Tipsa en vän om en artikel

Energimyndigheten: Vi gör bara vårt jobb

DEBATT. Fagerström, Radetzki och Lundgren kritiserar Energimyndigheten med en rad felaktiga påståenden. Det är tillåtet att använda osanna argument. Men det är orimligt att vi skulle hindras från att offentligt påpeka felaktigheterna av riksrevisionen eller riksdagen, skriver företrädare för Energimyndigheten.

Annons

Energimyndigheten har uppdrag från regering och riksdag att på olika sätt bidra till att EUs och riksdagens energibeslut genomförs. Målen handlar om effektiv energianvändning, mer förnybar energi och mindre utsläpp.

I uppdraget ingår att myndigheten korrigerar felaktiga påståenden om dessa beslut och deras konsekvenser i medier. Fagerström, Radetzki och Lundgren har nu i ett antal tidningar låtit publicera en artikel, som med en rad felaktiga påståenden om både myndigheten och verkligheten, kritiserar myndigheten.

Elcertifikatsystemet är ett styrmedel som ska öka elproduktionen från olika förnybara energikällor. Det är riksdagen, inte Energimyndigheten, som beslutat om ambitionsnivån i elcertifikatsystemet och om planeringsramen för vindkraft. Elcertifikatsystemet är till för att Sverige ska klara sin del av EUs mål för förnybar energi. Planeringsramen för 30 TWh/år är till för att myndigheter ska vara förberedda och inte blockera kommersiell utbyggnad av vindkraft. Planeringsramen är inte ett utbyggnadsmål utan innebär att det ska finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraften för 30 Twh/år.

Myndigheten ser ingen anledning för ytterligare stöd till havsbaserad vindkraft. Dels därför att man bör bygga det billigaste först och dels därför att vi i Sverige sett att de verk som byggts i vatten i praktiken producerar el ungefär lika billigt som landbaserad vindkraft.

Artikelförfattarna påstår att subventioner till vindkraft skulle kosta ”bortåt 300 miljarder”. Första gången Fagerström och Radetzki publicerade denna siffra utgick de från att certifikatspriset var 35 öre/kWh. Nu är detta pris nere i ca 20 öre/kWh. De utgick också felaktigt från att 30 TWh vindkraft per år skulle ges elcertifikat. Med dagens regler och priser kommer mindre än 12 TWh vindkraft få certifikat under 15 år med ett värde av 20 öre/kWh vilket blir kanske 30-40 miljarder, ungefär en tiondel av vad de påstår.

Riksdagen har under det senaste decenniet flera gånger höjt ambitionen i elcertifikatsystemet. Först var det 10 TWh till 2010 sedan 17 till år 2016 och nu 25 till år 2020. Varje gång det kommit signaler om höjda ambitioner, har certifikatspriset stigit för att sedan falla. När systemet introducerades 2003 var priset 22 öre (genomsnittligt spotpris för 2003) och idag 21 öre/kWh producerad el. Med hänsyn till inflationen kan detta knappast beskrivas som en stigande trend.

Att elpriset på elmarknaden sänks av att utbudet ökar när man bygger ytterligare vindkraftverk är inte konstigt. Radetzki motsäger detta genom att påstå att Danmark har mest vindkraft och högst elpris i Europa. Elpriserna i Norden är numera offentligt tillgängliga på nordpoolspot.com. Där ser man att priset i år liksom de senaste åren inte kan beskrivas som högre än i Sverige.

Fagerström, Radetzki och Lundgren beskriver vindkraften som en stor politisk fråga. Men vad Energimyndigheten gör är att genomföra beslut som redan är fattade av EU och av Sveriges riksdag. Det är tillåtet att ifrågasätta sådana beslut och det är tillåtet att använda osanna argument. Men det är knappast rimligt att riksrevisionen eller riksdagen skulle hindra en myndighets företrädare att offentligt påpeka sådana felaktigheter.

Energimyndighetens ledningsgrupp genom

Zofia Lublin, chef för Energimyndighetens analysavdelning

Andres Muld, chef för Energimyndighetens främjandeavdelning

Birgitta Palmberger, chef för Energimyndighetens teknikavdelning

Mattias Eriksson, chef för Energimyndighetens tillväxtavdelning

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

33 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
33
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Ubåten i Östersjön har undersökts av den fjärrstyrda undervattensfarkosten V8 Sii från svenska Ocean Modules. Farkosten på bilden har annan utrustning än den som användes vid fyndet. Bilden till höger ur webbfilm från Ocean X Team / Expressen.

Svenska tekniken som hittade ubåten

En svenskutvecklad fjärrstyrd miniubåt gjorde fyndet i Östersjön. 4 kommentarer

Jesper Tengroth

Försvarsmakten: Bildanalysen klar i dag

Modern miniubåt eller hundra år gammal? Just nu pågår ett intensivt analysarbete vid Försvarsmakten .

Här är Catfish i siffror

Här är Catfish i siffror

Under åren 1905 till 1913 använde den ryska marinen sju ubåtar av serien Som.

Ögondroppar ska ersätta operation

Ögondroppar ska ersätta operation

Kan grå starr botas med ögondroppar i stället för operation? En grupp forskare har gjort framgångsrika försök. 5 kommentarer

Torrboll

Varför blir båten rostig av torrboll?

TEKNIKFRÅGAN. Torrbollar får båtens metaller att ärga - men varför? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga.

Vindkraftverk

Tvärstopp för svensk vindkraft

Antalet beställda vindkraftverk årets andra kvartal: Noll. 3 kommentarer

Deras mål: Världens djupaste bassäng

Deras mål: Världens djupaste bassäng

Brittiska forskare siktar rekorddjupt - vill bygga en 50 meter djup bassäng. 5 kommentarer

3d-utskriven drönare ska stoppa pirater

3d-utskriven drönare ska stoppa pirater

Billiga drönare utskrivna med 3d-skrivare och monterade till havs. Det kan bli nytt vapen mot pirater eller följder av naturkatastrofer. 5 kommentarer

Annons
Då lanseras Toyotas 
nya bränslecellsbuss

Då lanseras Toyotas nya bränslecellsbuss

Toyota testar bränslecellsbussar i centrala Tokyo. Snart är tekniken redo för lansering. 31 kommentarer

Shortcut Labs

Nu kommer knappen som fjärrstyr mobil

33-LISTAN. Utvecklingsbolaget Shortcut Labs har fått luft under vingarna. Nu startar produktionen. 21 kommentarer

Vad styr regnbågens krökning?

Vad styr regnbågens krökning?

TEKNIKFRÅGAN. Hur kommer det sig att olika regnbågar har olika krökning? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 9 kommentarer

Drönare

Drönarförare riskerar skadestånd

Efter 15 incidenter har flygbolaget tröttnat. 3 kommentarer

Bilar ska skyddas mot hackerattack

Fiat Chrysler återkallar 1,4 miljoner fordon i USA för att uppdatera mjukvaran och förhindra hackerattacker. 11 kommentarer

En Jeep Cherokee Limited

Fjärrstyrde bil i diket

Föraren satt hjälplös vid ratten medan hans bil rullade ner i diket, fjärrstyrd av två hackare. Experimentet visar hur sårbara uppkopplade bilar kan vara. 70 kommentarer

Färgen gjorde honom stormrik

Färgen gjorde honom stormrik

TEKNIKHISTORIA. Av en slump upptäckte en ung kemist på påsklov en klart lysande purpurfärg. Tidningen Teknikhistoria berättar om William Perkin som upptäckte den första anilinfärgen, vilket gjorde honom stormrik. 13 kommentarer

Nasa har upptäckt ny jordliknande planet

Nasa har upptäckt ny jordliknande planet

Vad gör vi här, hur kom vi hit, och finns det fler som vi? Upptäckten av den nya planeten Kepler 452b kan leda oss närmare svaren. 15 kommentarer

Jonatan Redvik

”Ett kvitto på att det vi gör är bra”

33-LISTAN. Appland hamnade på Ny Tekniks och Affärsvärldens 33-lista i april. Sedan dess har bolaget tagit hem stora affärer.

Japanska astronauten Kimiya Yui.

Astronauter har landat på ISS

Därmed är stationen fulltalig igen efter flera tillbud med rakettrafiken. 10 kommentarer

Upsalite

Miljoner till svenska rekordmaterialet

33-LISTAN. Hett bland affärsänglar. Nu skalar Disruptive Materials upp produktionen. 22 kommentarer

Varför doftar våt sommarasfalt?

Varför doftar våt sommarasfalt?

TEKNIKFRÅGAN. Varför luktar regnig asfalt så speciellt varma sommardagar? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 17 kommentarer

Stephen Hawking

Utomjordiskt liv söks med jätteteleskop

Med hjälp av flera av världens största radioteleskop genomförs nu den hittills största kartläggningen av universum i jakt på utomjordiskt liv. 52 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Bergskedja på Pluto

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se