Energimyndigheten: Vi gör bara vårt jobb

DEBATT. Fagerström, Radetzki och Lundgren kritiserar Energimyndigheten med en rad felaktiga påståenden. Det är tillåtet att använda osanna argument. Men det är orimligt att vi skulle hindras från att offentligt påpeka felaktigheterna av riksrevisionen eller riksdagen, skriver företrädare för Energimyndigheten.

Annons

Energimyndigheten har uppdrag från regering och riksdag att på olika sätt bidra till att EUs och riksdagens energibeslut genomförs. Målen handlar om effektiv energianvändning, mer förnybar energi och mindre utsläpp.

I uppdraget ingår att myndigheten korrigerar felaktiga påståenden om dessa beslut och deras konsekvenser i medier. Fagerström, Radetzki och Lundgren har nu i ett antal tidningar låtit publicera en artikel, som med en rad felaktiga påståenden om både myndigheten och verkligheten, kritiserar myndigheten.

Elcertifikatsystemet är ett styrmedel som ska öka elproduktionen från olika förnybara energikällor. Det är riksdagen, inte Energimyndigheten, som beslutat om ambitionsnivån i elcertifikatsystemet och om planeringsramen för vindkraft. Elcertifikatsystemet är till för att Sverige ska klara sin del av EUs mål för förnybar energi. Planeringsramen för 30 TWh/år är till för att myndigheter ska vara förberedda och inte blockera kommersiell utbyggnad av vindkraft. Planeringsramen är inte ett utbyggnadsmål utan innebär att det ska finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraften för 30 Twh/år.

Myndigheten ser ingen anledning för ytterligare stöd till havsbaserad vindkraft. Dels därför att man bör bygga det billigaste först och dels därför att vi i Sverige sett att de verk som byggts i vatten i praktiken producerar el ungefär lika billigt som landbaserad vindkraft.

Artikelförfattarna påstår att subventioner till vindkraft skulle kosta ”bortåt 300 miljarder”. Första gången Fagerström och Radetzki publicerade denna siffra utgick de från att certifikatspriset var 35 öre/kWh. Nu är detta pris nere i ca 20 öre/kWh. De utgick också felaktigt från att 30 TWh vindkraft per år skulle ges elcertifikat. Med dagens regler och priser kommer mindre än 12 TWh vindkraft få certifikat under 15 år med ett värde av 20 öre/kWh vilket blir kanske 30-40 miljarder, ungefär en tiondel av vad de påstår.

Riksdagen har under det senaste decenniet flera gånger höjt ambitionen i elcertifikatsystemet. Först var det 10 TWh till 2010 sedan 17 till år 2016 och nu 25 till år 2020. Varje gång det kommit signaler om höjda ambitioner, har certifikatspriset stigit för att sedan falla. När systemet introducerades 2003 var priset 22 öre (genomsnittligt spotpris för 2003) och idag 21 öre/kWh producerad el. Med hänsyn till inflationen kan detta knappast beskrivas som en stigande trend.

Att elpriset på elmarknaden sänks av att utbudet ökar när man bygger ytterligare vindkraftverk är inte konstigt. Radetzki motsäger detta genom att påstå att Danmark har mest vindkraft och högst elpris i Europa. Elpriserna i Norden är numera offentligt tillgängliga på nordpoolspot.com. Där ser man att priset i år liksom de senaste åren inte kan beskrivas som högre än i Sverige.

Fagerström, Radetzki och Lundgren beskriver vindkraften som en stor politisk fråga. Men vad Energimyndigheten gör är att genomföra beslut som redan är fattade av EU och av Sveriges riksdag. Det är tillåtet att ifrågasätta sådana beslut och det är tillåtet att använda osanna argument. Men det är knappast rimligt att riksrevisionen eller riksdagen skulle hindra en myndighets företrädare att offentligt påpeka sådana felaktigheter.

Energimyndighetens ledningsgrupp genom

Zofia Lublin, chef för Energimyndighetens analysavdelning

Andres Muld, chef för Energimyndighetens främjandeavdelning

Birgitta Palmberger, chef för Energimyndighetens teknikavdelning

Mattias Eriksson, chef för Energimyndighetens tillväxtavdelning

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

33 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
33
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Metoden som gav 
miljoner tvålar

Metoden som gav miljoner tvålar

TEKNIKHISTORIA. Nicolas Leblanc löste ett av sin tids största industriella problem med en process för att tillverka natriumkarbonat. Tidningen Teknikhistoria har porträtterat tvålhjälten. 2 kommentarer

Undervattensdrönare Remus 600

Attackubåtar i USA får undervattensdrönare

Amerikanska attackubåtar ska senare i år börja använda undervattensdrönare, som utför uppdrag på egen hand. 42 kommentarer

Här lufttankar de drönaren

Här lufttankar de drönaren

Den första lufttankningen med en obemannad flygfarkost gjordes i veckan.

Litiumbatteri

Varför slocknar litiumbatteriet?

TEKNIKFRÅGAN. Varför dör mitt dyra litiumbatteri före alkalinbatteriet? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 6 kommentarer

Vilken vinflaska är förgiftad?

Veckans gåta: Hitta
det förgiftade vinet

Hur ska kungen hitta flaskan med dödligt gift?

Vattenfall

Riksrevisionen: Vattenfall satsar för lite på forskning

Kritik mot den statliga energijätten på flera punkter i en färsk granskning. 17 kommentarer

”Vänlig” målarfärg ger fler allergier

Fler flickor än pojkar hotas på sommarjobbet

FARLIGASTE BRANSCHERNA. De senaste fem somrarna har 917 ungdomar skadats så svårt på arbetet att det har lett till sjukskrivning.

Annons
solceller

Fem största hindren för mer svensk solenergi

Gamla prislistor, fula solceller och höghus som skuggar. Här är hindren för mer solenergi i Sverige. 85 kommentarer

Solcell

Skattesmäll för solceller

Regeringens förslag på energiskatt för solel slår hårt mot många solcellsanläggningar. 171 kommentarer

Tjäna 1,75 kronor mer per kWh på solcellerna

Från 25 till 200 öre per kilowattimme. Så mycket skiljer ersättningen från elbolagen när solcellsägare säljer sin överskottsel. 18 kommentarer

Marie Alpman

Sverige behöver fler som Tobii

KRÖNIKA. Några killar på KTH får en lysande idé. Efter så där 10-15 år har bolaget 600 anställda och noteras på Stockholmsbörsen. 20 kommentarer

Här lagar de datorn – i ugnen

Här lagar de datorn – i ugnen

Har datorn gett upp? Testa att ugnsbaka moderkortet i 200 grader. 33 kommentarer

Vad är bäst för miljön?

Se resultatet
  • Ugnsbaka datorn tillbaka till livet 74%
  • Köpa en ny 26%
Rösta
TAT-grundaren: 
Blackberry ett 
sjunkande skepp

TAT-grundaren: Blackberry ett sjunkande skepp

Hampus Jakobsson kommenterar nedläggningen av Blackberry i Malmö. 12 kommentarer

Blackberry lägger ner i Malmö

Blackberry, före detta TAT i Malmö, lägger ner svenska verksamheten.

Lättare hitta försvunna plan

Kugghjul av plast
lika bra som metall

Bilens kugghjul av metall kan ersättas av kolfiberförstärkt plast.

SENASTE TEKNIKNYTT
Första videon på Youtube

Första videon på Youtube

TEKNIKSVEPET. I den första videon som lades upp på Youtube är huvudpersonerna – elefanter. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

Sony

Mobilbolagen lämnar stort tomrum i Skåne

Få tror att Sony finns kvar i Lund om fem år. Axis riskerar samma öde. 3 kommentarer

Susanna Baltscheffsky

En chans att vara innovativ, Stefan Löfven

LEDARE. I Skåne försvinner ingenjörsjobb när storbolag drar ner på sin verksamhet. 13 kommentarer

”Vi behöver folk, gärna Sonys”

Neo Technology tog in 170 miljoner kronor för att växa snabbare.

Ewa Solutions kopplar upp

Skånebolag är duktiga på prylarnas internet.

Regeringen säger ja till cyberattacker

Försvarsmakten har länge velat få genomföra egna cyberattacker. 16 kommentarer

schweizisk fickkniv

Varför klipper saxen
i fickkniven bäst?

TEKNIKFRÅGAN. Ge besked i Ny Tekniks Teknikfråga. 11 kommentarer

Ericsson Hans Vestberg

Hans Vestberg: Nokias förra strategi var fel

Ericssons vd Hans Vestberg menar att Nokias köp av Alcatel-Lucent är logiskt. 11 kommentarer

Mercedes framtidsbuss - lång och eldriven

Mercedes framtidsbuss - lång och eldriven

Framtidens bussar är eldrivna och långa med plats för närmare 200 passagerare. 9 kommentarer

Flytande bron är som 
en gigantisk cykelkedja

Flytande bron är som en gigantisk cykelkedja

I Norge planeras en ny typ av flytbro som ska bestå av rörliga länkar likt en gigantisk cykelkedja. 16 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

jobb205 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Drönare lufttankar

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se