”Vi kan visa hur man får fart på innovationerna”

En del hävdar att Sverige är världsbäst på innovationer som inte blir någonting. Men innovation är inget mysterium. I Mälardalen förädlas forskningen direkt i verkligheten och vi kan uppvisa lysande exempel. Men trots det missgynnas regionen av regeringen och de flesta forskningsfinansiärerna, skriver forskargruppen STAMP på Mälardalens högskola.

Annons
”Vi kan visa hur man får fart på innovationerna”

Innovation är inget mystiskt vid Mälardalens högskola.

Verktyg

Nyligen lanserade EU-kommissionen sin innovationsstrategi som lyfter fram flera viktiga förutsättningar för att öka Europas konkurrenskraft: säkra kunskapsbasen, skapa starka forskningsmiljöer med samlad expertis samt skapa gynnsamma förutsättningar för innovationssystemet.  

Samtidigt som initiativet välkomnas tydliggör det Sveriges brist på en nationell innovationsstrategi, vilket även Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA betonar. Den största utmaningen gäller inte den svenska kunskapsbasen, utan förmågan att samverka och att hantera strukturerna som gör en effektiv samverkan mellan olika aktörer möjlig, till exempel finansiering och hantering av patent.

IVA har rätt i påpekandet att en nationell plan saknas. Det leder till en de facto strategi som fokuserar på grundforskning långt borta från verkligheten. Denna strategi är föråldrad då kunskapens värde idag i allt högre utsträckning bedöms utifrån samhällsnytta. Istället borde en framväxande forskning med direkt koppling mellan de praktiska problemen ute i samhället och forskarnas problemlösningsprocess uppmuntras. Det är inte alltid forskarna som sitter inne med lösningen, utan det är när forskarna möter praktikerna som den sammanlagda kunskapen blir både större och bättre.

 Lösningen är knappast att helt byta ut det ena sättet mot det andra, men Sveriges regering och forskningsfinansiärer borde kunna utveckla ett mer balanserat förhållningssätt än att enbart cementera den traditionella forskningen som bevisligen leder till ineffektivitet i vad som kallats ”den svenska innovationsparadoxen”. Eller som Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova säger: ”Den svenska paradoxen är egentligen inte så paradoxal. Vi måste bara hitta en bättre balans i hur pengarna fördelas”


Sverige är fantastiskt. Och unikt. Sverige är ett framstående forskningsland som enligt många undersökningar är bäst i världen på innovationer. Samtidigt är Sverige en medelmåtta i att kommersialisera dessa så att de kommer samhället till godo. För att citera IVAs Vd Björn O. Nilsson är Sverige världsmästare på ”innovationer som inte blir någonting”. I de åtgärder som EU-kommissionen nämner framstår några punkter som särskilt akuta för Sverige: att få ut mer innovation ur forskningen, sänka trösklarna för idéer som vill nå sin marknad, utforska innovation i offentlig sektor och etablera partnerskap som kan accelerera forskning, utveckling och kommersialisering av resultaten.

Det finns flera lärorika exempel i Mälardalen där forskningen förädlas direkt i verkligheten och där innovation inte är ett mysterium utan en styrd påverkan över traditionella gränser. Robotdalen och Samhällskontraktet är några av flera exempel på att de största innovationerna ligger i att hitta nya sätt att samverka och styra samproduktion av kommersialiserbar kunskap, från idéer till nya produkter och tjänster.

Robotdalen grundar sin plats som internationell aktör inom robotik inte bara på teknisk spjutspetsforskning, utan på förmågan att underlätta innovation och kommersialisering genom sin förmåga att länka ihop olika kompetenser och aktörer. Företag har lämnat Silicon Valley för Mälardalen på grund av denna förmåga. Resultaten ger ringar på vattnet.

Samhällskontraktet, ett samarbete mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad beskrivs som ”ett Robotdalen för offentlig sektor” med stora förväntningar på innovation inom skola, vård och omsorg.

Trots att Mälardalen kan uppvisa lysande exempel som undantag till den svenska paradoxen missgynnas regionens universitet och högskolor i stor utsträckning av regeringens och de flesta forskningsfinansiärers de facto strategi. I värsta fall sker det på grund av bristande strategisk eftertanke.

Sedan sekler finns i det västerländska tänkandet en idé om en kunskapshierarki där det abstrakta är finare än det konkreta; idén bättre än sin tillämpning. På vägen glöms nyttan bort. Med en resultatinriktad syn är de stora idéerna bara intressanta i den mån de gör någon vardagsskillnad; om de kan förbättra människors liv. Varken bildning eller specialiserad expertis har något annat värde än just detta. Men hur de abstrakta idéerna kommersialiseras och hur den konkreta praktiken kan spänna bågen också för spjutspetsforskningen vet Sverige ännu alltför lite om. Sveriges regering och forskningsfinansiärer har all anledning att lära av resultaten i Mälardalen.

Karin Axelsson, Erik Bjurström, Mikael Holmgren Caicedo, Ulf Johanson, Eva Lindell, Maria Mårtensson och Johan Wennhall, verksamma vid STAMP, forskargruppen för styrning av samproduktion vid Mälardalens högskola

 

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

5 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
5
Nu visas kommentar 1-5

Startsidan

”90 procent batteri
på bara 27 minuter!”
”90 procent batteri
på bara 27 minuter!”

”90 procent batteri på bara 27 minuter!”

Är det praktiskt möjligt att köra elbilen Nissan Leaf från Stockholm till Göteborg? Följ med Ny Tekniks reporter Charlotta von Schultz på en laddad resa från Stockholm till Göteborg. 107 kommentarer

Vår elbilsturné testar laddningen i praktiken

”Bor man i Jönköping borde det inte vara en utopi att luncha med mormor i Borås.” 56 kommentarer

Bomba i google

Spotify skippar P2P

Ska strömma all sin musik från egna servrar.

Putins hemliga vapen mot sanktioner

Rysslands president Vladimir Putin har ett vapen att sätta in vid sanktioner som sätter skräck i bilindustrin. 12 kommentarer

Skapar grafen med hushållsmixer

Forskare har lyckats framställa det superlätta och ledande materialet grafen - med hjälp av en mixer.

Polisens nya vattenkanon fick stryk

Polisens nya vattenkanon fick stryk

Tyska polisens nya vattenkanonbil WaWe 10 åkte på rejält med stryk vid ett test nyligen. 6 kommentarer

Experten: Så stoppar du mobbning på jobbet i tid

Experten: Så stoppar du mobbning på jobbet i tid

”Kränkningarna blir ett sjukdomsförlopp”, menar Norges främste mobbningsutredare.

Annons
Heartbleed.

Heartbleed slår till mot Apple

Jätten Apple har också drabbats av internetbuggen.

Så blev Volvo en tjejbil

Så blev Volvo en tjejbil

Sedan kvinnobilen YCC visades för tio år sedan har hälften av de unika idéerna byggts in i Volvos vanliga modeller. 11 kommentarer

Volvo-topp: YCC är en ikon

”En inspiration till dagens bilar både vad gäller funktion och utseende”, säger Hans-Olov Olsson, vice ordförande för Volvo personvagnar.

Flytande kärnkraftverk klarar tsunami

Flytande kärnkraftverk klarar tsunami

Bygg kärnkraftverk på flytande plattformar, det löser flera problem anser forskare vid MIT. 27 kommentarer

TEKNIKSVEPET

Alecta ratar Scania-bud

Här kan du läsa morgonens tekniknyheter i ett svep!

Teknologer urusla på matte

En av fem som började på KTH i höstas klarade inte ens grundskolenivån på det diagnostiska matteprovet. 39 kommentarer

Bankomater hotas när Windows XP överges

Bankomater hotas när Windows XP överges

Hundratals miljoner maskiner som kör XP hotas, bland annat mängder av bankomater. 27 kommentarer

Färjan hade inga chanser att se båten

En taxibåt krockade med en färja under påskafton. Den mindre båten saknade rätt teknisk utrustning för att kunna ses i dimman. 29 kommentarer

Så ska Teslan bli billigare

Så ska Teslan bli billigare

BILDSPEL. Nästa generation Tesla ska inte kosta mer än 220 000 kronor. ”Alla ska ha råd”. Ny Teknik har som första svenska tidning besökt bilfabriken i USA. 34 kommentarer

Gripens krokiga väg mot succé

Gripens krokiga väg mot succé

(TEKNIKHISTORIA) 1988 flög JAS 39 Gripen över Linköping. Det gick att se planet på två sätt. Antingen var det en dyr fåfänga som harvats fram genom förseningar och skandaler i tre decennier. Eller så var det ett smart, teknikledande stridsflygplan som konstruerades på bara några få år och gav Sverige en militär resurs i världsklass. Båda beskrivningarna stämde. 33 kommentarer

Knepen som gör elcykeln vädertålig
Knepen som gör elcykeln vädertålig

Knepen som gör elcykeln vädertålig

UNDER SKALET Allt fler svenskar köper elcyklar för att klara pendlingen till jobbet utan att bli alltför svettiga. Ny Teknik bänder upp en för att kolla vad som finns under kåporna. 34 kommentarer

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Det senaste från Ny Tekniks roligaste sajt!

Undrar du också om Snömannen är hittad? Och hur stark är den nya Supertejpen? Anmäl dig till Teknikrevyns nyhetsbrev så får du veta! 1 kommentar

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it och telekom. Här hittar du hela digitala arkivet.

Senaste quizen

Alla våra quiz
Annons
Annons

Senaste videoklippen

Under skalet: Elcykel

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se