Kärnkraftskatastrofen i Japan bör aktualisera en omprövning av den svenska energipolitiken.

Det som inte kunde hända har uppenbarligen hänt, igen!

De senaste årens driftproblem hos svensk kärnkraft är inte unika. Motsvarande problem finns i till exempel Tyskland, Belgien, Frankrike, England och inte minst Japan. De senaste två åren har svensk kärnkraft haft en så kallad energitillgänglighet på ca 60 procent, sämst inom EU.

Och det som hände i Fukkushima kan även hända i Sverige. Ett omfattande elavbrott i Oskarshamnsverket och bortfall av kylning till bassängerna för använda bränsleelement,

CLAB, skulle kunna få katastrofala konsekvenser. I CLAB finns bland annat 75 ton plutonium, vilket i princip är tillräckligt för att ge hela jordens befolkning lungcancer flera tusen gånger om.

Ny kärnkraft är dessutom betydligt dyrare än energieffektiviseringar och förnybar energi, den kostar minst 65 öre/kWh enligt oberoende internationella studier.

2000-talet har medfört stora förändringar av vad elproduktionens kostar. Förnybar el har blivit mycket billigare att producera medan kostnaden för ny kärnkraft har ökat kraftigt. Den utvecklingen bedöms fortsätta, inte minst mot bakgrund av katastrofen i Japan. Enligt professor Sachs vid Massachussets Institute of Technology i USA, blir solel det billigaste elproduktionsalternativet i USA 2020, cirka 30 öre/kWh. Redan nu bedöms solel i Kalifornien kunna produceras för 50 öre/kWh. Vindkraft bedöms också bli billigare att producera i framtiden och är redan billigare än ny kärnkraft. Idag bedöms kostnaden för ny vindkraft av den europeiska branschorganisationen EWEA vara cirka 56 öre/kWh på land, men 45 öre/kWh år 2015. Vattenfalls chef för förnybar energi, Anders Dahl, bedömer att kostnaden för ny vindkraft kommer att sjunka med 30-40 procent fram till 2020.

En ekonomisk svensk energipolitik bör därför prioritera energieffektivisering, följt av satsningar på förnybar energi.

Tyvärr visar regeringens handlingsplan för energiförsörjningen 2020 på motsatsen. En aktuell rapport från European Renewable Energy Coalition visar att Sverige är sämst av alla EU-länder när det gäller satsning på solel. Endast 2,7 MW planeras i tillskott till 2020, cirka en tusendel av vad Svenska Solenergiföreningen anser vara realistiskt. Det kan också jämföras med Tysklands planerade tillskott på cirka 36 000 MW!

Sverige är också sämst av EU-länderna på energieffektivisering, mätt som planerad ökning av energianvändningen.

Regeringens planerade ökning av energianvändningen saknar förankring i verkligheten. 2009 var Sveriges slutliga energianvändning faktiskt lägre än 1970 och har sjunkit påtagligt under 2000-talet bland annat på grund av all energisnål teknik. Inget talar för att den utvecklingen ska ersättas med en mycket kraftig ökning av energianvändningen.

Med en ambitiös satsning på energieffektivisering och förnybar energi kan kärnkraften bli onödig i Sverige redan om tio år.

Göran Bryntse, Tekn Dr

Svensk ledare för EU-projektet REPAP

Fd ordförande i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen

Expert i Strålsäkerhetsutredningen