”Det blir varken hackat eller malet”

DEBATT. Svensk forskningspolitik har varken lett till lysande grundforskning eller till nya företag. Det är i industriforskningsinstituten lösningen på den svenska paradoxen finns, enligt Peter Holmstedt, vd för Rise Holding. Här finns nyckeln till att låsa upp decennielånga motsättningar inom forsknings- och näringspolitiken.

Annons

Verktyg

Arbetet inför nästa års forskningsproposition har satt igång på allvar. Forskningsberedningen är tillsatt. Nu är frågan: kommer utfallet att bli en politik som för Sverige framåt som forsknings- och innovationsnation?

Går utvecklingen vidare i gamla hjulspår finns anledning till pessimism. Sedan lång tid tillbaka har mycket av forskningspolitiken centrerats kring en konflikt om forskningens inriktning. Grundforskningen har ställts mot den tillämpade. Forskning och affärsverksamhet har ställts mot varandra. Det är i detta kraftfält som svensk forskningspolitik har hamrats fram. Balans har sökts mellan två vitt skilda ideal om forskningens inriktning.

I den bästa av världar leder en sådan process till att vi uppnår både-och. Erfarenheterna tyder på att vi istället förverkligat varken-eller.

När det gäller forskningens internationella ställning skrev Vetenskapsrådet i en rapport från förra året om ”det svenska problemet”. Mätt i medelcitering av vetenskapliga publikationer har svensk forskning sedan många år legat på sjätte plats i världen – en stark ställning. Det problematiska är trenden. Medan andelen högt citerade svenska rapporter stått stilla i decennier har andra länder ökat sin andel. Vår forskning är alltjämt stark, men tycks tappa mark.

Samtidigt är våra problem avseende innovationer välkänt. Trots att Sverige är ett av de länder som satsar störst andel av bruttonationalprodukten på forskning och utveckling lyckas vi sämre än andra på att kommersialisera dess resultat i form av nya produkter, processer eller tjänster.

Ofta kallas detta ”den svenska paradoxen”. Men den är ingen paradox; den är ett naturligt utfall av de villkor som gäller i Sverige.

Debatten har gällt vilken roll forskarna ska spela. För lite uppmärksamhet ägnas en tredje aktör: industriforskningsinstituten. Här finns nyckeln till att låsa upp decennielånga motsättningar inom forsknings- och näringspolitiken.

Jämfört med andra länder är institutssektorn mindre utvecklad i vårt land. Exempelvis Tyskland, Finland och Nederländerna är långt före oss. Samtidigt finns gott om svenska exempel på vad industriforskningsinstituten kan bidra med. De har hjälpt företag att utveckla nästa generations miljövänliga produkter, skapat testanläggningar för trafiksäkerhet och utvecklat visualiseringsteknik för vården tillsammans med universitet – bara för att nämna några exempel.

Internationella erfarenheter pekar mot vikten av en självständig institutssektor som kan komplettera och stödja universitetens egna direktkontakter med näringslivet. Vissa uppgifter löses bäst i direktkontakt universitet - företag. Andra kräver medverkan av institut för att leda till bästa resultat. Det är i denna senare länk som Sverige ligger efter många andra länder.

Särskilt viktig är institutens roll för mindre och medelstora företag som själva saknar resurser att bedriva avancerad forskning eller finna lämplig innovationspartner. Dessa bolag ska kunna lägga ut en del av utvecklingsuppdragen på instituten.

Forskningspropositionen kommer med all sannolikhet att även framöver innehålla ett antal strategiska forskningsområden. Dessa områden bör kompletteras med ett tydligt uppdrag för institutssektorn att arbeta med ett antal strategiska innovationsområden. Inom dessa ska särskild energi läggas på att skapa bryggor mellan de strategiska forskningsområdena och kommersialiserbar innovation.

De strategiska innovationsområdena ska handla om viktiga samhällsutmaningar som hållbara transporter, energi och miljö, vård och hälsa, biobaserade material och hållbar produktion.

En annan utvecklingsfront är att skapa fler demonstratorer, där framtidens teknik kan testas i sin ”naturliga miljö”. Exempel på demonstratorer är det virtuella obduktionsbordet, baserat på den senaste visualiseringstekniken, och demonstratorn om framtidens trafiksäkerhet, framtaget i samverkan mellan industriforskningsinstitutet SP, företaget AstraZera och Chalmers.

Så skulle den expansion, som vi menar behövs inom institutssektorn för att närma oss omvärlden, kunna ges en inriktning för ökad styrka åt det svenska innovationssystemet. Så löser vi upp ”den svenska paradoxen”.

Peter Holmstedt, vd för Rise Holding

Fakta Svenskt nätverk

RISE, Research Institutes of Sweden, är ett nätverk av forskningsinstitut som i global samverkan med akademi, näringsliv och samhälle, genom forskningsexcellens och innovation skapar nytta, tillväxt och konkurrenskraft.

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

4 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
4
Nu visas kommentar 1-5

Startsidan

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Bristen på laddstationer bromsar elbilen i Sverige

Norge bygger hundratals snabbladdare för att elbilsförare ska slippa oron för att bli stående med tomt batteri. Estland likaså. I Sverige finns endast 32 platser med snabbladdare. 103 kommentarer

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

Hur lång tid tar det att köra elbil mellan landets två största städer? Är det ens möjligt? Ny Teknik testar. 20 kommentarer

Här slår Tesla rekord

Tesla S är mest sålda bil i Norge under första kvartalet. 168 kommentarer

Gripens krokiga väg mot succé

Gripens krokiga väg mot succé

(TEKNIKHISTORIA) 1988 flög JAS 39 Gripen över Linköping. Det gick att se planet på två sätt. Antingen var det en dyr fåfänga som harvats fram genom förseningar och skandaler i tre decennier. Eller så var det ett smart, teknikledande stridsflygplan som konstruerades på bara några få år och gav Sverige en militär resurs i världsklass. Båda beskrivningarna stämde. 6 kommentarer

Ny lag mot plastpåsar

Den frikostiga användningen av plastpåsar ska minska i Europa. 80 procent ska ha försvunnit om fem år. 37 kommentarer

TEKNIKSVEPET

Ny måne hittad runt Saturnus

München pekas ut som Europas it-nav och rymdfarkosten Cassini kan ha hittat en ny måne. Här är några av de senaste tekniknyheterna.

Bomba i google

Här letar miniubåten efter försvunna MH370

Miniubåten Bluefin 21 bygger upp en 3d-karta av havsbottnen med hjälp av reflekterade ljudpulser.

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen Krupp upp Kockums

Därför gav Thyssen 
Krupp upp Kockums

ANALYS. Gång på gång blev Saabs delegation avspisad när man uppvaktade tyskarna. Sen hände något. 32 kommentarer

Saab köper Kockums

Icke bindande avsiktsförklaring undertecknad. 35

Motorer hämtade på Kockums

Topphemlig försvarsutrustning togs av FMV. 69

Annons

Skjuter fortkörare med ljudkanon

Ett ljudligt skott ska få fortkörare vid vägarbeten i Missouri att sänka farten. 7 kommentarer

Orolig anställd.

Kan chefen säga upp halva min anställning?

Experten på arbetsrätt svarar orolig anställd.

DEBATT
”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

”Förnybart gör Europa oberoende av rysk gas”

DEBATT. Krisen i Ukraina blottar EUs ohållbara beroende av rysk energi. Men med 100 % förnybar energi kan vi få ett oberoende energisystem och samtidigt öppna för export av smart teknik, skriver miljöpartisterna Isabella Lövin och Peter Eriksson. 71 kommentarer

Ukraina köper tysk gas

Tyskland börjar leverera. 46

Ukraina slutar köpa rysk gas

Priset höjdes med 80 procent. 20

Vinnova ska ansvara för företagsinkubation

Beslutet fattades av regeringen på onsdagen. 3 kommentarer

Skadestånd för kärnkraftsstopp i sikte

Tyska energibolag har nu kommit ett steg närmare att få skadestånd för stängningen av kärnkraftverken 2011. 5 kommentarer

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Bevisat: Tetrakvarkar finns

Deras existens har betraktats som hypotetiskt möjliga, men knappas troliga. 5 kommentarer

”Löfvén satsar på 
att lösa fel problem”

”Löfvén satsar på att lösa fel problem”

REPLIK. Statens riskkapital kan bara ge försumbara effekter på innovationskraften, enligt Christian Sandström på Ratio. 8 kommentarer

Knepen som gör elcykeln vädertålig
Knepen som gör elcykeln vädertålig

Knepen som gör elcykeln vädertålig

UNDER SKALET Allt fler svenskar köper elcyklar för att klara pendlingen till jobbet utan att bli alltför svettiga. Ny Teknik bänder upp en för att kolla vad som finns under kåporna. 34 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it och telekom. Här hittar du hela digitala arkivet.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb204 st

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Under skalet: Elcykel

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se