Det var en gång en elkraftingenjör...

Det var en gång en elkraftingenjör...

DEBATT. Beslutet om fyra elområden är bara det senaste i raden av märkliga beslut inom energiområdet. Överpriserna har vuxit till ekonomiska bekymmer för svenska konsumenter och företag, skriver Göran Eriksson och tillägger att elkraftingenjörerna sitter inne med kunskap om svensk elförsörjning som glömts bort.

Annons

Fram till och med år 1995 tillförsäkrades Sveriges elkonsumenter sin dagliga dos av elektrisk ström av en grupp ansvarskännande naturvetenskapsmän. De tillhörde, det nu glömda skrået, elkraftingenjörerna.

De tog sitt uppdrag på stort allvar. Hängivet ställde de upp för abonnenterna, både helger och nätter. ”Abonnenterna måste få sin el” sa de och lade allt åt sidan när plikten kallade. De var medvetna om branschens långa ledtider och var därför tidigt ute med att investera i nya anläggningar. Anläggningar som stod beredda att tas i bruk när de behövdes.

De var medvetna om det ansvar som monopolet medförde och var därför återhållsamma med lönenivåer och vinstutdelning. För att hela Sverige skulle garanteras el i tillräcklig mängd byggde de stamlinjenät över hela landet. Stamlinjenätet medförde också att elkraften fick samma prisnivå oavsett var abonnenten fanns i landet. Teknikerna hade byggt upp ett naturligt landsomspännande tekniskt prisområde för Sverige.

År efter år visade statistik att svenska elabonnenter hade ett av världens lägsta elpriser och dessutom en tillgänglighet som låg i världstopp. Både när det gällde produktion och distribution dominerades branschen av statliga Vattenfall och kommunägda Sydkraft.

Men då kom marknadsliberalerna och politikerna.

Norge saknade stamlinjenät av svensk modell med flera prisområden som följd. Norrmännen såg fördelar i en friare prissättning på el och en fördel för Norge om den friare prissättningen infördes även i Sverige. Detta föranledde svenska politiker att döma ut kraftingenjörerna och kraftbranschen med den nedlåtande formuleringen att ”Kraftbranschen var så nedgången att något måste göras”. Konkurrens på en fri marknad var den medicin som skulle bota branschen.

I enighet beslutade riksdagen att lyssna på norrmännens önskan genom att avreglera den svenska elmarknaden från och med 1996.

Avregleringen medförde inledningsvis en nervös marknad med sjunkande elpriser och dålig lönsamhet som följd.

Ett kommunråd, i en mellansvensk kommun som jag arbetade mot då, uttryckte att kraftföretag inte var något att ha. Det var en bransch med små vinster och stora risker ansågs det i ägarnas styrelserum. De svenska ägarnas klagorop hördes i grannländerna som erbjöd sig att ta över skräpet. På så sätt blev syd- och mellansveriges kraftbransch Tysklands, Finlands och Norges egendom. Strax därpå steg priserna och vinsterna för de nya ägarna. Svenska Staten hade varit klok nog att behålla Vattenfall medan kommunerna nu satt med ”Svarte Petter”.

Danskar demonstrerade mot kärnkraft och Sverige tar emot en begäran från Danmark om att stänga Barsebäck.

Sverige följer lydigt deras krav och Barsebäck stängs. Barsebäcks nya tyska ägare får ersättning för den kraft som verket, genom stängningen, inte fick producera. Elbehovet kvarstår dock och leder till att våra grannländer kan öka sin produktion och med stigande lönsamhet leverera elkraft till Sverige.

Med avregleringen kom också marknadsprissättning på elkraft. Det svenska underskottet pressade upp prisnivån och vinsterna för grannländernas producenter. De hade nu fått betalt för Barsebäcks uteblivna produktion. De hade också höjt vinstnivån på kraft som de producerade i Sverige, liksom den kraft de exporterade till Sverige.

Som ovan beskrivits hade de svenska kraftteknikerna tidigt byggt ett landsomfattande stamlinjenät, som medfört ett enhetligt tekniskt nationellt prisområde. Ett naturligt prisområde för enhetliga elpriser över hela Sverige.

Med stängningen av Barsebäck uppstår obalans och under perioder med hög elkonsumtion blir det svårt att tillgodose södra Sverige med el. Sverige väljer då att prioritera svenska konsumenter och därför minska leveranserna till Danmark.

Detta får Danmark att ilskna till och via EU begär Danmark att Sverige skall delas upp i prisområden. Sverige gör lydigt som omvärlden önskar och inför fyra politiskt motiverade prisområden.

Sydsvenska konsumenter har genom elavgifter betalat för uppbyggnad av Barsebäck, för stamlinjenät och för Barsebäcks uteblivna produktion. De tvingas nu också att betala prispålägg för den ersättningskraft, som produceras eller tas in från utlandet för att täcka den kraft som Barsebäck inte producerar.

Den kapacitetsbrist, som stängningen av Barsebäck medförde, har ännu inte lett till några förstärkningar i stamlinjenätet. Prisområdesreformen ger betydligt högre elpriser i sydsverige men genererar inga nya kilowattimmar. Under trycket av höga priser kan det dock hända att några företag drar ner på verksamheten. Den då under pristrycket frigjorda elkraften kan levereras till Danmark så att danskarna åter blir glada.

Sverige hoppas nu att ersättningskraft ska kunna tas in från Tyskland, men Tyskland uppges ha svarat att de ingen kraft har att exportera, eftersom de beslutat att avveckla kärnkraften. Kan detta möjligen ordnas upp genom att Sverige i likhet med Danmark ilsknar till?

Prisområdesbeslutet är det senaste i raden av märkliga beslut inom energiområdet.

Kraftbranschens omreglering har medfört kraftigt höjda priser, sämre tillgänglighet och kraftbrist. Överpriserna har vuxit till ekonomiska bekymmer för svenska konsumenter och företag men sköna vinstpengar för våra grannländer.

Frågor formulerar sig:

Har de marknadsliberala krafterna arbetat till fromma för Sverige och svenskarna?

Kan det vara så att våra valda ombud vill väl för Sverige men saknar kunskap och det goda omdömet?

Kan det också vara så att det glömda skrået kraftingenjörerna ville väl, hade kunskap och det goda omdömet?

Vad måste göras nu?

* Ta snarast bort politiska prisområden.

* Vattenfall ges uppdrag att bygga nya vattenkraftstationer i Norrland.

* Svenska Kraftnät ges uppdrag att med högsta prioritet göra de förstärkningar som krävs i stamlinjenätet.

Ett fritt land måste vårda sin frihet.

Göran Eriksson, pensionerad krafttekniker

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

211 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
211
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Metoden som gav 
miljoner tvålar

Metoden som gav miljoner tvålar

TEKNIKHISTORIA. Nicolas Leblanc löste ett av sin tids största industriella problem med en process för att tillverka natriumkarbonat. Tidningen Teknikhistoria har porträtterat tvålhjälten. 2 kommentarer

Undervattensdrönare Remus 600

Attackubåtar i USA får undervattensdrönare

Amerikanska attackubåtar ska senare i år börja använda undervattensdrönare, som utför uppdrag på egen hand. 37 kommentarer

Här lufttankar de drönaren

Här lufttankar de drönaren

Den första lufttankningen med en obemannad flygfarkost gjordes i veckan.

Litiumbatteri

Varför slocknar litiumbatteriet?

TEKNIKFRÅGAN. Varför dör mitt dyra litiumbatteri före alkalinbatteriet? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 6 kommentarer

Vilken vinflaska är förgiftad?

Veckans gåta: Hitta
det förgiftade vinet

Hur ska kungen hitta flaskan med dödligt gift?

Vattenfall

Riksrevisionen: Vattenfall satsar för lite på forskning

Kritik mot den statliga energijätten på flera punkter i en färsk granskning. 8 kommentarer

”Vänlig” målarfärg ger fler allergier

Fler flickor än pojkar hotas på sommarjobbet

FARLIGASTE BRANSCHERNA. De senaste fem somrarna har 917 ungdomar skadats så svårt på arbetet att det har lett till sjukskrivning.

Annons
solceller

Fem största hindren för mer svensk solenergi

Gamla prislistor, fula solceller och höghus som skuggar. Här är hindren för mer solenergi i Sverige. 68 kommentarer

Solcell

Skattesmäll för solceller

Regeringens förslag på energiskatt för solel slår hårt mot många solcellsanläggningar. 168 kommentarer

Tjäna 1,75 kronor mer per kWh på solcellerna

Från 25 till 200 öre per kilowattimme. Så mycket skiljer ersättningen från elbolagen när solcellsägare säljer sin överskottsel. 17 kommentarer

Marie Alpman

Sverige behöver fler som Tobii

KRÖNIKA. Några killar på KTH får en lysande idé. Efter så där 10-15 år har bolaget 600 anställda och noteras på Stockholmsbörsen. 19 kommentarer

Här lagar de datorn – i ugnen

Här lagar de datorn – i ugnen

Har datorn gett upp? Testa att ugnsbaka moderkortet i 200 grader. 31 kommentarer

Vad är bäst för miljön?

Se resultatet
  • Ugnsbaka datorn tillbaka till livet 74%
  • Köpa en ny 26%
Rösta
TAT-grundaren: 
Blackberry ett 
sjunkande skepp

TAT-grundaren: Blackberry ett sjunkande skepp

Hampus Jakobsson kommenterar nedläggningen av Blackberry i Malmö. 12 kommentarer

Blackberry lägger ner i Malmö

Blackberry, före detta TAT i Malmö, lägger ner svenska verksamheten.

Lättare hitta försvunna plan

Kugghjul av plast
lika bra som metall

Bilens kugghjul av metall kan ersättas av kolfiberförstärkt plast.

SENASTE TEKNIKNYTT
Första videon på Youtube

Första videon på Youtube

TEKNIKSVEPET. I den första videon som lades upp på Youtube är huvudpersonerna – elefanter. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

Sony

Mobilbolagen lämnar stort tomrum i Skåne

Få tror att Sony finns kvar i Lund om fem år. Axis riskerar samma öde. 3 kommentarer

Susanna Baltscheffsky

En chans att vara innovativ, Stefan Löfven

LEDARE. I Skåne försvinner ingenjörsjobb när storbolag drar ner på sin verksamhet. 11 kommentarer

”Vi behöver folk, gärna Sonys”

Neo Technology tog in 170 miljoner kronor för att växa snabbare.

Ewa Solutions kopplar upp

Skånebolag är duktiga på prylarnas internet.

Regeringen säger ja till cyberattacker

Försvarsmakten har länge velat få genomföra egna cyberattacker. 16 kommentarer

schweizisk fickkniv

Varför klipper saxen
i fickkniven bäst?

TEKNIKFRÅGAN. Ge besked i Ny Tekniks Teknikfråga. 11 kommentarer

Ericsson Hans Vestberg

Hans Vestberg: Nokias förra strategi var fel

Ericssons vd Hans Vestberg menar att Nokias köp av Alcatel-Lucent är logiskt. 11 kommentarer

Mercedes framtidsbuss - lång och eldriven

Mercedes framtidsbuss - lång och eldriven

Framtidens bussar är eldrivna och långa med plats för närmare 200 passagerare. 5 kommentarer

Flytande bron är som 
en gigantisk cykelkedja

Flytande bron är som en gigantisk cykelkedja

I Norge planeras en ny typ av flytbro som ska bestå av rörliga länkar likt en gigantisk cykelkedja. 16 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

jobb223 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Drönare lufttankar

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se