I Ny Teknik debatteras hur olika slags energiproduktion påverkar elpriserna. En viktig faktor som påverkar elpriset tas dock sällan upp, att elpriset till största delen är skatt.

Många skatter och avgifter på elkraften är dolda - liksom många andra skatter som vi betalar - och sedan avregleringen av elmarknaden 1996 har elskatterna trefaldigats.

Det elhandelspris som en privatkund i Sverige betalar består normalt till cirka 60 procent av skatter och avgifter och cirka 40 procent av elpriset på marknaden (Nord Pool). I det totala elpriset ingår sedan också kostnad för nättjänsten.

De största skatterna är elskatt, normalt 28 öre/kWh, och moms med 25 procent på hela priset inklusive skatter och avgifter, det vill säga skatt även på skatten.

Men en mängd ytterligare skatter ligger också dolda i priset.

En kostnad för elcertifikat ingår med ca 6 öre/kWh.

Elcertifikatssystemet används för att stödja produktion av förnyelsebar energi genom den så kallade kvotplikten för övrig elproduktion. Denna kostnad får enligt reglerna inte redovisas separat utan skall ingå i elhandelspriset. Den är alltså en slags dold skatt.

På produktionsanläggningar tas också ut fastighetsskatt, motsvarande cirka

5,5 öre/kWh på vattenkraft.  För kärnkraftsproducerad el tas också ut effektskatt, cirka 5,5 öre/kWh, samt vissa andra avgifter, till exempel för kostnader för använt kärnbränsle.

Till detta kommer elsäkerhetsavgift, nätövervakningsavgift och elberedskapsavgift. Alla dessa skatter ligger dolda i elpriset.

När marginalpriset på el går upp kraftigt som skedde under förra vintern och som nu verkar vara på väg igen, följer hela tiden momsen med och höjer priset med ytterligare 25 procent.

I ett vidare perspektiv betalar kraftbolagen också bolagsskatt med 26,3 procent och innan lönen används för att betala elräkningen, har arbetsgivaravgift och inkomstskatt betalats med ca 45-67 procent.

Kunskapen om skatternas omfattning behöver öka generellt och alla skatter ska visas öppet. Först då kan vi få en riktig utgångspunkt för diskussion och beslut.

Torbjörn Spector
Svenskt Näringsliv