Tipsa en vän om en artikel

”Vi kan visa hur man får fart på innovationerna”

En del hävdar att Sverige är världsbäst på innovationer som inte blir någonting. Men innovation är inget mysterium. I Mälardalen förädlas forskningen direkt i verkligheten och vi kan uppvisa lysande exempel. Men trots det missgynnas regionen av regeringen och de flesta forskningsfinansiärerna, skriver forskargruppen STAMP på Mälardalens högskola.

Annons
”Vi kan visa hur man får fart på innovationerna”

Innovation är inget mystiskt vid Mälardalens högskola.

Nyligen lanserade EU-kommissionen sin innovationsstrategi som lyfter fram flera viktiga förutsättningar för att öka Europas konkurrenskraft: säkra kunskapsbasen, skapa starka forskningsmiljöer med samlad expertis samt skapa gynnsamma förutsättningar för innovationssystemet.  

Samtidigt som initiativet välkomnas tydliggör det Sveriges brist på en nationell innovationsstrategi, vilket även Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA betonar. Den största utmaningen gäller inte den svenska kunskapsbasen, utan förmågan att samverka och att hantera strukturerna som gör en effektiv samverkan mellan olika aktörer möjlig, till exempel finansiering och hantering av patent.

IVA har rätt i påpekandet att en nationell plan saknas. Det leder till en de facto strategi som fokuserar på grundforskning långt borta från verkligheten. Denna strategi är föråldrad då kunskapens värde idag i allt högre utsträckning bedöms utifrån samhällsnytta. Istället borde en framväxande forskning med direkt koppling mellan de praktiska problemen ute i samhället och forskarnas problemlösningsprocess uppmuntras. Det är inte alltid forskarna som sitter inne med lösningen, utan det är när forskarna möter praktikerna som den sammanlagda kunskapen blir både större och bättre.

 Lösningen är knappast att helt byta ut det ena sättet mot det andra, men Sveriges regering och forskningsfinansiärer borde kunna utveckla ett mer balanserat förhållningssätt än att enbart cementera den traditionella forskningen som bevisligen leder till ineffektivitet i vad som kallats ”den svenska innovationsparadoxen”. Eller som Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova säger: ”Den svenska paradoxen är egentligen inte så paradoxal. Vi måste bara hitta en bättre balans i hur pengarna fördelas”


Sverige är fantastiskt. Och unikt. Sverige är ett framstående forskningsland som enligt många undersökningar är bäst i världen på innovationer. Samtidigt är Sverige en medelmåtta i att kommersialisera dessa så att de kommer samhället till godo. För att citera IVAs Vd Björn O. Nilsson är Sverige världsmästare på ”innovationer som inte blir någonting”. I de åtgärder som EU-kommissionen nämner framstår några punkter som särskilt akuta för Sverige: att få ut mer innovation ur forskningen, sänka trösklarna för idéer som vill nå sin marknad, utforska innovation i offentlig sektor och etablera partnerskap som kan accelerera forskning, utveckling och kommersialisering av resultaten.

Det finns flera lärorika exempel i Mälardalen där forskningen förädlas direkt i verkligheten och där innovation inte är ett mysterium utan en styrd påverkan över traditionella gränser. Robotdalen och Samhällskontraktet är några av flera exempel på att de största innovationerna ligger i att hitta nya sätt att samverka och styra samproduktion av kommersialiserbar kunskap, från idéer till nya produkter och tjänster.

Robotdalen grundar sin plats som internationell aktör inom robotik inte bara på teknisk spjutspetsforskning, utan på förmågan att underlätta innovation och kommersialisering genom sin förmåga att länka ihop olika kompetenser och aktörer. Företag har lämnat Silicon Valley för Mälardalen på grund av denna förmåga. Resultaten ger ringar på vattnet.

Samhällskontraktet, ett samarbete mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad beskrivs som ”ett Robotdalen för offentlig sektor” med stora förväntningar på innovation inom skola, vård och omsorg.

Trots att Mälardalen kan uppvisa lysande exempel som undantag till den svenska paradoxen missgynnas regionens universitet och högskolor i stor utsträckning av regeringens och de flesta forskningsfinansiärers de facto strategi. I värsta fall sker det på grund av bristande strategisk eftertanke.

Sedan sekler finns i det västerländska tänkandet en idé om en kunskapshierarki där det abstrakta är finare än det konkreta; idén bättre än sin tillämpning. På vägen glöms nyttan bort. Med en resultatinriktad syn är de stora idéerna bara intressanta i den mån de gör någon vardagsskillnad; om de kan förbättra människors liv. Varken bildning eller specialiserad expertis har något annat värde än just detta. Men hur de abstrakta idéerna kommersialiseras och hur den konkreta praktiken kan spänna bågen också för spjutspetsforskningen vet Sverige ännu alltför lite om. Sveriges regering och forskningsfinansiärer har all anledning att lära av resultaten i Mälardalen.

Karin Axelsson, Erik Bjurström, Mikael Holmgren Caicedo, Ulf Johanson, Eva Lindell, Maria Mårtensson och Johan Wennhall, verksamma vid STAMP, forskargruppen för styrning av samproduktion vid Mälardalens högskola

 

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

5 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
5
Nu visas kommentar 1-5
Startsidan
Nevs startar fabrik i Kina

Nevs startar fabrik i Kina

Tillverkaren av Saab-bilar, Nevs i Trollhättan, får två nya kinesiska aktieägare och ska starta tillverkning i Kina meddelas från Trollhättan på onsdagen.

Mistral kan ta 16 helikoptrar.

Ryssland bygger egna ersättare för Mistral

Ryssland planerar bygga egna helikopterfartyg som ersättning för de franska Mistralfartyg som inte levererats. 32 kommentarer

”Mr Pluto”: Det kan 
vara ett istäcke där

”Mr Pluto”: Det kan vara ett istäcke där

”Mr Pluto”: Det kan 
vara ett istäcke där

BOULDER. Nasas rymdfarkost på väg att närma sig Pluto. Ny Tekniks Linda Nohrstedt och Helen Ahlbom har träffat Alan ”Mr Pluto” Stern.

Emma Birath från Sverige är driftingenjör på rymdprojektet.

Svenska studenten blev kvar hos Nasa

Hon åkte som utbytesstudent till USA i början av 90-talet. Nu är Emma Birath rymdprojektets driftingenjör.

Gps

Varför missar gps:en vägen?

TEKNIKFRÅGAN. Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 5 kommentarer

SENASTE TEKNIKNYTT
Chip

Chip – gjort av trä

TEKNIKSVEPET. Nu finns det datachip som är gjorda av trä. Här är ett urval av de senaste tekniknyheterna. 1 kommentar

Debattörerna säger ett tydligt nej till dab.

Upprop: Rösta nej till utbyggnad av dab-radio

DEBATT. Avsluta diskussionen om dab-radio en gång för alla. Det skriver en grupp centerpartister. 5 kommentarer

Annons
Kinesiska tåg till Europa

Kinesiska tåg till Europa

Tiden när europeiska järnvägsbolag valde europeiska tåg är förbi. 56 kommentarer

”Biobiljett” ska tanka plan med biobränsle

”Biobiljett” ska tanka plan med biobränsle

Väljer du grön el ökar andelen förnybart i elnäten. Nu kommer "biobiljetten" som tankar mer biobränsle i flyget. 16 kommentarer

Premiärflygning med biobränsle från Bromma

I dag flyger Malmö Aviation och Sverigeflyg med biobränsle. Ny Teknik är ombord. 8 kommentarer

Lättare hitta försvunna plan

Prickar värktabletten med sin båge

En amerikansk bågskytt träffar prick i en liten värktablett som slängs upp i luften. Hans förklaring till bedriften är mycket enkel.

Läsarna: Så ska min elbil låta

Läsarna: Så ska min elbil låta

Elfordon blir en ny bullerkälla i trafiken. De nya EU-reglerna fick fart på Ny Tekniks läsare. 38 kommentarer

Elbilen tvingas bullra mer

Slut på tysta elfordon när EU inför nya ljudkrav. 209 kommentarer

Världens minsta nanodiod
är faktiskt en enda molekyl

Världens minsta nanodiod är faktiskt en enda molekyl

En enda liten molekyl. Det räcker för att skapa en diod som är användbar i elektroniksammanhang. 2 kommentarer

Lagrar sol och vind – med tåget

Lagrar sol och vind – med tåget

Tunga tågvagnar blir nytt energilager för sol- och vindkraft. 89 kommentarer

Här är Kaianders bästa seriestrippar
Här är Kaianders bästa seriestrippar

Här är Kaianders bästa seriestrippar

Du har väl inte missat Ny Tekniks finurlige serietecknare? Här är Kaianders Semplers senaste alster. 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

jobb300 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Se största panoramabilden.

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se