I den ekonomiska krisen är det avgörande att framgångsrika industrier har bästa möjliga förutsättningar att fortsätta att utvecklas. Telekom är en sådan industri: Europa är där världsledande och Sverige intar en särställning. Vi har uppnått det tack vare de liberaliseringar som gjordes i början av 1990-talet, när gamla monopol bröts och marknaden öppnades för nya aktörer.

Telekompaketet, som röstades av Europaparlamentet den 6 maj, skulle utgöra startskottet för en liknande utveckling i Europa. I stället kommer

den europeiska telekomindustrin att sväva i ovisshet i en tid av förändring. Investeringar dröjer, fastän ekonomisk kris råder och behöver mötas med en offensiv.

En allians av gröna, vänster och liberaler fällde ett förslag till telekomlagstiftning som hade minskat monopolens makt, öppnat för konkurrens och givit enskilda användare stärkt frihet.

Detta på grund av diskussioner om något som inte finns med

i telekomlagstiftningen, nämligen frågan om operatörer ska kunna stänga av fildelare. Jag fick i min politiska grupp - i strid med fransmän - igenom att ingen ska kunna stängas av från internet utan en prövning av en rättslig myndighet. I den kompromiss som parlamentet förhandlade fram med rådet, fanns detta med i portalparagrafen. Bättre skydd än så går inte att uppnå.

Nu fälldes likväl kompromissen. Det kommer därför att dröja innan vi tar nästa steg i avregleringen. Den europeiska utvecklingen kommer att avstanna när den tar fart i andra delar av världen. Och utan nya avregleringar gynnas de gamla monopolen.

Det regelverk som krävs för att utveckla världens mest dynamiska och innovativa telekommarknad saknas. Investeringar och därmed utvecklingen av nya tekniker och tjänster skjuts på framtiden. Det är ett dåligt resultat som vänster och gröna drev fram.

Det dröjer innan vi får verktyg att ta till mot gamla monopol som utnyttjar den dominans som har byggts upp med skattepengar. I den kompromiss som nu ska omförhandlas, skulle nationella myndigheter få möjlighet att separera en operatörs tjänsteverksamhet från dess nätverksverksamhet. Det öppnar för nya och mindre aktörer att erbjuda sina tjänster på nät och kablar som vi har varit med och finansierat.

I kompromissen hade jag drivit igenom att det blir öppet för bredbandskonkurrens fram till det enskilda hushållet. I korthet betyder det att kunden som är missnöjd med Telia ska kunna byta till en annan bredbandsleverantör.

Telekompaketet handlar också om att skapa bästa möjliga förutsättningar för att utveckla nya tjänster. Den digitala dividenden, vilket är det spektrumutrymme som blir över när vi övergår till digital-tv, är viktig för telekomindustrin. Den kan användas för mobil-tv, för bredband i glesbefolkade områden och - inte minst - för tjänster som i dag är under utveckling. Jag har drivit att spektrum inte ska öronmärkas för olika typer av tjänster. Det ska råda serviceneutralitet. Annars riskerar vi att låsa fast oss i 2009 års utbud och därmed gå miste om alla de nya tjänster som utvecklas.

Det är illa att vi nu får vänta på avreglering och ökad konkurrens. Det är illa för Europas ledarskap och för innovationer och nya marknader. Det som skulle kunna bidra till ny dynamik och öppenhet får vänta. Det är medborgarna och friheten på internet som förlorat på detta.

Gunnar Hökmark, delegationsledare för moderaterna i Europaparlamentet