Sverige behöver fler tekniker – inte färre! Det borde vara självklart att studiemotiverade, matematiskt och logiskt begåvade elever som vill fördjupa sig i tekniska ämnen får möjlighet till detta. Men i stället premieras språkkunskaper och de som inte lyckas i språk riskerar att sållas bort. Vad tjänar det till att plugga matematik och teknik, om språk blir utslagsgivande för om du kan bli ingenjör?

Följande gäller 2014  om regeringens förslag går igenom:

• Godkänt betyg i engels­ka för att antas på nationellt program i gymnasieskolan.
• Den som läser moderna språk i grundskolan kan få 340 poäng, övriga endast 320 poäng.
• Minst betyget godkänt i engelska 200 poäng för högskolebehörighet.
• Språk behövs för att kunna nå 2,5 meritpoäng.
• Reducerat program ger inte längre grundläggande behörighet till högskolan. (Före 2010 kunde man, om det fanns särskilda skäl, befrias från till exempel engelska B och ändå vara behörig.)
• Den som i efterhand kompletterar slutbetyg får söka i en kvot med färre platser.

När jag studerade betyg hos 30 studenter med läs- och skrivsvårigheter på civilingenjörsprogrammet visade det sig att 10 procent inte skulle ha haft behörighet om de hade sökt hösten 2010. Om regeringens förslag antas skulle 13 procent av dem inte vara behöriga vid ansökan 2014. Orsaken är att de saknar, eller har icke godkänt betyg, i engelska B.

Jag intervjuade två av dem som endast läst engelska A. Båda gillade tekniska ämnen, de trivdes och studierna gick bra. Mycket av undervisningen var på engelska – litteratur, föreläsningar och rapporter. Språkkunskaperna utvecklades steg för steg.

De skulle snart vara klara civil­ingenjörer, men med de nya reglerna skulle de inte haft grundläggande behörighet för högskolestudier.

Elever med dyslexi drabbas extra hårt av regeringens förslag. De har fonologiska svårigheter, svårt att urskilja språkljud i ord. Antalet bok­stäver och språkljud skiljer sig mellan olika språk och det är därför viktigt att språklärare har kunskap om dyslexi. Den traditionella språkundervisningen blir ofta kämpig och tidskrävande för dessa elever. Och när Skolinspektionen 2010 granskade engelska i grund­skolan, konstaterades att traditionellt undervisningsmaterial dominerar och att det finns brister i anpassning till elevers olika behov.

I min egen studie bland lärare i engelska på grund- och gymnasie­skolan svarade så många som 27 lärare av 33 att lärarhögskolans obligatoriska teoridel inte gett dem kunskaper om läs- och skrivsvårigheter som hjälpt dem i undervisningen. Om skolorna satsar på språkundervisning som passar elever med dyslexi kommer fler att lyckas bra.

Men i väntan på utbildningsinsatser för språklärare är det inte rimligt att samhället ska tappa tekniska förmågor.

De ska inte bromsas om de har svårigheter i ett enstaka ämne, i stället bör de kunna söka på sina betyg och fortsätta direkt till högre studier om de uppfyller behörighetskraven i övrigt. Det är inte alltid de som läser och skriver snabbast på engelska som tänker bäst.

Antagningsregler måste  utformas så att de som är lämpade för tekniska yrken kan utbilda sig i dessa ämnen medan de är på toppen av sin förmåga.

Men regeringens förslag innebär att dessa elever stoppas och samhället går miste om stora tekniska begåvningar.

Susanne af Sandeberg

Ursprungligen ämneslärare matematik/fysik, fil mag med huvudområde läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Förälder till civilingenjörs­student med dyslexi.