Under rubriken ”Det är bara enkel matematik” skriver Jonny Fagerström bland annat att: ”… Svenska kraftnäts utredning ’Storskalig utbyggnad av vindkraft’ (Dnr 617/2008).

Denna pekar på att det krävs ca 5 300 MW ny reglerkraft vid 30 TWh vindkraft och cirka 1 800 MW ny reglerkraft vid 10 TWh vindkraft. Alltså en omfattande utbyggnad av bla vattenkraft. I annat fall kommer Sverige att tvingas öka importen av kolbaserad el från utlandet.”

Frågeställningen om reglerkraft är självfallet viktig men då måste alla bakgrundsfakta vara korrekta.

För det första diskuterar Svenska Kraftnät inte ”ny reglerkraft” utan ”utökat reglerbehov”. Det är en väldigt stor skillnad.

”Utökat reglerbehov” innebär att man behöver reglera mer, men det är inte samma sak som att man behöver bygga ut ny kraft.

Man ska till exempel komma ihåg att mest reserver för att öka produktionen behövs vid hög vindkraftsproduktion då denna kan minska.

Men vid hög vindkraftsproduktion är också många andra kraftverk avstängda då de inte behövs. De fungerar därmed som en form av reservkraft vilken därmed blir större ju mer vindkraft som produceras.

För det andra tolkas även Svenska Kraftnäts rapport felaktigt på många andra sätt. Den metod som har använts för att ta fram de olika nivåerna för ”utökat reglerbehov” ger en klar överskattning av dessa. För detaljer hänvisas till Elforsks rapport nr 09:07, www.elforsk.se.

För det tredje  hävdar Fagerström att om man inte bygger ut vattenkraften så hänvisas Sverige till ökad import av ”kolbaserad el från utlandet”. Till att börja med är det viktigt att notera att detta påstående inte kommer från Svenska Kraftnät. Det som Fagerström hävdar är faktiskt dubbelt fel.

• I diskussionen om ”reglerkraft” gäller att när vindkraften (eller andra kraftverk) ändrar sin produktion eller om konsumtionen ändras så måste andra kraftverk ändra sin produktion. Denna ändring i produktion innebär för vattenkraften att man sparar vatten i magasinen när det blåser och använder istället vattnet när det inte blåser. Det är inte så att man automatiskt förlorar energi bara för att man använder vattenkraft för att reglera vindkraft, ändrad handel med utlandet eller ändrad konsumtion.
   
• Den andra missuppfattningen i Fagerströms mening är att han inte beaktar vindkraftens energiproduktion. Om man bygger ut vindkraften så innebär det att för varje producerad kWh så kan man minska produktionen i något annat kraftslag med ungefär 1 kWh. Det normala i den nordeuropeiska elmarknad som vi har är att denna minskning sker i fossilbaserad elproduktion eftersom den är dyrast i drift och det sker en konkurrens där kraftverk med lägsta driftkostnad därmed kommer först. Detta innebär att vindkraften leder till en minskad produktion av fossil-el; inte en ökning som Fagerström påstår.

Självklart ska vi ha en diskussion om vindkraftens roll i det framtida elsystemet, men diskussionen blir knappast konstruktiv när man sprider missuppfattningar.

Lennart Söder
Professor i Elektriska Energisystem, KTH