Tipsa en vän om en artikel

"Det är dags att bygga ny kärnkraft"

DEBATT. Med fjärde generationens kärnkraft kan det utbrända kärnavfallet bli till nytt bränsle och räcka i tusentals år. Riklig tillgång till energi är lösningen på flera av de globala utmaningarna och Sverige har chans att åter ta den kärntekniska tätpositionen. Det är dags att bygga en ny blykyld forskningsreaktor, skriver Ane Håkansson, Janne Wallenius, Christian Ekberg och Mattias Klintenberg.

Annons
Bridreaktor

Bridreaktor. Grafik: Jonas Askergren

Kan vi hantera fjärde generationens kärnkraftsteknik?

Se resultatet
  • Helt klart 71%
  • Försöka duger 15%
  • Inte än 6%
  • Aldrig 8%
Rösta

Världen står inför ett svårt energiförsörjningsproblem: Hur ska det ökade energibehovet kunna tillgodoses, samtidigt som klimatmålen uppfylls? Av debatten får man ibland intrycket av att det ökade energibehovet är trivialt och att det endast bottnar i att människor vill ha fler apparater som gör livet mer bekvämt.

Det ökade energibehovet är naturligtvis inte trivialt, utan det handlar om att uppfylla grundläggande behov, som tillgång till dricksvatten och att skapa förutsättningar för utveckling och välstånd för en stor del av mänskligheten. Om 20 år beräknas hälften av världens befolkning lida brist på färskt vatten och det är ett scenario som, bortsett från den humanistiska sidan av saken, sannolikt kommer att skapa stora spänningar i världen.

I dag är läget sådant att nya tekniker måste utvecklas för att ersätta den fossilkraft vars andel, bara för världens elproduktion, är cirka 70 procent. Kärnkraften står för cirka 20 procent och internationellt pågår nu arbete att öka den andelen på bekostnad av fossilanvändningen.

Liksom det mesta vi människor företar oss har kärnkraften sina nackdelar. Å andra sidan har den odiskutabla fördelar och kan vi hitta nya tekniker som minskar olägenheterna och samtidigt stärker fördelarna är mycket vunnet. Generation IV konceptet, även kallad fjärde generationens kärnkraftteknik, kan vara ett sådant alexanderhugg.

Internationellt är generation IV hett och för svensk del forskas det inom ett nationellt program Genius, Generation IV i Universitetssverige. Genius är ett samarbete mellan Uppsala universitet, KTH och Chalmers, där arbetet fokuseras på de så kallade blykylda snabbreaktorerna med tillhörande bränsleåtervinning.

Vad kan man då åstadkomma med denna teknik? De naturliga resurserna kan utnyttjas 100 gånger bättre än med dagens teknik. Det betyder att uranet

i de i dag brytvärda tillgångarna räcker i tiotusentals år. Det genereras radikalt mindre mängd långlivat avfall. Dagens väldiga volymer av utarmat uran kan användas som bränsle, i?stället för som exempelvis barlast i segelbåtar. Det är lätt att visa att till exempel USAs hela elbehov skulle kunna tillgodoses

i cirka 1?000 år med enbart landets kärnkraftavfall.

Tekniken kan utföras som så kallade nukleära batterier, det vill säga anläggningar om några tiotals megawatt som kan placeras ut världen över för att exempelvis producera sötvatten ur havsvatten. Nukleära batterier skulle kunna vara autonoma och efter 20-25 år byts hela härdkassetten ut och ersätts med en ny.

En annan intressant applikation, när man har tillgång till stora mängder stadigvarande elenergi, är möjligheten att storskaligt tillverka petroleumprodukter av koldioxid. Därmed blir det som i?dag betraktas som den värsta miljöboven en resurs.

Sverige har varit i den kärntekniska tätpositionen och det finns skäl att återigen sätta svensk ingenjörskonst på världskartan.

Vi ser en mycket intressant möjlighet för Sverige att inom 10-15 år stå värd för en mindre anläggning för att demonstrera fjärde generationens kärnkraft som del av ett större europeiskt projekt. Vi inbjuder därför svensk industri, den politiska sfären, forskningsfinansiärer och allmänhet till en diskussion om fördelarna med ett sådant projekt för forskning, industri och framtida välfärd såväl i Sverige som globalt.Ane Håkansson professor, tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet

Janne Wallenius professor, reaktorfysik, KTH

Christian Ekberg professor, kärnkemi/industriell materialåtervinning, Chalmers

Mattias Klintenberg docent, materialteori, Uppsala universitet

Av: Ny Teknik redaktion

Ny Tekniks dagliga nyhetsbrev - Teckna nu, kostnadsfritt!

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

144 kommentarer Sortera: Äldsta överst

5
5
144
Nu visas kommentar 1-5
Visa fler kommentarer:
Startsidan
Kräftdjur kan lösa
mysteriet MH370

Kräftdjur kan lösa mysteriet MH370

Kan vingdelen som flöt iland på ön Réunion komma från den försvunna MH370? Kräftdjur på vrakdelen ger en hint. 1 kommentar

Expert: Hittad vrakdel kommer från MH370

Experter tror att vrakdelen kommer från det försvunna Malaysia Airlines-planet. 1 kommentar

MH370 störtade troligtvis ner i havet med nosen först i 90 graders vinkel. Det visar nya superdatorsimuleringar.

Därför hittas inga vrakdelar från MH370

Superdatorsimuleringar med en ny matematisk modell visar varför det saknas flygdelar och oljefläckar från MH370. 85 kommentarer

Mjältbrandsvirus

Sände dödliga sporer till hundratals labb

Minst 192 labb i världen har av misstag fått smittsamma sporer av mjältbrand.

Flightradar 24

Håller koll på all världens flyg

33-LISTAN. Flightradar 24 fortsätter sitt fälttåg över världen och ökar täckningen för apparna som spårar flygplan.

Fallucka för fartdårar

Fallucka för fartdårar

När du kör lagligt är vägbanan slät, för fartsyndarna fälls luckan ner. 76 kommentarer

De flesta av de boende i bostadsrättsföreningen Jublet i Stockholm kan bara ringa med mobilen om de går ut på balkongen. ”När vi tog upp problemet med Skanska för ett år sedan var det inte en så stor fråga. Men under det här året har Skanska, Ericsson och operatörerna insett hur stort problemet är”, sa Stig Vilhelmson, ordförande i föreningen.

Slitsar i fönstret fixar täckningen

Slitsar i metallskikten i fönstren eller isoleringsmaterialen. Det kan lösa problemet med dålig mobiltäckning i energisnåla nybyggda hus. 8 kommentarer

Tygsäck skyddar flyg mot bomber

Tygsäck skyddar flyg mot bomber

En avancerad textilsäck kan skydda flygplan mot explosioner i bagaget. Svensk kompositexpert har deltagit i utvecklingen. 10 kommentarer

Annons
Får jag koppar i koppen?

Får jag koppar i koppen?

TEKNIKFRÅGAN. Blir det koppar i kaffet om jag kokar varmvatten? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 22 kommentarer

Truecaller

Heta 33-bolaget miljardvärderat

De utsågs till ett av Sveriges hetaste teknikbolag. Nu värderas Truecaller till 1 miljard dollar. 3 kommentarer

Gripen NG

Brasilien prutar på Gripenpriset

Avtalet för Jas Gripen-planen till Brasilien är klart, men inte påskrivet. 5 kommentarer

Lego för industrin bygger ut företaget

Lego för industrin bygger ut företaget

33-LISTAN. I våras hamnade Flexqube på Ny Tekniks 33-lista. Nu nyanställer bolaget. 6 kommentarer

De kramar el ur stålet

De kramar el ur stålet

SSAB har tagit pilotanläggning i drift som minskar energisvinnet. 45 kommentarer

Elbil

Eltorsk på vägen  – så många drabbas

Många har räckviddsångest i elbilen, men få kör slut på batteriet. Det visar en ny undersökning. 82 kommentarer

Svenska streamingsajten stängs efter polistillslag

Polistillslag får personerna bakom Swefilmer att stänga sajten för gott. 43 kommentarer

Straffet för att ladda ner en film från en piratsajt ska vara 50 dagsböter.

HD: Så hög är boten för piratkopierad film

Högsta domstolen har slagit fast böter för piratkopiering av film. Samtidigt är rättsläget för så kallade streamingsajter oklart. 81 kommentarer

Skulle dykaren sugas upp i jättecylindern?

Skulle dykaren sugas upp i jättecylindern?

TEKNIKFRÅGA. Vad händer om jag simmar in i en jättecylinder ovanför poolens yta? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 48 kommentarer

Tommy Johansson, vd på Amra

”Alla vill jobba med en vinnare”

33-LISTAN. I april kom företaget Amra med på listan över årets hetaste teknikbolag för andra gången. Sedan dess har de fått en stororder. 5 kommentarer

Bekräftat: Ubåten är 
gammal rysk Catfish

Bekräftat: Ubåten är gammal rysk Catfish

Försvarsmakten är klar med analyserna av videomaterialet som visar en sjunken ubåt på svenskt vatten. 35 kommentarer

Här är Catfish Som i siffror

Användes av ryska marinen 1905 till 1913. 1 kommentar

Svenska tekniken som hittade ubåten

En svenskutvecklad fjärrstyrd miniubåt gjorde fyndet i Östersjön. 19 kommentarer

Ögondroppar ska ersätta operation

Ögondroppar ska ersätta operation

Kan grå starr botas med ögondroppar i stället för operation? En grupp forskare har gjort framgångsrika försök. 7 kommentarer

Torrboll

Varför blir båten rostig av torrboll?

TEKNIKFRÅGAN. Torrbollar får båtens metaller att ärga - men varför? Ge besked i Ny Tekniks läsarfråga. 9 kommentarer

Gör din röst hörd i Ny Teknik

Gör din röst hörd
i Ny Teknik

Hör av dig till vår debattredaktör Cecilia Laurén.

Så skriver du en debattartikel

Så skriver du en debattartikel

Sex smarta skrivtips.

Senaste nytt med Topplista

Mats Lewan och Helen Ahlbom, Ny Tekniks it och telekomreportrar.

Missa inga krönikor

Läs Mats Lewans och Helen Ahlboms krönikor om it-och telekom. Här hittar du hela det digitala arkivet med alla våra krönikörer.

Annons
Annons

Senaste videoklippen

Tygsäck skyddar flyget mot bomber

Visa alla

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se