Tipsa en vän om en artikel

”Vi kan visa hur man får fart på innovationerna”

En del hävdar att Sverige är världsbäst på innovationer som inte blir någonting. Men innovation är inget mysterium. I Mälardalen förädlas forskningen direkt i verkligheten och vi kan uppvisa lysande exempel. Men trots det missgynnas regionen av regeringen och de flesta forskningsfinansiärerna, skriver forskargruppen STAMP på Mälardalens högskola.

Annons
”Vi kan visa hur man får fart på innovationerna”

Innovation är inget mystiskt vid Mälardalens högskola.

Nyligen lanserade EU-kommissionen sin innovationsstrategi som lyfter fram flera viktiga förutsättningar för att öka Europas konkurrenskraft: säkra kunskapsbasen, skapa starka forskningsmiljöer med samlad expertis samt skapa gynnsamma förutsättningar för innovationssystemet.  

Samtidigt som initiativet välkomnas tydliggör det Sveriges brist på en nationell innovationsstrategi, vilket även Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA betonar. Den största utmaningen gäller inte den svenska kunskapsbasen, utan förmågan att samverka och att hantera strukturerna som gör en effektiv samverkan mellan olika aktörer möjlig, till exempel finansiering och hantering av patent.

IVA har rätt i påpekandet att en nationell plan saknas. Det leder till en de facto strategi som fokuserar på grundforskning långt borta från verkligheten. Denna strategi är föråldrad då kunskapens värde idag i allt högre utsträckning bedöms utifrån samhällsnytta. Istället borde en framväxande forskning med direkt koppling mellan de praktiska problemen ute i samhället och forskarnas problemlösningsprocess uppmuntras. Det är inte alltid forskarna som sitter inne med lösningen, utan det är när forskarna möter praktikerna som den sammanlagda kunskapen blir både större och bättre.

 Lösningen är knappast att helt byta ut det ena sättet mot det andra, men Sveriges regering och forskningsfinansiärer borde kunna utveckla ett mer balanserat förhållningssätt än att enbart cementera den traditionella forskningen som bevisligen leder till ineffektivitet i vad som kallats ”den svenska innovationsparadoxen”. Eller som Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova säger: ”Den svenska paradoxen är egentligen inte så paradoxal. Vi måste bara hitta en bättre balans i hur pengarna fördelas”


Sverige är fantastiskt. Och unikt. Sverige är ett framstående forskningsland som enligt många undersökningar är bäst i världen på innovationer. Samtidigt är Sverige en medelmåtta i att kommersialisera dessa så att de kommer samhället till godo. För att citera IVAs Vd Björn O. Nilsson är Sverige världsmästare på ”innovationer som inte blir någonting”. I de åtgärder som EU-kommissionen nämner framstår några punkter som särskilt akuta för Sverige: att få ut mer innovation ur forskningen, sänka trösklarna för idéer som vill nå sin marknad, utforska innovation i offentlig sektor och etablera partnerskap som kan accelerera forskning, utveckling och kommersialisering av resultaten.

Det finns flera lärorika exempel i Mälardalen där forskningen förädlas direkt i verkligheten och där innovation inte är ett mysterium utan en styrd påverkan över traditionella gränser. Robotdalen och Samhällskontraktet är några av flera exempel på att de största innovationerna ligger i att hitta nya sätt att samverka och styra samproduktion av kommersialiserbar kunskap, från idéer till nya produkter och tjänster.

Robotdalen grundar sin plats som internationell aktör inom robotik inte bara på teknisk spjutspetsforskning, utan på förmågan att underlätta innovation och kommersialisering genom sin förmåga att länka ihop olika kompetenser och aktörer. Företag har lämnat Silicon Valley för Mälardalen på grund av denna förmåga. Resultaten ger ringar på vattnet.

Samhällskontraktet, ett samarbete mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad beskrivs som ”ett Robotdalen för offentlig sektor” med stora förväntningar på innovation inom skola, vård och omsorg.

Trots att Mälardalen kan uppvisa lysande exempel som undantag till den svenska paradoxen missgynnas regionens universitet och högskolor i stor utsträckning av regeringens och de flesta forskningsfinansiärers de facto strategi. I värsta fall sker det på grund av bristande strategisk eftertanke.

Sedan sekler finns i det västerländska tänkandet en idé om en kunskapshierarki där det abstrakta är finare än det konkreta; idén bättre än sin tillämpning. På vägen glöms nyttan bort. Med en resultatinriktad syn är de stora idéerna bara intressanta i den mån de gör någon vardagsskillnad; om de kan förbättra människors liv. Varken bildning eller specialiserad expertis har något annat värde än just detta. Men hur de abstrakta idéerna kommersialiseras och hur den konkreta praktiken kan spänna bågen också för spjutspetsforskningen vet Sverige ännu alltför lite om. Sveriges regering och forskningsfinansiärer har all anledning att lära av resultaten i Mälardalen.

Karin Axelsson, Erik Bjurström, Mikael Holmgren Caicedo, Ulf Johanson, Eva Lindell, Maria Mårtensson och Johan Wennhall, verksamma vid STAMP, forskargruppen för styrning av samproduktion vid Mälardalens högskola

 

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

5 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
5
Nu visas kommentar 1-5
Startsidan
Bekräftat: Ubåten är 
gammal rysk Catfish

Bekräftat: Ubåten är gammal rysk Catfish

Försvarsmakten är klar med analyserna av videomaterialet som visar en sjunken ubåt på svenskt vatten. 22 kommentarer

Här är Catfish Som i siffror

Användes av ryska marinen 1905 till 1913.

Svenska tekniken som hittade ubåten

Svenska tekniken som hittade ubåten

En svenskutvecklad fjärrstyrd miniubåt gjorde fyndet i Östersjön. 18 kommentarer

Ögondroppar ska ersätta operation

Ögondroppar ska ersätta operation

Kan grå starr botas med ögondroppar i stället för operation? En grupp forskare har gjort framgångsrika försök. 6 kommentarer

Torrboll

Varför blir båten rostig av torrboll?

TEKNIKFRÅGAN. Torrbollar får båtens metaller att ärga - men varför? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 5 kommentarer

Vindkraftverk

Tvärstopp för svensk vindkraft

Antalet beställda vindkraftverk årets andra kvartal: Noll. 35 kommentarer

Deras mål: Världens djupaste bassäng

Deras mål: Världens djupaste bassäng

Brittiska forskare siktar rekorddjupt - vill bygga en 50 meter djup bassäng. 6 kommentarer

3d-utskriven drönare ska stoppa pirater

3d-utskriven drönare ska stoppa pirater

Billiga drönare utskrivna med 3d-skrivare och monterade till havs. Det kan bli nytt vapen mot pirater eller följder av naturkatastrofer. 7 kommentarer

Annons
Då lanseras Toyotas 
nya bränslecellsbuss

Då lanseras Toyotas nya bränslecellsbuss

Toyota testar bränslecellsbussar i centrala Tokyo. Snart är tekniken redo för lansering. 34 kommentarer

Shortcut Labs

Nu kommer knappen som fjärrstyr mobil

33-LISTAN. Utvecklingsbolaget Shortcut Labs har fått luft under vingarna. Nu startar produktionen. 21 kommentarer

Vad styr regnbågens krökning?

Vad styr regnbågens krökning?

TEKNIKFRÅGAN. Hur kommer det sig att olika regnbågar har olika krökning? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 9 kommentarer

Drönare

Drönarförare riskerar skadestånd

Efter 15 incidenter har flygbolaget tröttnat. 3 kommentarer

Bilar ska skyddas mot hackerattack

Fiat Chrysler återkallar 1,4 miljoner fordon i USA för att uppdatera mjukvaran och förhindra hackerattacker. 11 kommentarer

En Jeep Cherokee Limited

Fjärrstyrde bil i diket

Föraren satt hjälplös vid ratten medan hans bil rullade ner i diket, fjärrstyrd av två hackare. Experimentet visar hur sårbara uppkopplade bilar kan vara. 70 kommentarer

Färgen gjorde honom stormrik

Färgen gjorde honom stormrik

TEKNIKHISTORIA. Av en slump upptäckte en ung kemist på påsklov en klart lysande purpurfärg. Tidningen Teknikhistoria berättar om William Perkin som upptäckte den första anilinfärgen, vilket gjorde honom stormrik. 13 kommentarer

Nasa har upptäckt ny jordliknande planet

Nasa har upptäckt ny jordliknande planet

Vad gör vi här, hur kom vi hit, och finns det fler som vi? Upptäckten av den nya planeten Kepler 452b kan leda oss närmare svaren. 15 kommentarer

Jonatan Redvik

”Ett kvitto på att det vi gör är bra”

33-LISTAN. Appland hamnade på Ny Tekniks och Affärsvärldens 33-lista i april. Sedan dess har bolaget tagit hem stora affärer.

Japanska astronauten Kimiya Yui.

Astronauter har landat på ISS

Därmed är stationen fulltalig igen efter flera tillbud med rakettrafiken. 10 kommentarer

Upsalite

Miljoner till svenska rekordmaterialet

33-LISTAN. Hett bland affärsänglar. Nu skalar Disruptive Materials upp produktionen. 22 kommentarer

Varför doftar våt sommarasfalt?

Varför doftar våt sommarasfalt?

TEKNIKFRÅGAN. Varför luktar regnig asfalt så speciellt varma sommardagar? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 18 kommentarer

Stephen Hawking

Utomjordiskt liv söks med jätteteleskop

Med hjälp av flera av världens största radioteleskop genomförs nu den hittills största kartläggningen av universum i jakt på utomjordiskt liv. 52 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Bergskedja på Pluto

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se