För en tid sedan presenterade Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) en rapport i vilken man synliggör betydelsen av innovationer för att öka Sveriges tillväxt och innovationskraft. Jag delar IVA:s syn helt och fullt. För att Sverige ska kunna möta framtidens samhällsutmaningar är det viktigt att regeringen tillsammans med andra aktörer utvecklar långsiktiga och ambitiösa innovationsstrategier.

Förvisso väcker regeringens innovationsstrategi, som skall presenteras 2012, förhoppningar om en förändrad syn på innovationer. Särskilt när det gäller landets små och medelstora företag. Det är viktigt att stimulera forskning och utveckling i dessa, liksom att öka stödet till företags internationalisering.

Sverige har ett högt tekniskt kunnande och en välutbildad arbetskraft. Vi satsar mycket på forskning, men detta leder till alltför få jobb och företag. Skälet är att det finns många typer av organisationer med regionalt utvecklingsansvar. För många aktörer med kortsiktiga perspektiv, i kombination med att resurser och insatser inte samordnas, bidrar till att utvecklingen hämmas. Likaså råder det brist på samordning mellan nationella aktörer.

Tillväxt måste innehålla förnyelse och bygga på innovation, samtidigt som den ger företagsamma människor möjlighet att utveckla idéer genom villkor som stödjer företagande och nytänkande. Ska Sverige lyckas behöver vi utveckla en kultur som stimulerar till förnyelse och risktagande. Vi behöver en positiv attityd till entreprenörskap. Vi måste öka intresset för innovationer och forskning i skola och högre utbildning. Det gäller att föra en politik som bidrar till ett effektivt innovationssystem.

I likhet med IVA vill jag därför lyfta fram några avgörande reformer som bör ingå i strategin som alliansregeringen presenterar nästa år.

Utöver stärkta incitament för innovation i näringsliv och offentliga organisationer, bör regeringen driva en blocköverskridande innovationspolitik med förankring i alla departement. Man bör säkerställa långsiktiga förutsättningar och spelregler för företagande och entreprenörskap i såväl stora som små, nya som gamla, företag. Därtill är det viktigt att stärka produktiviteten och den internationella konkurrenskraften genom att öka kunskapsinnehållet i utbytet av varor och tjänster.

Det är också viktigt att stimulera till en fullt utvecklad samverkan mellan utbildning, forskning och innovation. Som ett led i detta bör universiteten ges möjlighet att helt äga och utveckla sina innovationsprocesser. Ett universitet måste kunna profilera innovationssystem utifrån akademisk profil, regional samverkan och näringslivssamarbeten.

Viktigast är dock att underlätta en ökad tillgång till riskkapital i tidiga skeden genom kompetent kapital, det vill säga investerare som bidrar med såväl finansiella medel som erfarenheter, ledarskap och coachning.

Kostnaderna för att stimulera FoU-satsningar beräknas till 2,6 miljarder kronor årligen på kort sikt, och till 1,5 miljarder årligen på längre sikt. Detta är mycket pengar men att utveckla ett innovativt Sverige är ett långsiktigt arbete som bidrar till att öka landets ekonomiska tillväxt.

Margareta Cederfelt, (M) riksdagsledamot