Det var en gång en elkraftingenjör...

Det var en gång en elkraftingenjör...

DEBATT. Beslutet om fyra elområden är bara det senaste i raden av märkliga beslut inom energiområdet. Överpriserna har vuxit till ekonomiska bekymmer för svenska konsumenter och företag, skriver Göran Eriksson och tillägger att elkraftingenjörerna sitter inne med kunskap om svensk elförsörjning som glömts bort.

Annons

Verktyg

Fram till och med år 1995 tillförsäkrades Sveriges elkonsumenter sin dagliga dos av elektrisk ström av en grupp ansvarskännande naturvetenskapsmän. De tillhörde, det nu glömda skrået, elkraftingenjörerna.

De tog sitt uppdrag på stort allvar. Hängivet ställde de upp för abonnenterna, både helger och nätter. ”Abonnenterna måste få sin el” sa de och lade allt åt sidan när plikten kallade. De var medvetna om branschens långa ledtider och var därför tidigt ute med att investera i nya anläggningar. Anläggningar som stod beredda att tas i bruk när de behövdes.

De var medvetna om det ansvar som monopolet medförde och var därför återhållsamma med lönenivåer och vinstutdelning. För att hela Sverige skulle garanteras el i tillräcklig mängd byggde de stamlinjenät över hela landet. Stamlinjenätet medförde också att elkraften fick samma prisnivå oavsett var abonnenten fanns i landet. Teknikerna hade byggt upp ett naturligt landsomspännande tekniskt prisområde för Sverige.

År efter år visade statistik att svenska elabonnenter hade ett av världens lägsta elpriser och dessutom en tillgänglighet som låg i världstopp. Både när det gällde produktion och distribution dominerades branschen av statliga Vattenfall och kommunägda Sydkraft.

Men då kom marknadsliberalerna och politikerna.

Norge saknade stamlinjenät av svensk modell med flera prisområden som följd. Norrmännen såg fördelar i en friare prissättning på el och en fördel för Norge om den friare prissättningen infördes även i Sverige. Detta föranledde svenska politiker att döma ut kraftingenjörerna och kraftbranschen med den nedlåtande formuleringen att ”Kraftbranschen var så nedgången att något måste göras”. Konkurrens på en fri marknad var den medicin som skulle bota branschen.

I enighet beslutade riksdagen att lyssna på norrmännens önskan genom att avreglera den svenska elmarknaden från och med 1996.

Avregleringen medförde inledningsvis en nervös marknad med sjunkande elpriser och dålig lönsamhet som följd.

Ett kommunråd, i en mellansvensk kommun som jag arbetade mot då, uttryckte att kraftföretag inte var något att ha. Det var en bransch med små vinster och stora risker ansågs det i ägarnas styrelserum. De svenska ägarnas klagorop hördes i grannländerna som erbjöd sig att ta över skräpet. På så sätt blev syd- och mellansveriges kraftbransch Tysklands, Finlands och Norges egendom. Strax därpå steg priserna och vinsterna för de nya ägarna. Svenska Staten hade varit klok nog att behålla Vattenfall medan kommunerna nu satt med ”Svarte Petter”.

Danskar demonstrerade mot kärnkraft och Sverige tar emot en begäran från Danmark om att stänga Barsebäck.

Sverige följer lydigt deras krav och Barsebäck stängs. Barsebäcks nya tyska ägare får ersättning för den kraft som verket, genom stängningen, inte fick producera. Elbehovet kvarstår dock och leder till att våra grannländer kan öka sin produktion och med stigande lönsamhet leverera elkraft till Sverige.

Med avregleringen kom också marknadsprissättning på elkraft. Det svenska underskottet pressade upp prisnivån och vinsterna för grannländernas producenter. De hade nu fått betalt för Barsebäcks uteblivna produktion. De hade också höjt vinstnivån på kraft som de producerade i Sverige, liksom den kraft de exporterade till Sverige.

Som ovan beskrivits hade de svenska kraftteknikerna tidigt byggt ett landsomfattande stamlinjenät, som medfört ett enhetligt tekniskt nationellt prisområde. Ett naturligt prisområde för enhetliga elpriser över hela Sverige.

Med stängningen av Barsebäck uppstår obalans och under perioder med hög elkonsumtion blir det svårt att tillgodose södra Sverige med el. Sverige väljer då att prioritera svenska konsumenter och därför minska leveranserna till Danmark.

Detta får Danmark att ilskna till och via EU begär Danmark att Sverige skall delas upp i prisområden. Sverige gör lydigt som omvärlden önskar och inför fyra politiskt motiverade prisområden.

Sydsvenska konsumenter har genom elavgifter betalat för uppbyggnad av Barsebäck, för stamlinjenät och för Barsebäcks uteblivna produktion. De tvingas nu också att betala prispålägg för den ersättningskraft, som produceras eller tas in från utlandet för att täcka den kraft som Barsebäck inte producerar.

Den kapacitetsbrist, som stängningen av Barsebäck medförde, har ännu inte lett till några förstärkningar i stamlinjenätet. Prisområdesreformen ger betydligt högre elpriser i sydsverige men genererar inga nya kilowattimmar. Under trycket av höga priser kan det dock hända att några företag drar ner på verksamheten. Den då under pristrycket frigjorda elkraften kan levereras till Danmark så att danskarna åter blir glada.

Sverige hoppas nu att ersättningskraft ska kunna tas in från Tyskland, men Tyskland uppges ha svarat att de ingen kraft har att exportera, eftersom de beslutat att avveckla kärnkraften. Kan detta möjligen ordnas upp genom att Sverige i likhet med Danmark ilsknar till?

Prisområdesbeslutet är det senaste i raden av märkliga beslut inom energiområdet.

Kraftbranschens omreglering har medfört kraftigt höjda priser, sämre tillgänglighet och kraftbrist. Överpriserna har vuxit till ekonomiska bekymmer för svenska konsumenter och företag men sköna vinstpengar för våra grannländer.

Frågor formulerar sig:

Har de marknadsliberala krafterna arbetat till fromma för Sverige och svenskarna?

Kan det vara så att våra valda ombud vill väl för Sverige men saknar kunskap och det goda omdömet?

Kan det också vara så att det glömda skrået kraftingenjörerna ville väl, hade kunskap och det goda omdömet?

Vad måste göras nu?

* Ta snarast bort politiska prisområden.

* Vattenfall ges uppdrag att bygga nya vattenkraftstationer i Norrland.

* Svenska Kraftnät ges uppdrag att med högsta prioritet göra de förstärkningar som krävs i stamlinjenätet.

Ett fritt land måste vårda sin frihet.

Göran Eriksson, pensionerad krafttekniker

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

211 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
211
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:

Startsidan

”Vi måste öka vår nationella säkerhet”

”Vi måste öka vår nationella säkerhet”

Försvarsutskottets ordförande Allan Widman (FP) efter upptrappningen. 3 kommentarer

Expert: Det är gamla klassiska ubåtsmarker

Sökandet efter en eventuell ubåt i Stockholms skärgård flyttades till den södra delen. 1 kommentar

ÖB: Intrånget är för djävligt

ÖB: Intrånget är för djävligt

Sverker Göranson rasar över kränkningen av Sveriges gräns. 11

Försvaret: Vi har ”fått kontakt” nu

Tre fartyg grupperade sig nära varandra på Ingaröfjärden. 27

Visbykorvett

Militären saknar tekniken

”Kapaciteten försvann med Helikopter 4” säger experten på militärteknik. 67 kommentarer

Tidigare ÖB: Stänger ubåten av motorerna är den svår att hitta

Indicier pekar på en rysk kränkning i Stockholms skärgård. 24 kommentarer

U-137

Grundstötningen som skakade Sverige

TEKNIKHISTORIA. Plötsligt stod den kärnvapenbestyckade U-137 på grund. 15 kommentarer

Risk för snabb 
polomkastning

Risk för snabb polomkastning

Forskare tror att den magnetiska nord- och sydpolen kan byta plats på kort tid.

Rekordkretsen ger 40 Gbit/s trådlöst

Rekordkretsen ger 40 Gbit/s trådlöst

Chalmers och Ericsson slår världsrekord.

Slussen i Stockholm.

Är en sluss mellan Sverige och Danmark en bra idé?

TEKNIKFRÅGAN. Havshöjningen bekymrar Ny Tekniks läsare. 24 kommentarer

Superlandet för att 
starta upp företag
Superlandet för att 
starta upp företag

Superlandet för att starta upp företag

TEL AVIV. Hit vallfärdar världsledarna för att ta del av innovationshemligheten. Ny Tekniks Helen Ahlbom och Marie Alpman är på plats i Israel.

Lockheed Martin Fusionsreaktor

Forskare: Lockheed Martins fusionsreaktor är skitsnack

Lockheed hävdar ha en fungerande prototyp av en fusionsreaktor om fem år. 14 kommentarer

Lockar med fusionsreaktor

Lockheed Martin säger sig ha gjort ett genombrott. 122 kommentarer

Annons
Två år i fängelse blev straffet för en 28-årig man som 3d-printade en pistol.

3d-printade pistol – döms till fängelse

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna.

Trelleborgs app.

Trelleborg: Så skapades app-succén

Över en miljon nedladdningar – det kan få industriföretag skryta med. 3 kommentarer

Törnqvists bolag använde misstänkta ryska fartyget

Törnqvists bolag använde misstänkta ryska fartyget

Oljemiljardärens bolag har tidigare chartrat det fartyg som pekats ut som "moderfartyg" till den farkost som misstänks kränka svenska vatten.

DEBATT
Laser för fiberoptiska datakommunikationskablar testas på Chalmers. Sverige har 150 företag inom fotonik men när stora jättar som Ericsson drog sig ur fotonikbranschen försvann även det statliga engagemanget, enligt debattörerna.

”Sverige satsar för lite på fotonik”

DEBATT. Fotoniken har plockat flera Nobelpris. Trots det halkar de svenska satsningarna efter, anser företrädare för branschen. 5 kommentarer

Varför inte nyttja taket i kylen för att förvara öl?

Tricket med svävande ölen

TEKNIKSVEPET. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 12 kommentarer

Hämta el och vatten från molnen

Flytta föremål med laser

Laserbaserad traktorstråle kan både flytta fram och dra till sig föremål

Kortjätten lanserar mobil plånbok

Kortjätten lanserar mobil plånbok

Erbjuds via nordiska nätbutiker. 1 kommentar

Smarta lådan förutser strömavbrott.

Den här smarta lådan förutser strömavbrott

Genom att analysera störning i elnätet kan strömavbrott undvikas. 6 kommentarer

Förarlösa 560 hästar på Hockenheim

Förarlösa 560 hästar på Hockenheim

Audi släpper lös sin förarlösa RS 7 under helgens biltävling på Hockenheimbanan. 12 kommentarer

Så länge räcker 
Falu rödfärgen

Så länge räcker Falu rödfärgen

TEKNIKHISTORIA. Falu koppargruva är stängd sedan 1992. 14 kommentarer

Tysk kemist gav konsten rätt kulörer

Han sålde färg till kända svenskar som Carl Larsson och prins Eugen.

Kritik mot dåligt skydd kring ebola

I USA har två sjuksköterskor smittats av ebola efter att ha vårdat en smittad man som sedan avled.

Projektet Nya Slussen ska utredas en gång till.

Nya Slussen stoppas

Stockholmsprojektet ska utredas igen. 85 kommentarer

Bygger ihop elmotor 
och växelriktare

Bygger ihop elmotor och växelriktare

Tack vare smart vattenkylning har Siemens kunnat bygga ihop elmotor och växelriktare till en kompakt enhet för elbilar. 55 kommentarer

Mälardalens högskola har samlat in produktionsdata från öppna källor på webben på hur mycket el solceller i Sverige ger.

Så mycket el ger solceller i Sverige

Elproduktionen diffar rejält mellan svenska solcellsanläggningar, enligt en ny sammanställning. 119 kommentarer

Osram lånar byggsätt från projektorer till sin rekordstarka lysdiod som ska räcka i bilens halvljus.

En lysdiod räcker i bilens halvljus

Lysdiod som är så stark att en enda ska räcka i bilens halvljus är utvecklad. 28 kommentarer

Kaianders bästa seriestrippar
Kaianders

Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster.

Här syr vi ihop Under skalet
Här syr vi ihop Under skalet

Här syr vi ihop Under skalet

I det senaste avsnittet av Ny Tekniks webb-tv-serie Under skalet undersöker programledarna Jacob Norrby och Jan Herrlin en symaskin. 1 kommentar

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb126 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Bild istället för lösenord

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se