Näringsminister Maud Olofsson undviker i sin debattartikel i Ny Teknik att nämna att utbildningsdepartementet har den politiska makten över innovationspolitiken.

Den nye forskningsministern Tobias Krantz (FP), en utanför den inre partikretsen okänd politiker, rivstartade med en programförklaring i början av juli. Den innehåller tre kloka slutsatser: "Dagens forskning är morgondagens välfärd", "Den svenska forskningsparadoxen - stora satsningar på forskning men relativt få innovationer - måste attackeras" och "Vid sidan av USA visar de nya ekonomierna i Asien och Latinamerika - Indien, Kina, Sydkorea, Singa-pore och Brasilien - framfötterna rejält. De satsar nu mycket stora resurser på forskning och utveckling." Kort sagt, målet är välfärd, problemet är för få innovationer, men vi kan lära av framgångsrika länder.

Sveriges Ingenjörer har gjort djupstudier av två av dessa länders forsknings- och innovationssystem, USA och Indien.

Nästan all amerikansk FoU, oavsett om det är grundforskning, tillämpad forskning eller utveckling, är inriktad på konkreta mål, att lösa praktiska problem till exempel inom hälsa, jordbruk, försvar, energi. De stora federala finansiärerna är myndigheter som lägger ut forskningsuppdrag utifrån sina respektive uppdrag.

Målinriktad forskning har en lång tradition i USA och sker i nära samarbete med näringslivet. Den leder ofta till kommersialisering och ekonomisk tillväxt. Samspelet mellan uttalade samhällsbehov och drivkrafterna för kommersialisering har fört fram den amerikanska forskningen till en världsledande position. I dagens krispolitik görs stora satsningar på forskning och innovation.

I Indien finansierar staten nästan all forskning och den utförs i offentliga forskningslaboratorier. Viktigast är Council of Scientific & Industrial Research (CSIR). CSIR är en av de största industriforskningsorganisationerna i världen. Indien lägger stor vikt vid industrirelaterad forskning och premiärministern är CSIRs ordförande. Indiens forskningspolitiska mål är att offentligt finansierad FoU ska bli ännu mer resultatorienterad och behovsmotiverad med större vikt vid kommersiellt inriktad FoU och innovativa samarbeten.

Vår slutsats är att gemensamma nämnaren för framgångsrika länder är satsningar på behovsmotiverad grund- och tillämpad forskning och samarbeten mellan stat, universitet och näringsliv som leder till innovationer och tillväxt.

Forskningsministerns slutsats tycks vara att framgångsreceptet är principen om akademiskt självstyre och att en mycket stor andel av de statliga forskningsanslagen ska gå till fri oberoende grundforskning.

Behöver han månne bättre rådgivare? Lyssnade han inte när Finlands tidigare statsminister Esko Aho vid ett seminarium i Almedalen (där de båda deltog), mycket träffsäkert formulerade receptet bakom återhämtningen efter 1991; ät inte upp sättpotatisen! I kristid tvingades Finland till drastiska nedskärningar, men satsade ändå kraftfullt på behovsmotiverad forskning.

Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges Ingenjörer
Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer
Kjell Sehlstedt, utredare Sveriges Ingenjörer