Det var en gång en elkraftingenjör...

Det var en gång en elkraftingenjör...

DEBATT. Beslutet om fyra elområden är bara det senaste i raden av märkliga beslut inom energiområdet. Överpriserna har vuxit till ekonomiska bekymmer för svenska konsumenter och företag, skriver Göran Eriksson och tillägger att elkraftingenjörerna sitter inne med kunskap om svensk elförsörjning som glömts bort.

Annons

Verktyg

Fram till och med år 1995 tillförsäkrades Sveriges elkonsumenter sin dagliga dos av elektrisk ström av en grupp ansvarskännande naturvetenskapsmän. De tillhörde, det nu glömda skrået, elkraftingenjörerna.

De tog sitt uppdrag på stort allvar. Hängivet ställde de upp för abonnenterna, både helger och nätter. ”Abonnenterna måste få sin el” sa de och lade allt åt sidan när plikten kallade. De var medvetna om branschens långa ledtider och var därför tidigt ute med att investera i nya anläggningar. Anläggningar som stod beredda att tas i bruk när de behövdes.

De var medvetna om det ansvar som monopolet medförde och var därför återhållsamma med lönenivåer och vinstutdelning. För att hela Sverige skulle garanteras el i tillräcklig mängd byggde de stamlinjenät över hela landet. Stamlinjenätet medförde också att elkraften fick samma prisnivå oavsett var abonnenten fanns i landet. Teknikerna hade byggt upp ett naturligt landsomspännande tekniskt prisområde för Sverige.

År efter år visade statistik att svenska elabonnenter hade ett av världens lägsta elpriser och dessutom en tillgänglighet som låg i världstopp. Både när det gällde produktion och distribution dominerades branschen av statliga Vattenfall och kommunägda Sydkraft.

Men då kom marknadsliberalerna och politikerna.

Norge saknade stamlinjenät av svensk modell med flera prisområden som följd. Norrmännen såg fördelar i en friare prissättning på el och en fördel för Norge om den friare prissättningen infördes även i Sverige. Detta föranledde svenska politiker att döma ut kraftingenjörerna och kraftbranschen med den nedlåtande formuleringen att ”Kraftbranschen var så nedgången att något måste göras”. Konkurrens på en fri marknad var den medicin som skulle bota branschen.

I enighet beslutade riksdagen att lyssna på norrmännens önskan genom att avreglera den svenska elmarknaden från och med 1996.

Avregleringen medförde inledningsvis en nervös marknad med sjunkande elpriser och dålig lönsamhet som följd.

Ett kommunråd, i en mellansvensk kommun som jag arbetade mot då, uttryckte att kraftföretag inte var något att ha. Det var en bransch med små vinster och stora risker ansågs det i ägarnas styrelserum. De svenska ägarnas klagorop hördes i grannländerna som erbjöd sig att ta över skräpet. På så sätt blev syd- och mellansveriges kraftbransch Tysklands, Finlands och Norges egendom. Strax därpå steg priserna och vinsterna för de nya ägarna. Svenska Staten hade varit klok nog att behålla Vattenfall medan kommunerna nu satt med ”Svarte Petter”.

Danskar demonstrerade mot kärnkraft och Sverige tar emot en begäran från Danmark om att stänga Barsebäck.

Sverige följer lydigt deras krav och Barsebäck stängs. Barsebäcks nya tyska ägare får ersättning för den kraft som verket, genom stängningen, inte fick producera. Elbehovet kvarstår dock och leder till att våra grannländer kan öka sin produktion och med stigande lönsamhet leverera elkraft till Sverige.

Med avregleringen kom också marknadsprissättning på elkraft. Det svenska underskottet pressade upp prisnivån och vinsterna för grannländernas producenter. De hade nu fått betalt för Barsebäcks uteblivna produktion. De hade också höjt vinstnivån på kraft som de producerade i Sverige, liksom den kraft de exporterade till Sverige.

Som ovan beskrivits hade de svenska kraftteknikerna tidigt byggt ett landsomfattande stamlinjenät, som medfört ett enhetligt tekniskt nationellt prisområde. Ett naturligt prisområde för enhetliga elpriser över hela Sverige.

Med stängningen av Barsebäck uppstår obalans och under perioder med hög elkonsumtion blir det svårt att tillgodose södra Sverige med el. Sverige väljer då att prioritera svenska konsumenter och därför minska leveranserna till Danmark.

Detta får Danmark att ilskna till och via EU begär Danmark att Sverige skall delas upp i prisområden. Sverige gör lydigt som omvärlden önskar och inför fyra politiskt motiverade prisområden.

Sydsvenska konsumenter har genom elavgifter betalat för uppbyggnad av Barsebäck, för stamlinjenät och för Barsebäcks uteblivna produktion. De tvingas nu också att betala prispålägg för den ersättningskraft, som produceras eller tas in från utlandet för att täcka den kraft som Barsebäck inte producerar.

Den kapacitetsbrist, som stängningen av Barsebäck medförde, har ännu inte lett till några förstärkningar i stamlinjenätet. Prisområdesreformen ger betydligt högre elpriser i sydsverige men genererar inga nya kilowattimmar. Under trycket av höga priser kan det dock hända att några företag drar ner på verksamheten. Den då under pristrycket frigjorda elkraften kan levereras till Danmark så att danskarna åter blir glada.

Sverige hoppas nu att ersättningskraft ska kunna tas in från Tyskland, men Tyskland uppges ha svarat att de ingen kraft har att exportera, eftersom de beslutat att avveckla kärnkraften. Kan detta möjligen ordnas upp genom att Sverige i likhet med Danmark ilsknar till?

Prisområdesbeslutet är det senaste i raden av märkliga beslut inom energiområdet.

Kraftbranschens omreglering har medfört kraftigt höjda priser, sämre tillgänglighet och kraftbrist. Överpriserna har vuxit till ekonomiska bekymmer för svenska konsumenter och företag men sköna vinstpengar för våra grannländer.

Frågor formulerar sig:

Har de marknadsliberala krafterna arbetat till fromma för Sverige och svenskarna?

Kan det vara så att våra valda ombud vill väl för Sverige men saknar kunskap och det goda omdömet?

Kan det också vara så att det glömda skrået kraftingenjörerna ville väl, hade kunskap och det goda omdömet?

Vad måste göras nu?

* Ta snarast bort politiska prisområden.

* Vattenfall ges uppdrag att bygga nya vattenkraftstationer i Norrland.

* Svenska Kraftnät ges uppdrag att med högsta prioritet göra de förstärkningar som krävs i stamlinjenätet.

Ett fritt land måste vårda sin frihet.

Göran Eriksson, pensionerad krafttekniker

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

211 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
211
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

En stilstudie av Sveriges första reaplan. Efter att de tjänat ut på F 13 i Norrköping, överfördes de till Kungliga Östgöta Flygflottilj på Malmen utanför Linköping. Sikten från kabinen på Vampire-planen var som synes mycket god.

Vampyrerna kommer!

TEKNIKHISTORIA. Den 4 juni 1946 var en stor dag för svenskt flyg. Då kom de första reaktionsdrivna flygplanen till Sverige. 4 kommentarer

Bäckebo-torpeden var en tysk V2-raket på villovägar som slog ner i Småland. Senare kom Tyskland och Hitler att använda V2-raketer mot England.

Hitlers raket blev startskottet för rea

Det tyska supervapnet slog ner i Småland. 6 kommentarer

Stamceller

Frisk av stamceller – i det egna blodet

Två matskedar blod och en byggnadsställning är allt som behövs för att odla fram ett kroppseget blodkärl. 4 kommentarer

Solel

400 nya miljoner till solel

Regeringen skjuter till nya bidragspengar till personer som installerar solceller. 32 kommentarer

Solcell

Skatterabatt för solceller

60 öre per kWh är nya regeringens förslag. 65 kommentarer

Charlotta von Schultz

Hur känner du för solceller på taket?

KRÖNIKA. Vad skulle få dig att ha solceller hemma? 75 kommentarer

PTS hemlighöll pm om datalagring

PTS generaldirektör Göran Marby ansåg att det var "olämpligt" att skicka myndighetens tolkning av EU:s datalagringsdom till Justitieutskottet. Då skulle den ju bli offentlig och det ville man inte. 12 kommentarer

Risk för snabb 
polomkastning

Världens största fyrverkeri

Ett japanskt företag har tillverkat världens tyngsta fyrverkeripjäs.

Så ska Försvaret gå vidare
Det är fortfarande de tre ytobservationerna som är intressantast när Försvarsmakten ska börja analysera informationen från jakten på en eventuell ubåt i Stockholms skärgår, säger konteramiral Anders Grenstad.

Så ska Försvaret gå vidare

Stora mängder teknisk information som Försvarsmakten samlat in under marinens underrättelseoperation ska nu gås igenom.

”Den eller de som kränkt våra vatten har lämnat”

Merparten av fartygs- och amfibieförbanden har nu gått i hamn. 13 kommentarer

Genom att utnyttja vattenskikt med olika densitet kan en ubåt undgå upptäckt.

Så kan ubåtar gömma sig i Östersjön

Ubåtsjakt är exceptionellt svår just här. 30 kommentarer

Annons

Klart riva reaktor i Studsvik

Kärnreaktorerna R2 och R2-0 i Studsvik har fått klartecken av strålsäkerhetsmyndigheten att rivas. R2 togs i drift 1960. 15 kommentarer

Det vita på guldversionen av Iphone 6 riskerar missfärgas i jeans.

Jeans riskerar färga din Iphone

TEKNIKSVEPET. Användare av Iphone 6 har hittat något nytt att klaga över. 10 kommentarer

Så ska bilarna leva 
vidare efter skroten

Så ska bilarna leva vidare efter skroten

Från årsskiftet ska 95 procent av vikten i en bil kunna återvinnas. 5 kommentarer

Skrotbilen blir koppargruva

Walters Bildelar ska loss koppar ur skrotbilar. 5 kommentarer

Sex av tio billiga bilbarnstolar underkändes

Sex av tio billiga bilbarnstolar underkändes

Sex av tio bilbarnstolar i prisklassen under 70 euro underkändes i en tysk test nyligen. 2 kommentarer

Oro när Daimler säljer Tesla

Oro när Daimler säljer Tesla

Daimlers beslut att sälja sitt innehav av Teslaaktier har satt igång spekulationer om skärpt konkurrens. 8 kommentarer

Varför lyckas Israel 
där Sverige misslyckas?
Varför lyckas Israel 
där Sverige misslyckas?

Varför lyckas Israel där Sverige misslyckas?

TEL AVIV. Jämfört med Sverige lyckas Israel skapa många fler framgångsrika, nya innovativa företag. Ny Teknik besöker Israel.

Klarna

Klarnas coola bas i Tel Aviv

TEL AVIV. Svenska Klarna utformar sitt kontor med grafitti. 11 kommentarer

Texten om 
till video automatiskt

Texten om till video automatiskt

Tjänsten Wibbitz klarar tre språk. 1

Landet för 4 000 uppstartsföretag

Landet för 4 000 uppstartsföretag

Världsledare vallfärdar till Israel.

Skarp kritik mot bilpolitik

Konkreta satsningar på att nå en fossiloberoende fordonsflotta saknas i regeringens budget, menar kritiker. 12 kommentarer

Gripen E

3 miljarder till Super-Jas

Regeringen lägger 2,9 miljarder kronor på utvecklingen av Jas 39 Gripen E. 15 kommentarer

Regeringen bromsar rekrytering av toppforskare

Sju till åtta färre elitforskare. 11

Sverige på hugget med framtidens råvaror

Regeringen öppnar plånboken. 5

Harriet Wallberg.

”Högskolan måste bli internationell”

DEBATT. En färsk rapport visar att endast en tredjedel av de svenska lärosätena har en strategi för internationalisering. Det är olyckligt, skriver universitetskanslern Harriet Wallberg. 14 kommentarer

Specialutformade 
utrymmet i Hercules

Specialutformade utrymmet i Hercules

GRAFIK. Om svenskarna som hjälper till i kampen mot ebola själva skulle bli smittade flygs de hem med en unik ambulans inuti ett Herculesplan. 6 kommentarer

Två svårt sjuka i ebola kan vårdas i Linköping

Sverige har endast vårdplatser för två svårt sjuka ebolapatienter. 13 kommentarer

Susanna Baltscheffsky

Ebola sätter oss i ”omvärlden” på prov

LEDARE. Varenda en som ställer upp för att hejda ebolaepidemin visar ett enastående mod. 8 kommentarer

Mobiltelefonanvändare

Mobilen som får samtal utan SIM

TEKNIKFRÅGAN. Ny Tekniks läsare löser en gåta i radionätet. 8 kommentarer

Gripen E

Argentinas mål: Köpa Gripen E

Förhandlingar ska inledas. 16 kommentarer

Jas-plan flög så lågt att minkvalpar dog

Minkfarmare kräver en dryg miljon kronor i ersättning från försvaret. 17 kommentarer

Mats Jansson och Denny Åberg har tagit fram Bofors nya HPM Blackout. Vapnet kommer dock inte att säljas, utan ska användas i tester.

Karlskogas nya vapen som slår ut elektronik

På det gamla Boforsområdet i Karlskoga har ett futuristiskt supervapen utvecklats. 43 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster.

Här syr vi ihop Under skalet
Här syr vi ihop Under skalet

Här syr vi ihop Under skalet

I det senaste avsnittet av Ny Tekniks webb-tv-serie Under skalet undersöker programledarna Jacob Norrby och Jan Herrlin en symaskin. 1 kommentar

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb161 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Krocktest av tio bilbarnstolar

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se