerna.

De tog sitt uppdrag på stort allvar. Hängivet ställde de upp för abonnenterna, både helger och nätter. ”Abonnenterna måste få sin el” sa de och lade allt åt sidan när plikten kallade. De var medvetna om branschens långa ledtider och var därför tidigt ute med att investera i nya anläggningar. Anläggningar som stod beredda att tas i bruk när de behövdes.

De var medvetna om det ansvar som monopolet medförde och var därför återhållsamma med lönenivåer och vinstutdelning. För att hela Sverige skulle garanteras el i tillräcklig mängd byggde de stamlinjenät över hela landet. Stamlinjenätet medförde också att elkraften fick samma prisnivå oavsett var abonnenten fanns i landet. Teknikerna hade byggt upp ett naturligt landsomspännande tekniskt prisområde för Sverige.

År efter år visade statistik att svenska elabonnenter hade ett av världens lägsta elpriser och dessutom en tillgänglighet som låg i världstopp. Både när det gällde produktion och distribution dominerades branschen av statliga Vattenfall och kommunägda Sydkraft.

Men då kom marknadsliberalerna och politikerna.

Norge saknade stamlinjenät av svensk modell med flera prisområden som följd. Norrmännen såg fördelar i en friare prissättning på el och en fördel för Norge om den friare prissättningen infördes även i Sverige. Detta föranledde svenska politiker att döma ut kraftingenjörerna och kraftbranschen med den nedlåtande formuleringen att ”Kraftbranschen var så nedgången att något måste göras”. Konkurrens på en fri marknad var den medicin som skulle bota branschen.

I enighet beslutade riksdagen att lyssna på norrmännens önskan genom att avreglera den svenska elmarknaden från och med 1996.

Avregleringen medförde inledningsvis en nervös marknad med sjunkande elpriser och dålig lönsamhet som följd.

Ett kommunråd, i en mellansvensk kommun som jag arbetade mot då, uttryckte att kraftföretag inte var något att ha. Det var en bransch med små vinster och stora risker ansågs det i ägarnas styrelserum. De svenska ägarnas klagorop hördes i grannländerna som erbjöd sig att ta över skräpet. På så sätt blev syd- och mellansveriges kraftbransch Tysklands, Finlands och Norges egendom. Strax därpå steg priserna och vinsterna för de nya ägarna. Svenska Staten hade varit klok nog att behålla Vattenfall medan kommunerna nu satt med ”Svarte Petter”.

Danskar demonstrerade mot kärnkraft och Sverige tar emot en begäran från Danmark om att stänga Barsebäck.

Sverige följer lydigt deras krav och Barsebäck stängs. Barsebäcks nya tyska ägare får ersättning för den kraft som verket, genom stängningen, inte fick producera. Elbehovet kvarstår dock och leder till att våra grannländer kan öka sin produktion och med stigande lönsamhet leverera elkraft till Sverige.

Med avregleringen kom också marknadsprissättning på elkraft. Det svenska underskottet pressade upp prisnivån och vinsterna för grannländernas producenter. De hade nu fått betalt för Barsebäcks uteblivna produktion. De hade också höjt vinstnivån på kraft som de producerade i Sverige, liksom den kraft de exporterade till Sverige.

Som ovan beskrivits hade de svenska kraftteknikerna tidigt byggt ett landsomfattande stamlinjenät, som medfört ett enhetligt tekniskt nationellt prisområde. Ett naturligt prisområde för enhetliga elpriser över hela Sverige.

Med stängningen av Barsebäck uppstår obalans och under perioder med hög elkonsumtion blir det svårt att tillgodose södra Sverige med el. Sverige väljer då att prioritera svenska konsumenter och därför minska leveranserna till Danmark.

Detta får Danmark att ilskna till och via EU begär Danmark att Sverige skall delas upp i prisområden. Sverige gör lydigt som omvärlden önskar och inför fyra politiskt motiverade prisområden.

Sydsvenska konsumenter har genom elavgifter betalat för uppbyggnad av Barsebäck, för stamlinjenät och för Barsebäcks uteblivna produktion. De tvingas nu också att betala prispålägg för den ersättningskraft, som produceras eller tas in från utlandet för att täcka den kraft som Barsebäck inte producerar.

Den kapacitetsbrist, som stängningen av Barsebäck medförde, har ännu inte lett till några förstärkningar i stamlinjenätet. Prisområdesreformen ger betydligt högre elpriser i sydsverige men genererar inga nya kilowattimmar. Under trycket av höga priser kan det dock hända att några företag drar ner på verksamheten. Den då under pristrycket frigjorda elkraften kan levereras till Danmark så att danskarna åter blir glada.

Sverige hoppas nu att ersättningskraft ska kunna tas in från Tyskland, men Tyskland uppges ha svarat att de ingen kraft har att exportera, eftersom de beslutat att avveckla kärnkraften. Kan detta möjligen ordnas upp genom att Sverige i likhet med Danmark ilsknar till?

Prisområdesbeslutet är det senaste i raden av märkliga beslut inom energiområdet.

Kraftbranschens omreglering har medfört kraftigt höjda priser, sämre tillgänglighet och kraftbrist. Överpriserna har vuxit till ekonomiska bekymmer för svenska konsumenter och företag men sköna vinstpengar för våra grannländer.

Frågor formulerar sig:

Har de marknadsliberala krafterna arbetat till fromma för Sverige och svenskarna?

Kan det vara så att våra valda ombud vill väl för Sverige men saknar kunskap och det goda omdömet?

Kan det också vara så att det glömda skrået kraftingenjörerna ville väl, hade kunskap och det goda omdömet?

Vad måste göras nu?

* Ta snarast bort politiska prisområden.

* Vattenfall ges uppdrag att bygga nya vattenkraftstationer i Norrland.

* Svenska Kraftnät ges uppdrag att med högsta prioritet göra de förstärkningar som krävs i stamlinjenätet.

Ett fritt land måste vårda sin frihet.

Göran Eriksson, pensionerad krafttekniker

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

211 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
211
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

Naturgasen flyter allt mer

Naturgasen flyter allt mer

Landets andra terminal för flytande naturgas öppnar i Lysekil. Ute i Europa ses LNG som alternativ till Putins gas. 31 kommentarer

Så ska Teslan bli billigare

Så ska Teslan bli billigare

BILDSPEL. Nästa generation Tesla ska inte kosta mer än 220 000 kronor. ”Alla ska ha råd”. Ny Teknik har som första svenska tidning besökt bilfabriken i USA. 19 kommentarer

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Norge bygger hundratals snabbladdare för att elbilsförare ska slippa oron för att bli stående med tomt batteri. Estland likaså. I Sverige finns endast 32 platser med snabbladdare. 154 kommentarer

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Hur lång tid tar det att köra elbil mellan landets två största städer? Är det ens möjligt? Ny Teknik testar. 35 kommentarer

Här slår Tesla rekord

Tesla S är mest sålda bil i Norge under första kvartalet. 168 kommentarer

Gripens krokiga väg mot succé

Gripens krokiga väg mot succé

(TEKNIKHISTORIA) 1988 flög JAS 39 Gripen över Linköping. Det gick att se planet på två sätt. Antingen var det en dyr fåfänga som harvats fram genom förseningar och skandaler i tre decennier. Eller så var det ett smart, teknikledande stridsflygplan som konstruerades på bara några få år och gav Sverige en militär resurs i världsklass. Båda beskrivningarna stämde. 17 kommentarer

Ny lag mot plastpåsar

Den frikostiga användningen av plastpåsar ska minska i Europa. 80 procent ska ha försvunnit om fem år. 49 kommentarer

TEKNIKSVEPET

Ny måne hittad runt Saturnus

München pekas ut som Europas it-nav och rymdfarkosten Cassini kan ha hittat en ny måne. Här är några av de senaste tekniknyheterna.

Annons
Bomba i google

Här letar miniubåten efter försvunna MH370

Miniubåten Bluefin 21 bygger upp en 3d-karta av havsbottnen med hjälp av reflekterade ljudpulser.

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

ANALYS. Gång på gång blev Saabs delegation avspisad när man uppvaktade tyskarna. Sen hände något. 38 kommentarer

Saab köper Kockums

Icke bindande avsiktsförklaring undertecknad. 35

Motorer hämtade på Kockums

Topphemlig försvarsutrustning togs av FMV. 69

Skjuter fortkörare med ljudkanon

Ett ljudligt skott ska få fortkörare vid vägarbeten i Missouri att sänka farten. 8 kommentarer

Orolig anställd.

Kan chefen säga upp halva min anställning?

Experten på arbetsrätt svarar orolig anställd.

DEBATT
”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

DEBATT. Krisen i Ukraina blottar EUs ohållbara beroende av rysk energi. Men med 100 % förnybar energi kan vi få ett oberoende energisystem och samtidigt öppna för export av smart teknik, skriver miljöpartisterna Isabella Lövin och Peter Eriksson. 112 kommentarer

Ukraina köper tysk gas

Tyskland börjar leverera. 46

Ukraina slutar köpa rysk gas

Priset höjdes med 80 procent. 20

Vinnova ska ansvara för företagsinkubation

Beslutet fattades av regeringen på onsdagen. 4 kommentarer

Skadestånd för kärnkraftsstopp i sikte

Tyska energibolag har nu kommit ett steg närmare att få skadestånd för stängningen av kärnkraftverken 2011. 6 kommentarer

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Deras existens har betraktats som hypotetiskt möjliga, men knappas troliga. 5 kommentarer

”Löfvén satsar på 
att lösa fel problem”

”Löfvén satsar på att lösa fel problem”

REPLIK. Statens riskkapital kan bara ge försumbara effekter på innovationskraften, enligt Christian Sandström på Ratio. 11 kommentarer

Knepen som gör elcykeln vädertålig
Knepen som gör elcykeln vädertålig

Knepen som gör elcykeln vädertålig

UNDER SKALET Allt fler svenskar köper elcyklar för att klara pendlingen till jobbet utan att bli alltför svettiga. Ny Teknik bänder upp en för att kolla vad som finns under kåporna. 34 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it och telekom. Här hittar du hela digitala arkivet.

Senaste quizen

Alla våra quiz
Annons
Annons

Senaste videoklippen

Under skalet: Elcykel

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se