Tipsa en vän om en artikel

”Det blir varken hackat eller malet”

DEBATT. Svensk forskningspolitik har varken lett till lysande grundforskning eller till nya företag. Det är i industriforskningsinstituten lösningen på den svenska paradoxen finns, enligt Peter Holmstedt, vd för Rise Holding. Här finns nyckeln till att låsa upp decennielånga motsättningar inom forsknings- och näringspolitiken.

Annons

Arbetet inför nästa års forskningsproposition har satt igång på allvar. Forskningsberedningen är tillsatt. Nu är frågan: kommer utfallet att bli en politik som för Sverige framåt som forsknings- och innovationsnation?

Går utvecklingen vidare i gamla hjulspår finns anledning till pessimism. Sedan lång tid tillbaka har mycket av forskningspolitiken centrerats kring en konflikt om forskningens inriktning. Grundforskningen har ställts mot den tillämpade. Forskning och affärsverksamhet har ställts mot varandra. Det är i detta kraftfält som svensk forskningspolitik har hamrats fram. Balans har sökts mellan två vitt skilda ideal om forskningens inriktning.

I den bästa av världar leder en sådan process till att vi uppnår både-och. Erfarenheterna tyder på att vi istället förverkligat varken-eller.

När det gäller forskningens internationella ställning skrev Vetenskapsrådet i en rapport från förra året om ”det svenska problemet”. Mätt i medelcitering av vetenskapliga publikationer har svensk forskning sedan många år legat på sjätte plats i världen – en stark ställning. Det problematiska är trenden. Medan andelen högt citerade svenska rapporter stått stilla i decennier har andra länder ökat sin andel. Vår forskning är alltjämt stark, men tycks tappa mark.

Samtidigt är våra problem avseende innovationer välkänt. Trots att Sverige är ett av de länder som satsar störst andel av bruttonationalprodukten på forskning och utveckling lyckas vi sämre än andra på att kommersialisera dess resultat i form av nya produkter, processer eller tjänster.

Ofta kallas detta ”den svenska paradoxen”. Men den är ingen paradox; den är ett naturligt utfall av de villkor som gäller i Sverige.

Debatten har gällt vilken roll forskarna ska spela. För lite uppmärksamhet ägnas en tredje aktör: industriforskningsinstituten. Här finns nyckeln till att låsa upp decennielånga motsättningar inom forsknings- och näringspolitiken.

Jämfört med andra länder är institutssektorn mindre utvecklad i vårt land. Exempelvis Tyskland, Finland och Nederländerna är långt före oss. Samtidigt finns gott om svenska exempel på vad industriforskningsinstituten kan bidra med. De har hjälpt företag att utveckla nästa generations miljövänliga produkter, skapat testanläggningar för trafiksäkerhet och utvecklat visualiseringsteknik för vården tillsammans med universitet – bara för att nämna några exempel.

Internationella erfarenheter pekar mot vikten av en självständig institutssektor som kan komplettera och stödja universitetens egna direktkontakter med näringslivet. Vissa uppgifter löses bäst i direktkontakt universitet - företag. Andra kräver medverkan av institut för att leda till bästa resultat. Det är i denna senare länk som Sverige ligger efter många andra länder.

Särskilt viktig är institutens roll för mindre och medelstora företag som själva saknar resurser att bedriva avancerad forskning eller finna lämplig innovationspartner. Dessa bolag ska kunna lägga ut en del av utvecklingsuppdragen på instituten.

Forskningspropositionen kommer med all sannolikhet att även framöver innehålla ett antal strategiska forskningsområden. Dessa områden bör kompletteras med ett tydligt uppdrag för institutssektorn att arbeta med ett antal strategiska innovationsområden. Inom dessa ska särskild energi läggas på att skapa bryggor mellan de strategiska forskningsområdena och kommersialiserbar innovation.

De strategiska innovationsområdena ska handla om viktiga samhällsutmaningar som hållbara transporter, energi och miljö, vård och hälsa, biobaserade material och hållbar produktion.

En annan utvecklingsfront är att skapa fler demonstratorer, där framtidens teknik kan testas i sin ”naturliga miljö”. Exempel på demonstratorer är det virtuella obduktionsbordet, baserat på den senaste visualiseringstekniken, och demonstratorn om framtidens trafiksäkerhet, framtaget i samverkan mellan industriforskningsinstitutet SP, företaget AstraZera och Chalmers.

Så skulle den expansion, som vi menar behövs inom institutssektorn för att närma oss omvärlden, kunna ges en inriktning för ökad styrka åt det svenska innovationssystemet. Så löser vi upp ”den svenska paradoxen”.

Peter Holmstedt, vd för Rise Holding

Fakta Svenskt nätverk

RISE, Research Institutes of Sweden, är ett nätverk av forskningsinstitut som i global samverkan med akademi, näringsliv och samhälle, genom forskningsexcellens och innovation skapar nytta, tillväxt och konkurrenskraft.

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

4 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
4
Nu visas kommentar 1-5
Startsidan
Bekräftat: Ubåten är 
gammal rysk Catfish

Bekräftat: Ubåten är gammal rysk Catfish

Försvarsmakten är klar med analyserna av videomaterialet som visar en sjunken ubåt på svenskt vatten. 11 kommentarer

Här är Catfish Som i siffror

Användes av ryska marinen 1905 till 1913.

Svenska tekniken som hittade ubåten

Svenska tekniken som hittade ubåten

En svenskutvecklad fjärrstyrd miniubåt gjorde fyndet i Östersjön. 16 kommentarer

Ögondroppar ska ersätta operation

Ögondroppar ska ersätta operation

Kan grå starr botas med ögondroppar i stället för operation? En grupp forskare har gjort framgångsrika försök. 5 kommentarer

Torrboll

Varför blir båten rostig av torrboll?

TEKNIKFRÅGAN. Torrbollar får båtens metaller att ärga - men varför? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 3 kommentarer

Vindkraftverk

Tvärstopp för svensk vindkraft

Antalet beställda vindkraftverk årets andra kvartal: Noll. 23 kommentarer

Deras mål: Världens djupaste bassäng

Deras mål: Världens djupaste bassäng

Brittiska forskare siktar rekorddjupt - vill bygga en 50 meter djup bassäng. 6 kommentarer

3d-utskriven drönare ska stoppa pirater

3d-utskriven drönare ska stoppa pirater

Billiga drönare utskrivna med 3d-skrivare och monterade till havs. Det kan bli nytt vapen mot pirater eller följder av naturkatastrofer. 6 kommentarer

Annons
Då lanseras Toyotas 
nya bränslecellsbuss

Då lanseras Toyotas nya bränslecellsbuss

Toyota testar bränslecellsbussar i centrala Tokyo. Snart är tekniken redo för lansering. 34 kommentarer

Shortcut Labs

Nu kommer knappen som fjärrstyr mobil

33-LISTAN. Utvecklingsbolaget Shortcut Labs har fått luft under vingarna. Nu startar produktionen. 21 kommentarer

Vad styr regnbågens krökning?

Vad styr regnbågens krökning?

TEKNIKFRÅGAN. Hur kommer det sig att olika regnbågar har olika krökning? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 9 kommentarer

Drönare

Drönarförare riskerar skadestånd

Efter 15 incidenter har flygbolaget tröttnat. 3 kommentarer

Bilar ska skyddas mot hackerattack

Fiat Chrysler återkallar 1,4 miljoner fordon i USA för att uppdatera mjukvaran och förhindra hackerattacker. 11 kommentarer

En Jeep Cherokee Limited

Fjärrstyrde bil i diket

Föraren satt hjälplös vid ratten medan hans bil rullade ner i diket, fjärrstyrd av två hackare. Experimentet visar hur sårbara uppkopplade bilar kan vara. 70 kommentarer

Färgen gjorde honom stormrik

Färgen gjorde honom stormrik

TEKNIKHISTORIA. Av en slump upptäckte en ung kemist på påsklov en klart lysande purpurfärg. Tidningen Teknikhistoria berättar om William Perkin som upptäckte den första anilinfärgen, vilket gjorde honom stormrik. 13 kommentarer

Nasa har upptäckt ny jordliknande planet

Nasa har upptäckt ny jordliknande planet

Vad gör vi här, hur kom vi hit, och finns det fler som vi? Upptäckten av den nya planeten Kepler 452b kan leda oss närmare svaren. 15 kommentarer

Jonatan Redvik

”Ett kvitto på att det vi gör är bra”

33-LISTAN. Appland hamnade på Ny Tekniks och Affärsvärldens 33-lista i april. Sedan dess har bolaget tagit hem stora affärer.

Japanska astronauten Kimiya Yui.

Astronauter har landat på ISS

Därmed är stationen fulltalig igen efter flera tillbud med rakettrafiken. 10 kommentarer

Upsalite

Miljoner till svenska rekordmaterialet

33-LISTAN. Hett bland affärsänglar. Nu skalar Disruptive Materials upp produktionen. 22 kommentarer

Varför doftar våt sommarasfalt?

Varför doftar våt sommarasfalt?

TEKNIKFRÅGAN. Varför luktar regnig asfalt så speciellt varma sommardagar? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 17 kommentarer

Stephen Hawking

Utomjordiskt liv söks med jätteteleskop

Med hjälp av flera av världens största radioteleskop genomförs nu den hittills största kartläggningen av universum i jakt på utomjordiskt liv. 52 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Bergskedja på Pluto

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se