Det var en gång en elkraftingenjör...

Tipsa en vän om en artikel

Det var en gång en elkraftingenjör...

DEBATT. Beslutet om fyra elområden är bara det senaste i raden av märkliga beslut inom energiområdet. Överpriserna har vuxit till ekonomiska bekymmer för svenska konsumenter och företag, skriver Göran Eriksson och tillägger att elkraftingenjörerna sitter inne med kunskap om svensk elförsörjning som glömts bort.

Annons

Fram till och med år 1995 tillförsäkrades Sveriges elkonsumenter sin dagliga dos av elektrisk ström av en grupp ansvarskännande naturvetenskapsmän. De tillhörde, det nu glömda skrået, elkraftingenjörerna.

De tog sitt uppdrag på stort allvar. Hängivet ställde de upp för abonnenterna, både helger och nätter. ”Abonnenterna måste få sin el” sa de och lade allt åt sidan när plikten kallade. De var medvetna om branschens långa ledtider och var därför tidigt ute med att investera i nya anläggningar. Anläggningar som stod beredda att tas i bruk när de behövdes.

De var medvetna om det ansvar som monopolet medförde och var därför återhållsamma med lönenivåer och vinstutdelning. För att hela Sverige skulle garanteras el i tillräcklig mängd byggde de stamlinjenät över hela landet. Stamlinjenätet medförde också att elkraften fick samma prisnivå oavsett var abonnenten fanns i landet. Teknikerna hade byggt upp ett naturligt landsomspännande tekniskt prisområde för Sverige.

År efter år visade statistik att svenska elabonnenter hade ett av världens lägsta elpriser och dessutom en tillgänglighet som låg i världstopp. Både när det gällde produktion och distribution dominerades branschen av statliga Vattenfall och kommunägda Sydkraft.

Men då kom marknadsliberalerna och politikerna.

Norge saknade stamlinjenät av svensk modell med flera prisområden som följd. Norrmännen såg fördelar i en friare prissättning på el och en fördel för Norge om den friare prissättningen infördes även i Sverige. Detta föranledde svenska politiker att döma ut kraftingenjörerna och kraftbranschen med den nedlåtande formuleringen att ”Kraftbranschen var så nedgången att något måste göras”. Konkurrens på en fri marknad var den medicin som skulle bota branschen.

I enighet beslutade riksdagen att lyssna på norrmännens önskan genom att avreglera den svenska elmarknaden från och med 1996.

Avregleringen medförde inledningsvis en nervös marknad med sjunkande elpriser och dålig lönsamhet som följd.

Ett kommunråd, i en mellansvensk kommun som jag arbetade mot då, uttryckte att kraftföretag inte var något att ha. Det var en bransch med små vinster och stora risker ansågs det i ägarnas styrelserum. De svenska ägarnas klagorop hördes i grannländerna som erbjöd sig att ta över skräpet. På så sätt blev syd- och mellansveriges kraftbransch Tysklands, Finlands och Norges egendom. Strax därpå steg priserna och vinsterna för de nya ägarna. Svenska Staten hade varit klok nog att behålla Vattenfall medan kommunerna nu satt med ”Svarte Petter”.

Danskar demonstrerade mot kärnkraft och Sverige tar emot en begäran från Danmark om att stänga Barsebäck.

Sverige följer lydigt deras krav och Barsebäck stängs. Barsebäcks nya tyska ägare får ersättning för den kraft som verket, genom stängningen, inte fick producera. Elbehovet kvarstår dock och leder till att våra grannländer kan öka sin produktion och med stigande lönsamhet leverera elkraft till Sverige.

Med avregleringen kom också marknadsprissättning på elkraft. Det svenska underskottet pressade upp prisnivån och vinsterna för grannländernas producenter. De hade nu fått betalt för Barsebäcks uteblivna produktion. De hade också höjt vinstnivån på kraft som de producerade i Sverige, liksom den kraft de exporterade till Sverige.

Som ovan beskrivits hade de svenska kraftteknikerna tidigt byggt ett landsomfattande stamlinjenät, som medfört ett enhetligt tekniskt nationellt prisområde. Ett naturligt prisområde för enhetliga elpriser över hela Sverige.

Med stängningen av Barsebäck uppstår obalans och under perioder med hög elkonsumtion blir det svårt att tillgodose södra Sverige med el. Sverige väljer då att prioritera svenska konsumenter och därför minska leveranserna till Danmark.

Detta får Danmark att ilskna till och via EU begär Danmark att Sverige skall delas upp i prisområden. Sverige gör lydigt som omvärlden önskar och inför fyra politiskt motiverade prisområden.

Sydsvenska konsumenter har genom elavgifter betalat för uppbyggnad av Barsebäck, för stamlinjenät och för Barsebäcks uteblivna produktion. De tvingas nu också att betala prispålägg för den ersättningskraft, som produceras eller tas in från utlandet för att täcka den kraft som Barsebäck inte producerar.

Den kapacitetsbrist, som stängningen av Barsebäck medförde, har ännu inte lett till några förstärkningar i stamlinjenätet. Prisområdesreformen ger betydligt högre elpriser i sydsverige men genererar inga nya kilowattimmar. Under trycket av höga priser kan det dock hända att några företag drar ner på verksamheten. Den då under pristrycket frigjorda elkraften kan levereras till Danmark så att danskarna åter blir glada.

Sverige hoppas nu att ersättningskraft ska kunna tas in från Tyskland, men Tyskland uppges ha svarat att de ingen kraft har att exportera, eftersom de beslutat att avveckla kärnkraften. Kan detta möjligen ordnas upp genom att Sverige i likhet med Danmark ilsknar till?

Prisområdesbeslutet är det senaste i raden av märkliga beslut inom energiområdet.

Kraftbranschens omreglering har medfört kraftigt höjda priser, sämre tillgänglighet och kraftbrist. Överpriserna har vuxit till ekonomiska bekymmer för svenska konsumenter och företag men sköna vinstpengar för våra grannländer.

Frågor formulerar sig:

Har de marknadsliberala krafterna arbetat till fromma för Sverige och svenskarna?

Kan det vara så att våra valda ombud vill väl för Sverige men saknar kunskap och det goda omdömet?

Kan det också vara så att det glömda skrået kraftingenjörerna ville väl, hade kunskap och det goda omdömet?

Vad måste göras nu?

* Ta snarast bort politiska prisområden.

* Vattenfall ges uppdrag att bygga nya vattenkraftstationer i Norrland.

* Svenska Kraftnät ges uppdrag att med högsta prioritet göra de förstärkningar som krävs i stamlinjenätet.

Ett fritt land måste vårda sin frihet.

Göran Eriksson, pensionerad krafttekniker

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

211 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
211
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan

Bilägare bryr sig inte om nya funktioner

Instrumentbräda med display

Biltillverkarna spenderar miljardbelopp på nya tekniska funktioner i fordonen. Men många bilägare använder dem inte. 25 kommentarer

Materialet gör led-lampan billig som en glödlampa

Led-lampa

En ny materialblandning kapar priset på lysdioder. Det hävdar amerikanska forskare. 13 kommentarer

Ny metod återvinna permanentmagneter

Ny metod återvinna permanentmagneter

Permanentmagneter med sina värdefulla jordartsmetaller neodym och dysprosium kan med en ny metod återvinnas i ett fåtal steg när motorer eller generatorer tjänat ut. 3 kommentarer

BMW-anställda bär kolfibermaterial

På besök i BMW:s toppmoderna fabrik

Grejen med BMW i3 är inte att den är en elbil med fräck design. Grejen är att BMW som första biltillverkare använt kolfiber i stor skala. 26 kommentarer

Elbilsfabriken vill vara miljövänlig

Miljötänkande och design ska känneteckna BMW:s fabrik i Leipzig. Ny Teknik har besökt biljättens nyaste fabrik. 2 kommentarer

Lyftkran i motljus

Branschen kritisk mot nya energikrav för hus

Många företag och organisationer är kritiska till Boverkets förslag på nya energikrav. De menar att verket har räknat på fel sätt. 5 kommentarer

TEKNIKFRÅGAN

Varför klarar helikoptern inte högspänning?

Helikopter flygr över elledingar

Varför kan fåglar nudda högspänningsledningar men inte helikoptrar? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga! 35 kommentarer

Annons
Vinnaren blir Ikeas testpilot

Vinnaren blir Ikeas testpilot

Vinnaren blir Ikeas testpilot

I morgon fredag 4 september är sista dagen att anmäla sig till vår tävling "Sveriges smartaste hem". Segraren får bland annat en presentcheck på 10 000 kronor.

Från vänster:
Jason Calacanis, Niklas Östeberg Delivery Hero, Kees Koolen EQT Ventures, Jo Bertram Uber och Peter Carlsson, Tesla.

"Uber tar 20 procent av sina förare"

- Uber tar 20 procent på varje körning, sa Jason Calacanis, på Sthlm Tech Week. Och Teslas Peter Carlsson sa att han tror dödsolyckorna minskar till en tiondel med självkörande bilar. 1 kommentar

3d-glas

Genomskinligt glas ur 3d-skrivaren

Amerikanska forskare har utvecklat en 3d-skrivare för vanligt glass. Största utmaningen var att få den heta glasmassan att inte fastna i munstycket. 7 kommentarer

Sju gener är livets startknapp

Femcelligt mänskligt embryo

Nu finns svaret på i vilken ordningen generna slås på när ett människoliv skapas. Bakom genombrottet ligger forskare vid Karoliniska institutet. Sju nyfunna gener spelar en nyckelroll. 17 kommentarer

"Nätet har skapat en modern sexrevolution"

Tinder-appen demonstrerad

Tinder är för 2010-talet vad p-piller var för 1960-talets sexuella frigörelse. Det menar Sam Sundberg i sin krönika. 8 kommentarer

Utreder vad som är taxi

Porträtt av Amy Rader Olsson

KTH-forskaren Amy Rader Olsson ska leda regeringens taxi-utredning: - Är Uber Pop samåkning, när bolaget tar betalt?, undrar hon i en intervju med Ny Teknik. 3 kommentarer

Detalj ur Tesla-bil, logga

Tredje teslan här om två år (kanske)

TEKNIKSVEPET. Musk planerar en billigare Tesla, Marslandaren hittar märkliga saker och datorn kan måla som Picasso. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

Tux, symbolen för Linux

Xiaomi satsar på Linux-dator

Kinesiska mobilsuccén Xiaomi planerar att börja sälja bärbara datorer med Linux. Taktiken är densamma som för mobilerna: hög prestanda men relativt lågt pris. 11 kommentarer

öga med kontaktlins framför

Magic Leaps patent: kontaktlins som lurar ögat

Vad jobbar hemlighetsfulla Magic Leap med? 97 nya patentansökningar skvallrar om en kontaktlins som visar virtuella föremål.

Det tidiga universums ljusstarkaste galax, CR7.

Utredare: Satsa på Kirunas rymdbas

Utveckla rymdbasen Esrange för att skicka upp små satelliter i omloppsbana i rymden. Det är ett av förslagen i nya rymdstrategin. 3 kommentarer

Ny metod bli av med gamla satelliter

Ny metod bli av med gamla satelliter

Satelliter som har slutat fungera utgör en risk så länge de är kvar i omloppsbana. Med en ny metod kan de elimineras på ett kontrollerat sätt. 3 kommentarer

Tekniken som drabbas när Ericsson drar ner

Detalj ur grafik om Ericssons neddragningar

Kartläggning: En tredjedel av de 1 100 som förlorat jobbet på Ericsson arbetade med produktutveckling. 18 kommentarer

Så slår Ericssons neddragningar

De olika kontoren drabbas olika hårt av vågen av uppsägningar. 4 kommentarer

TEKNIKFRÅGAN
Bilist i snö rengör framrutan

Varför fryser bara vindrutan?

Fråga: Varför måste jag skrapa vindrutan men inte bilens sidorutor? Vi vänder oss till våra kunniga läsare för hjälp. Kan du svaret? 51 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

jobb385 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Franzéns smarta gym

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se