"Det är bara enkel matematik"

DEBATT. ”Vindkraften kommer att kosta 300 miljarder fram till 2035. Det är bara ren matematik”, skriver Jonny Fagerström, i en replik till Göran Sidén och Jonny Hylander.

Annons
"Det är bara enkel matematik"

Jonny Fagerström, Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Ska svenska folket sponsra vindkraften?

Se resultatet
  • Ja 46%
  • Nej 54%
Rösta

Från det att elcertifikatsystemet infördes år 2003 fram till i dag är kostnadstrenden tydligt ökande. Från en nivå kring 10-20 öre/kwh år 2003 via 20-25 öre/kwh åren 2004-2005 har priset 2007-2009 klättrat upp till nivån 30-35 öre/kwh. Lägre noteringar har förekommit, också under innevarande år, men den långsiktiga trenden är tydlig.

Enligt Svensk Vindenergis egna uppgifter producerades 2,5 TWh vindkraft år 2009 och stödet från elcertifikatsystemet uppgick till 870 miljoner kronor, en subvention om 34,8 öre/Kwh. Dessa siffror utgör grunden för beräkningar av framtida subventionsbehov på 300 miljarder kronor fram till 2035 om målet sätts vid 30 TWh år 2020. År 2010 beräknas på motsvarande sätt subventionen för 3 TWh uppgå till cirka en miljard kronor. Det är därefter inte särskilt svårt att reda ut vad subventionen blir år 2020.

Varje år från nu stiger subventionskostnaden i en trappa upp till ca 10 miljarder kronor år 2020. Bara subventionstrappan fram till år 2020 kostar över 60 miljarder kronor. Redan långt dessförinnan har vindkraften ”ätit upp” hela elcertifikatsystemet och det är därmed inte längre möjligt att stödja miljövänliga energiformer såsom biobränsle och vattenkraft, vilket var målet. Vindkraftlobbyn har därför redan nu börjat arbeta för, som det heter: Ökade ambitioner i certifikatsystemet och krav på dubbla subventioner för 10 TWh vindkraft till havs. Varje vindkraftverk som tas i bruk skall stödjas i femton år enligt stödsystemet.

Att summera allt detta till 300 miljarder kronor år 2035 är alltså bara matematik.

Om skribenterna har rätt och vindkraften kan få stöd till som mest kanske 10 TWh så kan vindkraftsindustrin nu så smått börja packa ihop. Regeringens beslut om att bygga vindkraftparken i Markbygden utanför Piteå innebär en utbyggnad om 1 101 stycken vindkraftverk med en planerad produktion om 8-12 TWh. Inräknat de 3 TWh vi har idag så är utbyggnaden därmed klar.

Så här skriver istället Svensk Vindenergis vd, Annika Helker Lundström, i flera tidningar:

”Nu har vi i Sverige för första gången passerat en årsproduktion på 3 TWh vindkraft. Fram till år 2020 förväntas andelen vindel femdubblas och om den politiska viljan finns kan vi bygga 30 TWh vindkraft till år 2020.

När det gäller reglerkraft hänvisar Energimyndigheten i sin utredning ”Vindkraften och energisystemet” (ER 2008:24) till Svenska kraftnäts utredning ”Storskalig utbyggnad av vindkraft” (Dnr 617/2008). Denna pekar på att det krävs ca 5 300 MW ny reglerkraft vid 30 TWh vindkraft och ca 1 800 MW ny reglerkraft vid 10 TWh vindkraft. Alltså en omfattande utbyggnad av bla vattenkraft. I annat fall kommer Sverige att tvingas öka importen av kolbaserad el från utlandet. Denna uppfattning delas också av Kungliga Vetenskapsakademins (KVA) energiutskott. Forskning visar också att Sverige inte behöver vindkraften för att nå målet 49 procent förnyelsebar energi år 2020.

Att Göran Sidén är tung aktieägare och styrelseledamot i Eolus vind visar väl vad frågan egentligen handlar om.

Jonny Fagerström, Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

546 kommentarer Sortera: Äldsta överst

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna. Vi förbehåller oss också rätten att ta bort inlägg med kränkande personangrepp.

eller avbryt
5
5
546
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Metoden som gav 
miljoner tvålar

Metoden som gav miljoner tvålar

TEKNIKHISTORIA. Nicolas Leblanc löste ett av sin tids största industriella problem med en process för att tillverka natriumkarbonat. Tidningen Teknikhistoria har porträtterat tvålhjälten. 2 kommentarer

Undervattensdrönare Remus 600

Attackubåtar i USA får undervattensdrönare

Amerikanska attackubåtar ska senare i år börja använda undervattensdrönare, som utför uppdrag på egen hand. 37 kommentarer

Här lufttankar de drönaren

Här lufttankar de drönaren

Den första lufttankningen med en obemannad flygfarkost gjordes i veckan.

Litiumbatteri

Varför slocknar litiumbatteriet?

TEKNIKFRÅGAN. Varför dör mitt dyra litiumbatteri före alkalinbatteriet? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 6 kommentarer

Vilken vinflaska är förgiftad?

Veckans gåta: Hitta
det förgiftade vinet

Hur ska kungen hitta flaskan med dödligt gift?

Vattenfall

Riksrevisionen: Vattenfall satsar för lite på forskning

Kritik mot den statliga energijätten på flera punkter i en färsk granskning. 8 kommentarer

”Vänlig” målarfärg ger fler allergier

Fler flickor än pojkar hotas på sommarjobbet

FARLIGASTE BRANSCHERNA. De senaste fem somrarna har 917 ungdomar skadats så svårt på arbetet att det har lett till sjukskrivning.

Annons
solceller

Fem största hindren för mer svensk solenergi

Gamla prislistor, fula solceller och höghus som skuggar. Här är hindren för mer solenergi i Sverige. 68 kommentarer

Solcell

Skattesmäll för solceller

Regeringens förslag på energiskatt för solel slår hårt mot många solcellsanläggningar. 168 kommentarer

Tjäna 1,75 kronor mer per kWh på solcellerna

Från 25 till 200 öre per kilowattimme. Så mycket skiljer ersättningen från elbolagen när solcellsägare säljer sin överskottsel. 17 kommentarer

Marie Alpman

Sverige behöver fler som Tobii

KRÖNIKA. Några killar på KTH får en lysande idé. Efter så där 10-15 år har bolaget 600 anställda och noteras på Stockholmsbörsen. 19 kommentarer

Här lagar de datorn – i ugnen

Här lagar de datorn – i ugnen

Har datorn gett upp? Testa att ugnsbaka moderkortet i 200 grader. 31 kommentarer

Vad är bäst för miljön?

Se resultatet
  • Ugnsbaka datorn tillbaka till livet 74%
  • Köpa en ny 26%
Rösta
TAT-grundaren: 
Blackberry ett 
sjunkande skepp

TAT-grundaren: Blackberry ett sjunkande skepp

Hampus Jakobsson kommenterar nedläggningen av Blackberry i Malmö. 12 kommentarer

Blackberry lägger ner i Malmö

Blackberry, före detta TAT i Malmö, lägger ner svenska verksamheten.

Lättare hitta försvunna plan

Kugghjul av plast
lika bra som metall

Bilens kugghjul av metall kan ersättas av kolfiberförstärkt plast.

SENASTE TEKNIKNYTT
Första videon på Youtube

Första videon på Youtube

TEKNIKSVEPET. I den första videon som lades upp på Youtube är huvudpersonerna – elefanter. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

Sony

Mobilbolagen lämnar stort tomrum i Skåne

Få tror att Sony finns kvar i Lund om fem år. Axis riskerar samma öde. 3 kommentarer

Susanna Baltscheffsky

En chans att vara innovativ, Stefan Löfven

LEDARE. I Skåne försvinner ingenjörsjobb när storbolag drar ner på sin verksamhet. 11 kommentarer

”Vi behöver folk, gärna Sonys”

Neo Technology tog in 170 miljoner kronor för att växa snabbare.

Ewa Solutions kopplar upp

Skånebolag är duktiga på prylarnas internet.

Regeringen säger ja till cyberattacker

Försvarsmakten har länge velat få genomföra egna cyberattacker. 16 kommentarer

schweizisk fickkniv

Varför klipper saxen
i fickkniven bäst?

TEKNIKFRÅGAN. Ge besked i Ny Tekniks Teknikfråga. 11 kommentarer

Ericsson Hans Vestberg

Hans Vestberg: Nokias förra strategi var fel

Ericssons vd Hans Vestberg menar att Nokias köp av Alcatel-Lucent är logiskt. 11 kommentarer

Mercedes framtidsbuss - lång och eldriven

Mercedes framtidsbuss - lång och eldriven

Framtidens bussar är eldrivna och långa med plats för närmare 200 passagerare. 5 kommentarer

Flytande bron är som 
en gigantisk cykelkedja

Flytande bron är som en gigantisk cykelkedja

I Norge planeras en ny typ av flytbro som ska bestå av rörliga länkar likt en gigantisk cykelkedja. 16 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

jobb223 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Drönare lufttankar

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se