Tipsa en vän om en artikel

”Vi kan visa hur man får fart på innovationerna”

En del hävdar att Sverige är världsbäst på innovationer som inte blir någonting. Men innovation är inget mysterium. I Mälardalen förädlas forskningen direkt i verkligheten och vi kan uppvisa lysande exempel. Men trots det missgynnas regionen av regeringen och de flesta forskningsfinansiärerna, skriver forskargruppen STAMP på Mälardalens högskola.

Annons
”Vi kan visa hur man får fart på innovationerna”

Innovation är inget mystiskt vid Mälardalens högskola.

Nyligen lanserade EU-kommissionen sin innovationsstrategi som lyfter fram flera viktiga förutsättningar för att öka Europas konkurrenskraft: säkra kunskapsbasen, skapa starka forskningsmiljöer med samlad expertis samt skapa gynnsamma förutsättningar för innovationssystemet.  

Samtidigt som initiativet välkomnas tydliggör det Sveriges brist på en nationell innovationsstrategi, vilket även Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA betonar. Den största utmaningen gäller inte den svenska kunskapsbasen, utan förmågan att samverka och att hantera strukturerna som gör en effektiv samverkan mellan olika aktörer möjlig, till exempel finansiering och hantering av patent.

IVA har rätt i påpekandet att en nationell plan saknas. Det leder till en de facto strategi som fokuserar på grundforskning långt borta från verkligheten. Denna strategi är föråldrad då kunskapens värde idag i allt högre utsträckning bedöms utifrån samhällsnytta. Istället borde en framväxande forskning med direkt koppling mellan de praktiska problemen ute i samhället och forskarnas problemlösningsprocess uppmuntras. Det är inte alltid forskarna som sitter inne med lösningen, utan det är när forskarna möter praktikerna som den sammanlagda kunskapen blir både större och bättre.

 Lösningen är knappast att helt byta ut det ena sättet mot det andra, men Sveriges regering och forskningsfinansiärer borde kunna utveckla ett mer balanserat förhållningssätt än att enbart cementera den traditionella forskningen som bevisligen leder till ineffektivitet i vad som kallats ”den svenska innovationsparadoxen”. Eller som Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova säger: ”Den svenska paradoxen är egentligen inte så paradoxal. Vi måste bara hitta en bättre balans i hur pengarna fördelas”


Sverige är fantastiskt. Och unikt. Sverige är ett framstående forskningsland som enligt många undersökningar är bäst i världen på innovationer. Samtidigt är Sverige en medelmåtta i att kommersialisera dessa så att de kommer samhället till godo. För att citera IVAs Vd Björn O. Nilsson är Sverige världsmästare på ”innovationer som inte blir någonting”. I de åtgärder som EU-kommissionen nämner framstår några punkter som särskilt akuta för Sverige: att få ut mer innovation ur forskningen, sänka trösklarna för idéer som vill nå sin marknad, utforska innovation i offentlig sektor och etablera partnerskap som kan accelerera forskning, utveckling och kommersialisering av resultaten.

Det finns flera lärorika exempel i Mälardalen där forskningen förädlas direkt i verkligheten och där innovation inte är ett mysterium utan en styrd påverkan över traditionella gränser. Robotdalen och Samhällskontraktet är några av flera exempel på att de största innovationerna ligger i att hitta nya sätt att samverka och styra samproduktion av kommersialiserbar kunskap, från idéer till nya produkter och tjänster.

Robotdalen grundar sin plats som internationell aktör inom robotik inte bara på teknisk spjutspetsforskning, utan på förmågan att underlätta innovation och kommersialisering genom sin förmåga att länka ihop olika kompetenser och aktörer. Företag har lämnat Silicon Valley för Mälardalen på grund av denna förmåga. Resultaten ger ringar på vattnet.

Samhällskontraktet, ett samarbete mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad beskrivs som ”ett Robotdalen för offentlig sektor” med stora förväntningar på innovation inom skola, vård och omsorg.

Trots att Mälardalen kan uppvisa lysande exempel som undantag till den svenska paradoxen missgynnas regionens universitet och högskolor i stor utsträckning av regeringens och de flesta forskningsfinansiärers de facto strategi. I värsta fall sker det på grund av bristande strategisk eftertanke.

Sedan sekler finns i det västerländska tänkandet en idé om en kunskapshierarki där det abstrakta är finare än det konkreta; idén bättre än sin tillämpning. På vägen glöms nyttan bort. Med en resultatinriktad syn är de stora idéerna bara intressanta i den mån de gör någon vardagsskillnad; om de kan förbättra människors liv. Varken bildning eller specialiserad expertis har något annat värde än just detta. Men hur de abstrakta idéerna kommersialiseras och hur den konkreta praktiken kan spänna bågen också för spjutspetsforskningen vet Sverige ännu alltför lite om. Sveriges regering och forskningsfinansiärer har all anledning att lära av resultaten i Mälardalen.

Karin Axelsson, Erik Bjurström, Mikael Holmgren Caicedo, Ulf Johanson, Eva Lindell, Maria Mårtensson och Johan Wennhall, verksamma vid STAMP, forskargruppen för styrning av samproduktion vid Mälardalens högskola

 

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

5 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
5
Nu visas kommentar 1-5
Startsidan
illustration av gravitationsvågor

Genombrottet: De har hittat gravitationsvågor

Det förutspåddes av Albert Einstein. Nu har gravitationsvågor hittats. 4 kommentarer

Elsladd

Spänningen höjdes, men hur funkade det?

TEKNIKFRÅGAN. År 1988 höjdes spänningen i svenska elnätet, en läsare vill veta mer. 26 kommentarer

Gpordon Moore och kvinna i Moores- law-tröja.

Moores lag dödsdömd

Moores lag har dödförklarats åtskilliga gånger de senaste 50 åren. Men den här gången verkar det vara på riktigt. 3 kommentarer

flygfarkost

Största flygfarkosten klar för första turen

Snart ska luftskeppet Airlander provflygas.

Opel Ampera-e

Billig elbil från Opel

Helt eldrivna Ampera-e kommer nästa år. Den ska säljas till ett "överkomligt pris" säger GM-chefen Mary Barra. 22 kommentarer

DEBATT
Sverige för litet för 
höghastighetståg

Sverige för litet för höghastighetståg

REPLIK. Det måste finnas tillräckligt många som betalar för att färdas med tågen, skriver debattören. 13 kommentarer

Annons
Kollage: Fairphone-test

Mobilen du själv kan skruva isär – och ihop

Fairphone är mobiltillverkaren som vill tilltala både din inre nörd och ditt goda hjärta. Andra modellen når en bra bit på vägen. 16 kommentarer

Följ GET blog här

Hälften av kvinnorna har blivit trakasserade

#GETblog En undersökning från Silicon Valley visar på situationen för kvinnor inom tech.

Nasa-tekniker med planet Sceptor

Nasa jobbar på el-flyg

TEKNIKSVEPET. Nya flygplan, historiska drakar och LG:s nya telefonskal. Här är senaste tekniknyheterna.

Två iphones

Apple låser mobilen efter reparation

Nu rasar Applefans mot "fel 53". 49 kommentarer

Kollage, månen och satelit

Svenska lärosäten bygger minisateliter

Med en ett kilo tung kub vill Luleå lyckas med att bli först med svensk minisatellit i rymden. Även KTH siktar mot stjärnorna. 5 kommentarer

DEBATT
Elledningar

”Hållbart satsa på fjärde generationens kärnkraft”

DEBATT. Nästa generation kärnkraft ger oss energi som inte belastar miljö och klimat, skriver Torsten Dilot. 221 kommentarer

Borde Sverige sasta på fjärde generationens kärnkraft?

Se resultatet
  • Ja. 85%
  • Nej. 12%
  • Kanske. 4%
Rösta
Anders Wijkman

Tuffare klimatmål - möjlighet för företagen

Nu ska experter hjälpa politikerna att skapa en bild av framtidens miljöteknik. 20 kommentarer

Skiss till miniproblemet

Lös problem från 1867 års studentexamen

Klarar du Grimvalls kluriga tankenöt? 12 kommentarer

En Sherpadrönare på testuppdrag i italienska alperna.

Smarta drönare ska rädda nödställda

EU-sponsrade projektet Sherpa har nyss levererat sin första drönare. 1 kommentar

Patrik Lindergren, vd för Chargestorm

Hackare angriper deras laddstationer

Nya teknikbolag är alltmer utsatta för cyberspionage. 35 kommentarer

Drönare spårar försvunnen skogsvandrare

Drönare spårar försvunnen skogsvandrare

Små drönare kan läras upp att följa spår i skogen efter vandrare som gått bort sig bland träden. 5 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Ny Tekniks krönikörer

Läs Ny Tekniks krönikörer

Läs vad Ada Fredelius, Fredrik Karlsson, Ulla Karlsson, Sverker Brundin och Helen Ahlbom skriver i sina krönikor. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla krönikörer.

Senaste quizen

Alla våra quiz

jobb157 st

Utvalda lediga chefsjobb

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Drönare söker försvunna i skogen

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se